Syftet med detta arbete är att belysa den muntliga kommunikationen i klassrummet med särskild observans på tystlåtna elever. Jag har undersökt vilka kommunikationsstrategier en lärare har för att synliggöra tystlåtna elever, samt hur tystlåtna elever uppfattar den muntliga kommunikationen i klassrummet. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört litteraturstudier, klassrumsobservationer och fem kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever. Resultatet av undersökningen visar att läraren utför ett långsiktigt strategiskt arbete med klassen, hon arbetar medvetet med de pratglada eleverna, med saknar en utarbetad strategi för att förhindra att de tystlåtna eleverna åsidosätts. De tystlåtna 10-åriga eleverna är inte själva medvetna om att de uppfattas som tystlåtna..

I husha?ll runt om i Sverige anva?nds fortfarande elektriska varmvattenberedare fo?r uppva?rmning av tappvarmvatten. Anledningen till detta a?r enkelheten, pa?litligheten och den la?ga investeringskostnaden. Det finns pa? marknaden idag inget billigt ersa?ttningsalternativ.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur lärare beskriver att de gör för att skapa goda lärandemiljöer i klassrummet för elever i behov av särskilt stöd. Detta för att som blivande lärare öka kunskapen hur man på bästa sätt kan ge stöd och underlätta för elever med beteende- och inlärningssvårigheter. I den här undersökningen har en kvalitativ studie gjorts där fem lärare och en specialpedagog har intervjuats för att få reda på hur dessa arbetar med att skapa goda lärandemiljöer för elever i behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med två teorier som bakgrund som används mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom området specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlärnings- och beteendesvårigheter, då det är viktigt som lärare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i behov av stöd.I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlärningen.

Syftet med vårt arbete är att beskriva hur klassrumsinteraktionen kan se ut i en gymnasieklass och belysa elevers perspektiv på ordning, arbetsro och undervisning. För att få en uppfattning om hur interaktionen kan se ut i ett klassrum och hur den kan påverka ordningen i klassrummet har vi observerat två gymnasieklasser. Genom att intervjua fyra elever ur vardera klass har vi sökt svar på hur eleverna själva ser på ordning, arbetsro och undervisning. Den empiriska delen består således av observationer och intervjuer av elever i två gymnasieklasser. De resultat vi har kommit fram till är att ordningen och arbetsron i klassen påverkas av interaktionen i klassrummet.

Syftet med denna studie var att belysa hur åtta pedagoger som är verksamma i de lägre årskurserna ser på klassrummet som arbetsfält, när det gäller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Våra slutsatser av resultatet är att pedagogerna visar att de har förståelse för barns motoriska utveckling. Trots detta råder det en brist på medvetna motoriska rörelseövningar som är integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i årskurs tre, på två skolor i Sverige, uppfattar sin möjlighet till elevinflytande i klassrummet. Vi ska undersöka hur mycket elevinflytande de upplever att de har på undervisningssituationen och arbetssättet. Vi ska också undersöka vilken uppfattning lärarna har om elevinflytande och hur mycket inflytande de ger eleverna i dessa klasser.Med elevinflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevinflytande är. Vår undersökningsmetod består av intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna.

En av de viktigaste uppgifterna för en pedagog är att förmå elever att respektera varandras olikheter och att motverka trakasserier och mobbning. Detta kan uppstå i olika former. Ett exempel är den icke verbala kommunikationen mellan eleverna, något som vi bör vara rustade för att förhindra. Denna studie undersöker vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker, samt skillnader mellan en år 4 och en år 8. Detta har skett genom sex observationstillfällen och en enkätundersökning.

Denna studie undersöker hur två lärare valt att utforma sitt klassrum med avseende på den fysiska miljön, en kartläggning av denna fysiska miljö samt hur elever agerar i den givna miljön. Det vi avser med fysisk klassrumsmiljö är möblemang, utsmyckning, disposition av läromedel, elevarbeten och allt annat som av läraren har placerats i klassrummet. Vi använde oss av intervju och observation som metod, intervju av lärarna kring detta ämne och genom observation såg vi hur eleverna agerade i den fysiska miljön som var deras hemklassrum. Vi fann att de båda studerade lärarna på olika sätt förde resonemang om vad som är viktigt i en fysisk klassrumsmiljö men på olika sätt. Vi fann också att de båda lärarna ställdes inför olika problem i utformandet av den fysiska klassrumsmiljön, problem utifrån exempelvis ekonomiska resurser.

Syftet med det här examensarbetet är att genom en fallstudie i miniatyrformat undersöka hur en utvald lärare arbetar språkutvecklande med andraspråksundervisning samt hur hennes tankar om språkutveckling tar form i det konkreta klassrummet i skolår 4. Den teoretiska bakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom områdena: organisering av undervisningen, relation mellan språk och innehåll samt centrala andraspråksteorier. Materialet är insamlat genom intervjuer av läraren och observationer av arbetssätt i klassrummet vid olika arbetspass. Resultatet visar att läraren i stora delar av undervisningen har ett språkutvecklande arbetssätt och att hennes tankar om språkutveckling i undervisningen i hög grad förverkligas i klassrummet. Lärarens undervisning bygger i hög grad på samtal och undervisningen överensstämmer med hennes tankar om språkutveckling. Däremot visar undersökningen att det språkutvecklande arbetet inte följer med till de ämnen som ligger utanför temaundervisningen, vilket läraren till viss del är medveten om.

Följande arbete analyserar ordnings- och disciplinfrågor i skolan. Baserat på litteratur, egna analyser, och intervjuer med en gymnasielärare och en universitetsadjunkt i pedagogik på lärarutbildningen, presenteras ett konkret förslag till handlingsplan för hur man kan skapa en skola där det råder trygghet, trivsel och arbetsro. Mer specifikt undersöker jag vad en lärare kan göra i ett fall med en elev som trots lärarens uppmaning vägrar att lämna klassrummet. Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina undersökningar på behovet av att skapa en lugnare och säkrare miljö i dagens skola..

Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lärarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lärare som de upplever är skickliga. Det resultat som framkommit är att rektorer har en gemensam bild av vad lärarskicklighet är utifrån formell och informell kompetens, men att tonvikten läggs på olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastämmighet i att skickliga lärare har en medfödd talang, en tyst kunskap. Hur de ser på vad lärarskicklighet är, får konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lärare som de upplever som skickliga.  I första hand är det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet..

Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt läroböcker i samhällskunskap lyfter fram olika demokratiska aspekter och vad som krävs av oss som lärare vid användandet av läroböcker vid undervisning om och i demokrati. I denna undersökning används tre demokratiteorier vilka är val- deltagar- och samtalsdemokrati. Dessa tre modeller har fungerat som en grund när vi gjort en brukstextanalys av tre läroböcker i samhällskunskap. I vår undersökning inriktar vi oss på läroböcker för grundskolans senare år. Vi undersöker i vilken utsträckning läroböckerna tar upp olika aspekter från de olika demokratiteorierna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare på en F-9 skola, ser på sin strävan att försöka integrera sina elever med funktionshinder i klassrummet. Vilka möjligheter har lärare att klara av att integrera funktionshindrade elever i klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? Utgångspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ?en skola för alla?. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat tre lärare från en och samma skola i Lunds kommun, som alla har barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lärarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjälpa sina elever att nå kunskap och känna social samhörighet. Resultatet visar också att lärarna i hög grad ser elevernas skolsvårigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bärare av problemen.

Väder och klimat finns alltid i verkliga livet och ofta i spel. Men i spelen är det inte alltid vädret fungerar som det gör i verkligheten. Man kan säga att det finns tre kategorier av väder/klimatpåverkan på karaktärer i spel. En där vädret/klimatet inte påverkar karaktären, en där gameplay påverkas av det och en där karaktären också påverkas. Vilken av dessa nivåer föredrar de som spelar? Genom att skapa tre nästan identiska animationer med karaktären Super Mario, med dessa nivåer som skillnaderna, testas detta i denna studie.

I takt med att samhället förändras gör även skolan det. Datorerna har fått en stor och betydande plats i klassrummet och de verksamma inom skolan möter därmed nya utmaningar. På vilket sätt och till vad ska datorn användas är några av dem. Nätbaserade verktyg i form av lärplattformar, YouTube, bloggar, chatt, UR-material och Facebook används av flertalet verksamma lärare ute i skolorna idag. Vilka för-, och nackdelar/svårigheter och möjligheter finns det med att integrera verktyg av dessa slag, i klassrummet? Genom ett kvalitativt angreppssätt vill jag undersöka vad yrkesverksamma gymnasielärare har för uppfattningar om och förhållningssätt till att arbeta med nätbaserade verktyg i sin undervisning.