Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och om pedagogerna använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfälle inom so-ämnena som estetik tas upp och det är inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhällsorienterade ämnena. Dessvärre är även den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem år av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

Syftet med denna litteraturstudie är att analysera tvåspråkighet med fokus på andraspråk, modersmål och interaktion. Vi ville också undersöka hur dessa effekter påverkar elevens utveckling och kommunikation i klassrummet. Dagens skola har blivit en kulturell mötesplats för både elever och lärare där flerspråkigheten utvecklas. Interaktion i skolan är en viktig faktor för att alla elever ska känna en gemenskap i klassrummet. Syftet med denna studie är att med hjälp av forskning om tvåspråkighet undersöka hur tvåspråkighet påverkar elevernas kunskapsutveckling.

Nordling, S. & Sersam, H. (2012). Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). Lärarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att få en bild av hur lärare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer påtagliga närvaron av internet i klassrummen.

Syftet med vår undersökning var att utvärdera om utomhusmatematik påverkade elevers förståelse för algebra samt hur denna inlärningsmiljö kunde påverka gruppdynamiken. Vi genomförde två undervisningsförsök, ett utomhus och ett inomhus, med elever i skolår 4 och observationer av dessa. Dessutom använde vi oss av gruppsamtal före och kvalitativa intervjuer efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna fick en ökad förståelse för algebraiska likheter vid undervisning utomhus. Resultatet visade även att samarbetet ökade mellan eleverna, det blev ett lugnare klimat i gruppen och eleverna blev mer engagerade under utomhusundervisningsförsöket..

Abstract Titel: Jämställdhet i skolan ? ett arbete om pedagogers tankar kring jämställdhetsarbetet i skolan. Författare: Anders Jakobsson och Benita Reuter Handledare: Ingrid Hillborg Institution: Individ och samhälle vid Lärarhögskolan i Malmö Typ av arbete: C-uppsats, 10 p. Antal sidor: 37 sidor Tidpunkt: November ? Januari 2006/2007 Nyckelord: Genus, jämställdhet, Likabehandlingsplan, skola Syfte och frågeställningar: Syftet att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på genusmedvetenhet i sin undervisning, vad de räknar in i begreppet genusmedveten och om de anser sig själva behöva arbeta genusmedvetet och hur de definierar ett genusmedvetet arbete. Vi har även tittat på om de är bekanta med Likabehandlingsplanen (2006:83) och om de arbetar i enighet med den. Vår utgångspunkt har varit att vi inte tror att Likabehandlingsplanen är applicerad på verksamheten i den utsträckning som lagen kräver. Frågeställningar: ? Anser pedagoger att de behöver arbeta genusmedvetet? ? Vad anser pedagoger att innebörden av att arbeta genusmedvetet är? ? Anser pedagoger att pojkar eller flickor får mest uppmärksamhet i klassrummet? ? Är Likabehandlingsplanen (2006:83) förankrad i pedagogernas arbete? Metod: Vi har använt oss av enkät och intervju som undersökningsverktyg.

Denna uppsats syftar till att presentera erfarenheter av grönsaksodling på tak samt utreda klimatförhållanden och odlingsförutsättningar på Augustenborgs Botaniska Takträdgård i Malmö. Uppsatsen avslutas med förslag på förbättringar och åtgärder för grönsaksodlingen på taket i Augustenborg. Arbetetet omfattar således en generell och en platsspecifik del. Uppsatsen har tillkommit genom litteraturstudier, intervjuer och studier på plats i Augustenborgs takträdgård. Takodling av grönsaker anknyter till såväl gröna tak som stadsodling och dess popularitet ökar i världen. I Sverige förekommer gröna Sedum-tak alltmer och stadsodling har förankrats i våra storstäder. Tak är outnyttjade platser med god potential för odling.

Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt många olika klassrum och förskolor där miljön har sett mycket olika ut. Det har också varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lärare och barn trivts på sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi påverkas av vår arbetsmiljö. Eftersom både elever och lärare vistas många timmar varje arbetsdag i klassrummet är det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlärningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet är att få en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i Västra Götalands län.

Pepparmynta ? Mentha x piperita L. är en ört rik på essentiell olja. Den har många olika användningsområden, allt ifrån olika skönhetsprodukter till naturmedicin. Pepparmynta är en hybrid mellan M.

Mycket forskning tyder på att skolledaren spelar en nyckelroll för kvaliteten på skolutvecklingsarbetet i den enskilda skolan. Enligt skolverket (1999) har skolledare inte fullt förmått att tillfredsställa det pedagogiska ansvar som skolledarrollen innebär i skolutvecklingsmässiga sammanhang. Mina intentioner med arbetet var att få en uppfattning om hur man ur ett skolledarperspektiv arbetar med skolutveckling i den enskilda skolan, samt hur lärande förhållandena för pedagogerna ser ut. Råder det ett fördelaktigt klimat för den lärande organisationen. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjun.Resultatet av min undersökning visar att skolledaren i samtliga skolor upplever sin roll som mycket komplex. De uppfattar att det inte riktigt har den tid att vara så mycket ute i verksamheten och verka som den pedagogiska ledaren som de skulle önska..

Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna:Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation betydelse för deras motivation samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande.Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang.

Många problem i skolan har sin grund i kamratrelationer. Som lärare ställs man inför barnen och deras uppfattningar om tillvaron. Man vet väldigt lite om barnens tankar kring kompisskap men måste trots allt i rollen som lärare handskas med ovanstående problem. Därför vill vi genom att ställa frågan ?Vad gör en kompis till en kompis?? synliggöra barnens tankar om kriterierna vid val av kompis.Att få reda på barnens tankar vid kamratval gör en själv bättre rustad för att kunna hjälpa elever att lyfta fram sådana egenskaper som främjar goda kamratrelationer.

Syftet med denna studie var att undersöka om eleverna känner sig trygga i skolan och i klassrummet. Enkäten formulerades utifrån påståenden om huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, i klassrummet och på rasten. Vi valde en kvantitativ metod i form av två enkäter med 44 påståenden och fyra färdiga svarsalternativ. Enkäten utfördes av 85 elever och fyra lärare i skolår sex på två skolor från olika områden i staden. Insamlade data bearbetades både kvantitativt och kvalitativt och vi gjorde jämförelser mellan skolor, kön och klasser, men studerade även skillnader och likheter mellan lärarens och elevernas svar. Studien visade att en klar majoritet av eleverna känner sig trygga både i klassen, i skolan och på rasten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lek- och rörelseövningar i klassrummet kan vara ett komplement för att öka elevernas fokus, prestation och trygghet. Med rörelseövningar menas lek, avslappning och massage. 64 elever i åk 3-4 har deltagit i övningar under en period av 5 veckor vid olika antal tillfällen. Under övningarna observerades eleverna. Vid ett senare tillfälle intervjuades 14 elever.

Freij, Camilla & Jönsson, Cecilia (2009). EQ som fenomen ? Emotionell träning i praktiken ? Elevers tankar och upplevelser av emotionell träning. (EQ as phenomenon ? Emotional intelligence in practice ? Student?s thoughts and experiences of emotional training).

Nio lärare har intervjuats om sina förväntningar inför och upplevelser och erfarenheter av att lärare och elever skall få tillgång till iPads i undervisningen. Ansatsen är livsvärldsfenomenologisk. Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse de nio lärarna som undervisar eleverna förväntar sig att införandet av iPad kommer att ha för det dagliga arbetet i skolan. Dessutom undersöks om och i så fall hur lärarna upplever att deras arbete i klassrummet förändrats efter att eleverna haft tillgång till iPads i undervisningen under några månader.Studiens frågeställningar är; ?Vilka förväntningar har lärarna på införandet av iPad i det vardagliga arbetet i skolan?? och ?Vilken betydelse upplever lärarna att iPad har haft för lärarna och eleverna i undervisningen??Lärarna upplevde att med iPadens hjälp skulle de kunna arbeta på ett sätt som liknar det eleverna är vana att möta utanför skolan.