I papperstillverkning ställs det krav inte bara på kvalité och kvantitet utan också att stickprov från produktion utförs och tas hand om på ett korrekt sätt. Från det att ett stickprov tas ut och undersöks på brukets laboratorium kan en del källor till förändringar på provresultatet uppstå. Sådana förändringar kan uppstå för det första vid hanteringen av stickprov från pappersmaskin och provens transportering till laboratoriet och för det andra vid laboratoriets hantering och uppföljning av kvalitén. En annan faktor som kan påverka stickproven är klimatet. Årstiderna vår och höst är de tider som proverna kan påverkas mest.

I papperstillverkning ställs det krav inte bara på kvalité och kvantitet utan också att stickprov från produktion utförs och tas hand om på ett korrekt sätt. Från det att ett stickprov tas ut och undersöks på brukets laboratorium kan en del källor till förändringar på provresultatet uppstå. Sådana förändringar kan uppstå för det första vid hanteringen av stickprov från pappersmaskin och provens transportering till laboratoriet och för det andra vid laboratoriets hantering och uppföljning av kvalitén. En annan faktor som kan påverka stickproven är klimatet. Årstiderna vår och höst är de tider som proverna kan påverkas mest.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att ge en överblick av den nuvarande och framtida lärarutbildningens ledarskapsutbud för lärare samt att utforska om ett behov av utökat ledarskap för lärare är aktuellt.Frågeställningar:- Är lärare med ledarskapskunskaper säkrare lärare än lärare utan?- Hur kan lärare använda sig av ledarskap i klassrummet?- Är ledarskap en bristvara i dagens lärarutbildning?- Hur ser trenden ut för ledarskapets utrymme i lärarutbildningen?MetodUppsatsen har en kvalitativ inriktning där intervjuer står i fokus. De intervjuade har olika relationer till lärarutbildning. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppet ledarskap i skolmiljön.ResultatLitteraturen visar att lärare med ledarskapskunskaper har en större förmåga att känna sig lugna och ta kontroll över situationer som kan uppstå i klassrummet. Detta framhåller även respondenterna.

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Uppsatsens fokus ligger på unga mäns och kvinnors reception vid läsning av samma skönlitterära text samt deras val av litteratur. Syftet är att undersöka om det föreligger skillnader i valet av litteratur samt receptionsmässigt sett, vilka dessa skillnader är och hur de yttrar sig?Tidigare forskning rörande vårt ämne samt övrig relevant litteratur presenteras och diskuteras i uppsatsen under forskningsbakgrunden. Där tas även begrepp och litterära redskap upp som sedan är behjälpliga vad gäller diskussionen av den empiriska undersökningen. Forskningsbakgrunden knyts an till uppsatsens undersökning, vilken är i form av en kvalitativ intervju där fyra informanter, från två olika gymnasieprogram, deltagit.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lärande. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollärare. Detta med intentionen att få undersökningens frågeställningarbesvarade. Frågeställningarna innefattar i huvudsak hur lärare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lärande för både lärare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet används på ett medvetet sätt eftersom detta slag av kommunikation tillåter elever att lära utifrån den egna kunskapsnivån.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur två elevgrupper från gymnasiets IV program har uppfattat sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU) samt det studiestöd som har erbjudits dem under sin skolgång. Metod som använts är djupintervju på den elevgruppen som gick sista gymnasieåret och telefonintervju på den elevgrupp som slutat gymnasiet året innan. Bägge undersökningsgrupperna var mycket nöjda med genomförandet och upplägget med APUn men många elever hade hoppats på att få någon slags anställning efter genomförandet, särskilt de elever som redan hade slutat gymnasiet. Många fick inte denna möjligheten och står därmed till Arbetsförmedlingens förfogande idag. Undersökningsgrupperna hade svårt att peka ut vad som var studiestöd för dem eftersom de under hela sin gymnasietid har varit omgärdad av stöd. Nästan alla uppskattade ändå möjligheten att få mer tid på sig att genomföra sina kurser och en av grupperna både fick och uppskattade möjligheten att få hjälp av assistent i klassrummet. Några i den äldre gruppen uttryckte missnöje över att det var stökigt i klassrummet, även de som hade orsakat det.

Hur ska språkläraren använda förstaspråket i undervisningen i andraspråk? En länge dominerande syn var att bruket av förstaspråket skulle minimeras och andraspråket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det är också en syn som återspeglas i rådande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna språk i allt väsentligt ska bedrivas på andraspråket. Eftersom den nya skolan dock ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgängliggöra aktuell vetenskaplig kunskap på området, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstaspråkets funktion i klassrummet. Därför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap.

Alla människor upplever grönska och växtlighet medvetet eller omedvetet. Många odlar också själva. Vi har de senaste åren upplevt varmare och varmare vintrar, vilket många forskare anser bero på en klimatförändring. Ett hjälpmedel vi har idag för att förstå klimatet och odlingsbetingelser är zonkartan, men det är inte många som vet hur den har tagits fram. Om vi får en kraftig klimatförändring så kommer vår zonindelning inte gälla längre och vi behöver se över systemet.

This papper i about trying en educational method called writing connected to dialog. This is tried on adult students studying to work in Swedish day care. The purpose was to see if this method could make a difference in classroom democracy..

Författarna av denna studie har intervjuat sju lärare om deras erfarenheter av att använda mobiltelefonen i undervisningen. Studien undersöker vilka förutsättningar som krävs för att eleverna ska kunna använda mobiltelefonen i skolarbetet samt på vilket sätt lärare och elever kan använda den i undervisningen. Syftet med studien har varit att undersöka lärares erfarenheter av att använda mobiltelefoner som stöd för elevernas lärande i undervisningen. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärares erfarenheter av att använda mobiltelefonen i undervisningen är positiva.

I denna studie undersöktes hur samarbetet mellan speciallärare och ämneslärare kan se ut i matematik- respektive språk-, läs- och skrivutveckling på en högstadieskola med en inkluderande specialundervisning samt hur man bäst kan utnyttja de båda yrkesgruppernas komplementära kompetenser. Som metod för datainsamling gjordes observationer på lektioner där speciallärare och ämneslärare samarbetade. Observationerna följdes av enskilda intervjuer av speciallärare och ämneslärare i matematik och språk samt rektor och samordnande specialpedagog. Avslutningsvis genomfördes en gruppintervju med speciallärare och ämneslärare. Till analys användes Abbotts teori om olika yrkesrollers kamp om vem som ska göra vad på arbetsplatsen samt Laviés teori om lärares olika inställning till samarbete. Resultatet visade att speciallärare och ämneslärare har olika arbetsuppgifter i klassrummet och i planeringsarbetet.

I uppsatsen behandlas ämnet miljövänlig köttkonsumtion i fyra artiklar. Faktaartikeln tar upp problemet med köttproduktion och experter får komma till tals om vilket kött som är bäst att köpa. Nyhetsartikeln behandlar köttskatt. Debattartikeln gestaltar hur jag känner om ämnet och vilka reaktioner jag mött. Reportaget ger en bondes synvinkel på ämnet..

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhållningssätt i skolan, hos både lärare och elever, där olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att låta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att världen inte är konstant, utan att den går att förändra till det bättre, bland annat genom deras initiativ och förmåga. Vårt utvecklingsarbete har även riktat in sig på att aktivt arbeta mot en inkluderande skola där eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning där alla kan delta på sin nivå och där olika uttryck och tankar ses som något gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet på vår partnerskola i en lågstadieskola i Mellansverige i två klasser i år 2. Själva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgång.