Sök:

Sökresultat:

1942 Uppsatser om Klimat i urban miljö - Sida 15 av 130

Urban Agriculture i den hÄllbara staden : en fÀltstudie i Managua

The way we design our cities today will affect the living conditions for future generations. Planning as a discipline can become crucial to attain a sustainable urban development with an increased quality of life among the urban population and an improved environment. Urban Agriculture in the Sustainable City -a case study in Managua is a Diploma Work that deal with poverty issues, aspects of sustainability and development work. We have had a theoretical starting-point, but our focus has been on the case study i.e. the practical part, that we carried out in Managua, the capital of Nicaragua. Today about half of the worlds 6,3 billion people live in cities. The demographic growth of the countryside has declined, while the population in the cities is considerably increasing.

RAFFLES CITY - Lokala och globala dimensioner av ett urbant komplex i Chengdu

In a time where many Asian metropolises experience an expansive development new urbanconditions are created and the already existing disappears or being replaced. Asian cities develop ata pace that is unprecedented in our history and which, through a western perspective can seemharsh. By focusing on an urban complex in Chengdu, capital of the southwestern province ofSichuan China, the study asks; is it possible to see this rapid urbanization from another perspective?The study examines the local and global dimensions of Raffels City, and how concepts such asnostalgia and authenticity, related to the city, can be understood in an urbanization that is so markedby massive demolitions. The study shows that these concepts can be expressed in several ways, andthat an awareness of them does not necessarily control the view of the city..

Ginkgo biloba : ett gatutrÀd som stÄr sig

Jordens klimat Àr under förÀndring. Till Är 2100 förvÀntas Sveriges medeltemperatur öka med 4-5 °C om hela jordens medeltemperatur ökar med i genomsnitt 2 °C. Den större ökningen beror pÄ att vÄra vintrar kommer att bli mycket mildare. FörutsÀttningarna för framtidens trÀd kommer inte att vara densamma som idag vilket krÀver insikten om att traditionella trÀdval och gamla vanor behöver brytas dÄ bland annat nya sjukdomar och insektsangrepp som vi idag Àr förskonade ifrÄn kan drabba vÄra gatutrÀd. I Sverige har vi idag lÄg artrikedom bland vÄra gatutrÀd jÀmfört med mÄnga andra europeiska lÀnder, vilket ökar risken för massdöd bland gatornas trÀd vid sjukdomsangrepp. Dessutom innebÀr varmare somrar, fler och intensivare vÀrmeböljor samt förÀndringar i nederbörd att dagens gatutrÀd kan dö i brist pÄ klimatanpassning. En gatumiljö stÀller sÀrskilda krav pÄ trÀden sÄsom torktÄlighet, salttÄlighet, motstÄndskraft mot utslÀpp samtidigt som de bör ha ett starkt skönhetsvÀrde. Med klimatförÀndringarna i Ätanke bör framtidens val av trÀdarter klara av varmare temperaturer och extremare vÀder eftersom det finns risk för att dagens arter inte kommer lÀmpa sig för de nya förhÄllandena.

Att bygga för att synas - city branding i stadsplaneringen :

Spectacular buildings and categorized districts are becoming more common elements in cities. In many cases, they are the result of city branding, which means choosing a city image and dealing with it like a brand to profile and compete against other cities. This essay study what impact on and roll in urban planning the trend might have. The first part relies on literary studies and describes what has been written about city branding. The globalization, the experience economy, urban management, urbanization and the theory of the creative class are pointed out as driving forces of the popularity and the spread of city branding.

Bedömning av fysisk och social lÀrmiljö pÄ grundskolan : En utvÀrdering av sjÀlvskattningsverktyget MAVIS med lÀrarskattningar och klassrumsobservationer

Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat Àr en förutsÀttning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka pÄ vÀlmÄende, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av sÀrskilt stöd. Denna pilotstudie Àr ett första valideringsförsök av sjÀlvskattningsverktyget MÄlsÀttningar och vÀrderingar i skolan, MAVIS, en enkÀt för lÀrare som innehÄller 50 frÄgor föredelade pÄ 10 omrÄden: Kreativitet, Stimulans, LÀrande, Kompetens, SÀkerhet, Kontroll, HjÀlpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget Àr utvecklat frÄn en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrÄn universella mÀnskliga vÀrderingar och behov. Syftet med studien Àr att undersöka hur detta sjÀlvskattningsverktyg för lÀrare verkar fungera för att fÄ en uppfattning om det sociala klimatet i nÄgra klasser och om det kan antas vara anvÀndbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument.

Hur mÀnniskors begrepp om urbana platser relaterar till bedömning av platsernas estetik och mikroklimat

The objective of this study was to uncover what aspects of urban plazas and parks that are most important for users? evaluations of places? aesthetics and microclimate (the characteristic climate for a limited space). This was done by investigating people?s general ideas of plazas and parks (the prototypical concepts) and compare these with place users? descriptions of four specific places. Interviews with two groups (31 and 24 persons respectively) were carried out in order to collect this information.

Stadsodling : möjligheter och begrÀnsningar

Urban farming can be viewed in several contexts. The first part of this work brings up the beneficial effects of farming on our physical and mental health, knowledge as well as on social life in cities. The introduction of gardening in schools can contribute to an increased awareness on both agricultural practices and importance as well as ecological processes. It can also be used in teaching of other subjects. Farming can also contribute to improving the household economy, and the economy on a municipal or national level.

Erfarenheter av grönsaksodling pÄ tak : en studie i samarbete med Augustenborgs Botaniska TaktrÀdgÄrd

Denna uppsats syftar till att presentera erfarenheter av grönsaksodling pÄ tak samt utreda klimatförhÄllanden och odlingsförutsÀttningar pÄ Augustenborgs Botaniska TaktrÀdgÄrd i Malmö. Uppsatsen avslutas med förslag pÄ förbÀttringar och ÄtgÀrder för grönsaksodlingen pÄ taket i Augustenborg. Arbetetet omfattar sÄledes en generell och en platsspecifik del. Uppsatsen har tillkommit genom litteraturstudier, intervjuer och studier pÄ plats i Augustenborgs taktrÀdgÄrd. Takodling av grönsaker anknyter till sÄvÀl gröna tak som stadsodling och dess popularitet ökar i vÀrlden. I Sverige förekommer gröna Sedum-tak alltmer och stadsodling har förankrats i vÄra storstÀder. Tak Àr outnyttjade platser med god potential för odling.

?Vi har skapat en gemenskap i v?rt utanf?rskap? - En kvalitativ studie som unders?ker och f?rst?r inv?narnas upplevelser av att leva i socioekonomiskt utsatta omr?den som pr?glas av g?ngkriminalitet.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Handbok och inspirationsbok för landskapsarkitekter : om att göra medvetna val i frÄgor som rör klimatförÀndringarna

Landskapsarkitekter pÄverkar klimatförÀndringarna pÄ frÀmst dessa fyra omrÄden: ? Planeringen av en plats ? Val av material och tjÀnster ? FörutsÀttningar för framtida skötsel ? Stadsplanering Detta Àr ett kandidatarbete som fokuserar pÄ dessa fyra omrÄden. Jag försöker ta reda pÄ vilka val vi stÄr inför och hur dessa val pÄverkar klimatet. Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka vilka möjligheter som landskapsarkitekter har att pÄverka utvecklingen mot ett varmare klimat och i bÀsta fall bidra till att minska de. MÄlet Àr att kartlÀgga landskapsarkitekters pÄverkan pÄ klimatet och utifrÄn det göra en guide med överblick över de omrÄden dÀr landskapsarkitektens val spelar roll. Syftet Àr inte att ge en fullstÀndig bakgrund och diskussion kring varje del, fördjupningen fÄr lÀsaren sjÀlv stÄ för..

?TOMMA HUS ALLAS HUS? - En studie om husockupationer

The purpose of this thesis is to investigate the relationship between urban transformation and the occupation movement in Sweden, aiming to identify the movement's characteristics and comprehend its changes over time. By analyzing qualitative material collected from occupants active within a span from the 1980 to the present, we examine how the occupation movement has evolved. We investigate the motivations behind the movement, the lifestyle of occupants, and their potential gains to get a better understanding of the culture. We explore the prefigurative politics of the resistance where occupant activists create alternative lifestyles aligned with their desired future, bypassing the wait for broader societal changes. Finally we inquire the current possibilities of creating and defending meaningful urban spaces and social scenes..

Urban Building - Fler ger mer

SingelhushÄllen dominerar bostadsutbudet. Men varför mÄste vi bo ensamma bara för att vi inte har en partner? BÄde unga och Àldre Àr idag positivit instÀllda till ett kollektivt boende. Stora lÀgenheter finns att tillgÄ pÄ marknaden, problemet Àr att de inte Àr utformade för ett kollektivt boende utan snarare för en kÀrnfamilj. Jag har försökt utforma lÀgenheter som riktar sig till mÀnniskor som vill bo tillsammans men som nödvÀndigtvis inte Àr slÀkt.

Att skriva (pÄ) staden : En studie om graffiti- och gatukonstutövares praktik och meningskapande i det offentliga rummet

The purpose with this essay is to examine and create an understanding for what meaning graffiti and street art has for those who practice it. Furthermore, the practice of graffiti and street art is seen in relation to how urban space is produced. Five semi-structured interviews and one group interview has been made to answer the questions "What meaning does graffiti and street art has for those who practice it? Can it be seen as a way to construct identity?" "How do the artists relate to existing ideals about public space?" and "Does the artists see graffiti and street art as a resistance against the normative representation of the city, in that case, how?" The theoretical framework consists of Mitchell's ideas about public space, Tonkiss' definition of social order, Lefebvre's spatial triad, de Certeau's concept of strategy and tactics, the concept of appropriation and Castell's theory about collective identity. The results showed that the practice of graffiti and street art can be understood as a more complex practice than earlier research has shown.

Cirkul?r ekonomi och redovisning. En kvalitativ studie om hur cirkul?r ekonomi utvecklats ?ver tid inom s?llank?pshandeln

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

?Psykoterapihandledaren ? en inspiratör med svÀrdet under kappan? : en kvalitativ studie av grupperspektivets betydelse för utbildningshandledning

En kvalitativ studie har genomförts, vars syfte var att studera gruppens betydelse för psykoterapihandledning. Sex psykoterapihandledare vid UmeÄ universitet intervjuades om sina upplevelser av gruppens betydelse vid handledningsarbetet dÄ de handleder psykologstudenter i psykoterapi inom ramen för universitetets psykologutbildning. Studiens frÄgestÀllning var: ?Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades enligt en fenomenologiskt tolkande ansats. Resultaten har sammanfattats i sex Äterkommande teman: ?idealiseringen av gruppen, ett svÄrt fenomen att se eller prata om?, ? gruppens klimat?, ?osÀkerheten i gruppen och rÀdslan för att göra fel?, ?gruppens utveckling över tid?, ?handledaren som en viktig modell? och ?handledningens struktur, vikten av tydlighet och olikheter mellan handledarna?.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->