Håbo kommun har tillstånd att ta ut 5 500 kubikmeter vatten från Mälaren per dag som medeltal över ett år. Då befolkningsmängden i Håbo kommun förväntas stiga kommer staden snart behöva ett nytt, utökat tillstånd att ta mer vatten från Mälaren. I och med den rådande klimatförändringen förutspås den mikrobiella belastningen på vattenverk öka, vilket gör det intressant att identifiera essentiella reningssteg för att kunna garantera rent och säkert dricksvatten, i enlighet med Svenska livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30.I projektet användes ett mikrobiellt riskanalysverktyg (MRA), framtaget av Svenskt Vatten 2009, för att studera de patogenrelaterade risker som ett ökat ytvattenintag från Mälaren kan innebära i dagens klimat samt i kommande klimat. Projektet syftade även till att studera Håbo kommuns vattenverks reningskapacitet under olika driftscenarion för att identifiera svagheter och styrkor med vattenverket.På grund av dyra och komplicerade patogenanalyser i samband med mycket begränsad information om relevanta patogener i vattenverkets råvatten, baserades den genomförda riskanalysen på patogenhalter sammanställda av Svenskt Vatten. Från dessa kunde vattenverkets reningsprocesser utvärderas och smittorisken för vattenkonsumenter i Håbo kommun studeras.Från modellen erhölls att vattenverket har tre mikrobiella barriärer: (1) dosering av flockningsmedel följt av snabbfilter, (2) UV-desinficering samt (3) tillsats av natriumhypoklorit.

Syftet med detta examensarbete är att utforska elevernas erfarenheter av hur de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lärande har manifesterats i klassrummen.Anledningen till varför det är intressant att titta närmare på detta begrepp inom pedagogiken, är att det finns forskning som visar på att bedömning för lärande har en stark positiv inverkan på elevers lärande. Klassrummet är det område man måste fokusera på för att höja elevernas resultat. Metoden jag har valt är en kvantitativ enkätundersökning hos alla elever i år 9 på en skola, sammanlagt i fem klasser. Totalt svarade 119 elever på enkäten.  Min undersökning visar att de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lärande har till stor del manifesterats i klassrummen, men dock inte fullt ut. För att få fullt genomslag, tänker jag att man behöver fortsätta det systematiska och långsiktiga arbete som redan påbörjats..

Syftet med studien är att se om det finns samband mellan hur lärare uppfattar att deltagare på sfi tillägnar sig svenska språket bäst och hur deltagarna upplever att de lär sig bäst. Förhoppningen med undersökningen är att resultatet ska leda till eventuella förbättringar av sfi-verksamheten. Resultatet visar att lärarna uppfattar att deltagarna endast har lite kontakt med svenskan utanför skolan och deltagarna bekräftar detta. Lärarnas uppfattningar om att innehållet i undervisningen är adekvat överensstämmer med deltagarnas önskemål och behov, men deltagarna efterlyser fler möjligheter till diskussion i klassrummet. Beträffande frågan om det finns faktorer som påverkar inlärningen menar lärarna att vissa faktorer påverkar mer än vad deltagarna själva upplever men saknaden av familj och vänner kan påverka inlärningen..

Syftet med undersökningen har varit att kartlägga de viktigaste nationalsocialistiska rörelserna i Sverige mellan åren 1924 - 1950. Tonvikten i undersökningen har lagts på åren 1930 ? 1936 då nationalsocialismen i Sverige anses ha haft sin höjdpunkt. De frågeställningar som besvarats är följande. Hur såg partibildningarna och deras aktiviteter ut och vilka personer låg bakom dessa? Vilka politiska krav på samhället ställde de nationalsocialistiska partierna? Hur mycket respektive litet inflytande fick nationalsocialisterna i samhället och varför? Vilken påverkan hade nationalsocialisterna på riksdagsdebatten? Vilket politiskt- och samhälleligt klimat rådde under den tid då nationalsocialisterna hade sin höjdpunkt? Vilken syn hade statsmakten på nationalsocialisterna och vilka åtgärder vidtogs mot dem? Metoden har varit att genom kvalitativa litteraturstudier och kompletterande arkivundersökningar fullgöra syftet och besvara ovanstående frågeställningar.

The new technology brings new opportunities for the language. The language, which is used when chatting or messaging, is full of linguistic devices, which facilitates writing and saves time and space. The purpose of my investigation is to find out if the chat- and- messaging- language is affecting the students' way of writing in school.To find out about this I have examined 79 essays written by students in grade 9 during the national test 2006. I have also to found out if the occurrence of these features differed between boys and girls. In addition, I have let the same students who have written the essays answer questions regarding their chatting- and messaging- habits.The conclusions I have attained through my investigation shows that 58 % of the students are using features which are typical in chat and messaging language.

Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall.

Titel: Ämnen på agendan. En analys av pressmeddelanden från Länsstyrelsen i VästraGötalands län.Författare: Ida Lenhoff och Lisa Sahlén.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap.Termin: Vårterminen 2013.Handledare: Jan Strid.Sidantal: 46 sidor.Syfte: Att analysera det genomslag som Länsstyrelsen i Västra Götalands länspressmeddelanden fått, från 1 mars 2012 till 1 mars 2013, i tre olika dagstidningar i länet.Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys. 78 pressmeddelanden från 1 mars 2012 till1 mars 2013 i de tre dagstidningarna Göteborgs-Posten, Bohusläningen och Mariestads-Tidningen.Huvudresultat: Huvudresultatet i undersökningen av Länsstyrelsen i Västra Götalands län visade att 28 pressmeddelanden av 78 utskickade genererade 36 artiklar i de tre undersökta tidningarna. Fördelning av artiklar mellan de tre tidningarna var jämn och den artikelstorlek som blev mest publicerade var notiser. Den kategori som det skrevs flest pressmeddelandenom var djur och natur, men procentuellt sett genererade pressmeddelandena om miljö och klimat flest artiklar.

Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och från dagens sekulariserade samhälle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor från olika kristna församlingar. För arbetet med empirin använde jag mig av tematisk analys och för att förstå och analysera materialet använde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrån ett genusperspektiv. Studien visade att den svåraste tiden för de kristna kvinnorna var tonåren, en period som präglades av både identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lärare som upplevdes som negativt inställda till kristendomen och som särskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion.

Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass.

Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns någon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgår från två högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sägs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering är en god hjälp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie är intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det används visualisering, i ämnet svenska.Det kom fram att visualisering är en metod som används frekvent i undervisningen på de olika skolorna som undersöks.

In Sweden the latest curriculum, Lpo 94 was released in 1994. This document revolutionized the teaching profession. The school system was changed from a governmental control into a communal control. The earlier curriculums were controlled by rules; Lpo 94 is controlled by aims. This has led to a big spectrum of teaching styles which all of them agrees with the Lpo 94.Our purpose with this report is to illustrate two different leadershipstyles regarding the subject Swedish.

Vad är en hipster? Hipstern omges av diffusa och svårdefinierade beskrivningar. Hipsterns egna ovilja att etikettera sig själv som hipster bidrar till att fenomenet är svårfångat. På grund av detta väcks frågor kring fenomenet: Finns egentligen hipstern och vad innefattar hipsterfenomenet? Är det en subkultur eller inte? Är det nojiga och självcentrerade individer? Eller individer med en kulturell, autentisk och framförallt unik smak och raffinerad känsla för stil? Syftet med denna studie är att analysera och belysa mönster i medias framställning samt konstruktion av hipstern och bidra med en djupare förståelse för vad hipsterfenomenet innebär.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om man med hjälp av metoderna ?Det är ditt val? och ?Livsviktigt? kan skapa ett klassrumsklimat där alla elever kan trivas och utvecklas. Vi vill ta reda på varför man valt att arbeta med dessa metoder på våra partnerskolor och hur elever och lärare upplever detta arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och det material som finns att tillgå, har vi undersökt hur de arbetar med ?Det är ditt val? respektive ?Livsviktigt?.

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.