SammandragSyftet med denna litteraturstudie var att kartlägga forskning om hur fysikundervisningkan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i årskurs F-6.Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en systematisk litteraturstudie idatabaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultatenvisar att stora delar av kursplanen i fysik går att tillämpa utanför klassrummet och detområde som berörs mest i litteraturen är kopplat till undervisning om kraft ochrörelse. Många platser utomhus kan användas för undervisningen i fysik, t.ex.skolgården, som är det vanligaste exemplet, men även, tivolin, nöjesparker, museumoch utställningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i enautentisk miljö samt möjligheten att bättre fånga elevernas intresse för fysik fram.Utmaningarna handlar främst om kompetensutveckling hos pedagogerna, både inomämnet fysik och om utomhuspedagogik generellt..

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda på detta användes en kvalitativ intervjustudie som metod. Här undersöktes om pedagogerna ansåg att sociala relationer påverkade deras läraruppdrag och på vilket sätt sociala relationer påverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Denna studie handlar om hur elever upplever lärares ledarskap i klassrummet. I bakgrunden visas tidigare forskning om ledarskap i skolan. Frågeställningarna är, hur elever upplever ledarskap i skolan, hur ser ett önskvärt ledarskap ut enligt eleverna, vilket ledarskap skulle eleverna använda sig av, vilka egenskaper hos lärarna tycker eleverna är viktiga. Detta är en kvalitativ studie där elever i årskurs sex intervjuats enskilt. I resultatet framgår att eleverna är nöjda med det ledarskap som deras lärare använder och att de flesta vill ha lärare som är snälla men som ändå kan hålla ordning i klassrummet.

Ett examensarbete som med fokus på elever och undervisning utreder hur bloggen kan fungera i klassrummet. Jag har samlat in tidigare uppsatser från hela världen om bloggar i klassrummet och gjort egna enkäter och egna intervjuer med ett antal elever.Syftet var att analysera en av de många nya förekomster på internet och se hur väl den passar in i skolan. Bloggar blir lätt begränsade av tekniken som till exempel hur många datorer skolan har eller hur många som har internet hemma. Men bloggar har också så många fördelar så om man har möjlighet så är det väl värt ett försök..

Syftet med rapporten var att undersöka om dialogen kunde användas i klassrummet för att nå kunskap. Detta tycker jag är intressant därför att kunskap kan nås på olika sätt. Metoden har varit en kvalitativ undersökning. Den datainsamling som utförts har varit en kombination av olika metoder, teoristudier och intervjuer. Jag intervjuade två gymnasielärare och en högstadielärare respektive tre gymnasieelever vilka togs fram ur ett bekvämlighetsurval.

Detta arbete är en studie i hållbar gestaltning, där de många teoretiska principer appliceras på tre mycket olika platser på jorden. Tre ekologiskt hållbara enfamiljshus projekteras i Sibirien, i sydöstra Spanien, och i Stockholms inre skärgård. Husen är helt olika. Vitruvius sade: "Vi måste börja med att beakta de länder och de klimat som hus skall byggas i, för att gestalta byggnaderna rätt. En typ av hus är lämplig för Egypten, en annan för Spanien, och ytterligare en för Rom.

En kvalitativ studie har genomförts, vars syfte var att studera gruppens betydelse för psykoterapihandledning. Sex psykoterapihandledare vid Umeå universitet intervjuades om sina upplevelser av gruppens betydelse vid handledningsarbetet då de handleder psykologstudenter i psykoterapi inom ramen för universitetets psykologutbildning. Studiens frågeställning var: ?Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades enligt en fenomenologiskt tolkande ansats. Resultaten har sammanfattats i sex återkommande teman: ?idealiseringen av gruppen, ett svårt fenomen att se eller prata om?, ? gruppens klimat?, ?osäkerheten i gruppen och rädslan för att göra fel?, ?gruppens utveckling över tid?, ?handledaren som en viktig modell? och ?handledningens struktur, vikten av tydlighet och olikheter mellan handledarna?.

I det här arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan använda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin är inhämtad på en skola i Burlövs kommun och på en skola i Fosie rektorsområde. Vi har intervjuat nio elever mellan årskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt två ateljeristor. Vi har även intervjuat utställningsscenografen på Malmöhus slott angående ett projekt där man valde att renovera ett lekrum tillsammans med elever från Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tänker kring rum avsett för lärande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhållande till sina klassrum.

Detta examensarbete undersöker hur lärare inkluderar elever i skolan med dyslexi. Det är en litteraturstudie med kompletterande intervjuer av fyra lärare som har erfarenhet av elever med dyslexi. Resultatet av den litteraturen jag läst visar att det är viktigt för elever med dyslexi och läs och skrivsvårigheter att få tidig hjälp för att inte komma in i en ond cirkel, som påverkar elevernas självförtroende och självkänsla. Om eleverna inte lyckas med läsningen och skrivandet påverkas ofta hela skolsituationen, och de övriga ämnena. Att försöka inkludera eleverna i största möjliga mån i klassrummet är viktigt.

Uppsatsen har skrivits i syftet att jämföra pedagogers avsikter i sin språkliga kommunikation med pojkar och flickor med deras faktiska agerande i klassrummet. Tanken var även att med denna jämförelse synliggöra den eventuella diskrepansen mellan pedagogers avsikter och deras handlingar. För att undersöka detta har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, som undervisar i skolår 4-6, genomförts. Då både observationer och intervjuer gjordes gavs ett nyanserat resultat till bearbetningen av problemformuleringen: Hur tänker pedagoger om sin interaktion med elever ur ett genusperspektiv? Hur kommunicerar pedagoger med elever ur ett genusperspektiv? Hur förhåller sig ovanstående två frågeställningar till varandra? Resultatet av observationsstudien visade på relativt stora skillnader mellan de tre observerade pedagogernas kommunikation med pojkar och flickor.

I uppsatsen undersöks hur lärare och elever definierar ett gott klassrumsklimat, vem som bär ansvaret för att skapa ett gott klassrumsklimat och hur man som lärare tillsammans med sina elever kan arbeta för att skapa ett klassrumsklimat som gynnar lärandet. Detta har undersökts genom litteraturstudier, tidigare forskning och genom insamling av empiriskt material i form av fokusgrupper med lärare och elever. Utifrån detta dras slutsatser och förs en diskussion kring vad ett gott klassrumsklimat är, hur det skapas och om lärare och elever har samsyn.I litteraturen och i det empiriska materialet råder en samstämmighet kring vad ett gott klassrumsklimat är. Ord som trygghet, tolerans, delaktighet och öppenhet är återkommande. Faktorer som ledarskap, mål, dialog och feedback är viktiga för skapandet av ett gott klimat.

Utgångspunkten för studien har varit vårt intresse för en rapport av Skolverket. Den har påvisat brister i skolans arbete med att göra utbildningen tillgänglig för alla elever, trots uppdraget om inkludering. Syftet med denna studie har varit att ge en ökad förståelse för hur lärarna arbetar i mötet med elever i en inkluderande klassrumsmiljö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått en ökad insikt i hur lärarna uppfattar och upplever uppdraget och vilka faktorer som har betydelse för hur inkluderingsbegreppet på skolan kan utvecklas. Observationerna i klassrummet har gett oss en praktiknära förståelse av vilka hinder och möjligheter lärarna möter i sin vardag i mötet med alla elever.

Lärares arbetssituation är ständigt ett aktuellt ämne. Det pratas mycket om att lärare inte hinner med sitt arbete och det finns mycket forskning inom ämnet lärares arbete och arbetstid. Syftet med denna uppsats är att undersöka och få en fördjupad kunskap om vad lärare gör på sin arbetstid och hur de upplever sitt arbete i klassrummet. Hur visar sig tidens möjligheter och begränsningar i klassrummet? Teoridelen ger en överblick av lärares arbetssituation utifrån tidigare forskning med inriktning på arbetstiden samt beskriver olika ramfaktorer.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur klassrummet och undervisningen utformas för att skapa förutsättningar för koncentration hos eleverna. För att få reda på detta använde vi oss av intervjuer med och observationer av åtta olika lärare i skolår 1-3, där fokus låg på lärarnas arbetssätt och klassrumsmiljöerna. Resultaten visade att många lärare nämnde att de skapade förutsättningar för koncentrationen genom att hålla lugnet i klassrummet. Undervisningen formades så buller ändå existerade i klassrummet och det visade sig att de flesta elever ändå jobbade med det som de skulle i denna miljö. De elever som önskade lugn och ro fick tillgång till ett annat rum där de kunde få jobba ifred.

Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklärare lyssnar på sina elever. Två olika lärares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus på lärares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen är att försöka karaktärisera lärares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al.