Sökresultat:
927 Uppsatser om Klimatćtgärder - Sida 32 av 62
Grönstrukturers roll i kommuners fysiska planering och klimatanpassningsarbete - En studie av fem kommuner i VÀstra Götalandsregionen
KlimatförÀndringar och klimatförÀndringarnas effekter och pÄverkan pÄ samhÀllen Àr idag ett faktum. Tillsammans med ÄtgÀrder för att minska utslÀpp av vÀxthusgaser och begrÀnsa pÄverkan av klimatförÀndringar krÀvs det dÀrför Àven att samhÀllen anpassas för att klara av ett förÀndrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det Àr den fysiska planeringen. Grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmÄga att verka temperaturreglerande och minskar dÀrmed vÀrmeöeffekten samt vÀrmeböljor, grönstrukturen Àr ocksÄ absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred.
Strategier hos renen för att hantera brist pÄ föda under vintern
Renar (Rangifer tarandus) lever i ett extremt klimat och vintertid dessutom under födobrist. De Àr intermediÀra idisslare och kompenserar sin begrÀnsade förmÄga att bryta ned fibrer genom att vara selektiva i sitt betande. Under en kort sommarsÀsong med gott om bete tillvÀxer renarna och ÄterhÀmtar sig efter den lÄnga perioden av dÄligt bete dÄ de tappat vikt. Renarna anpassar sin diet efter sÀsong. Sommartid Àter de till stor del kÀrlvÀxter, vilka vintertid frÀmst ersÀtts av lavar.
StÀll in dig i ledet! Effektiva team inom en auktoritÀr organisation.
Vi avser studera operativa team inom poliskÄren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill ocksÄ undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom omrÄdet teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillÀmpat en kvalitativ ansats. VÄr huvudsakliga metod för datainhÀmtning Àr personliga intervjuer. VÄr teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters Ätta steg för strategiska förÀndringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.
Smarttelefonen - en sa?kerhetsrisk i samha?llet
Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.
Kommunikationsstrategier i omvÄrdnaden till patienter med demenssjukdom
Patienter med demenssjukdom utgör i dag en stor patientgruppsom kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har undersenaste Ärtionden uppmÀrksammats som ett vÀxande hot motfolkhÀlsan. I mötet med en patient med demenssjukdom finnsdet en rad svÄrigheter bland annat svÄrigheten i att kommuniceraför att dessa patienter ska bli förstÄdda och bekrÀftade i omvÄrdnadenkrÀvs det att personalen har den kunskap motivationoch kraft som behövs för att förstÄ patienten. Syftet medlitteraturstudien var att belysa strategier som underlÀttarkommunikationen. Arbetet Àr en litteraturstudie baserat pÄ 11vetenskapliga artiklar inom omrÄdet.
Mediegranskning- en komparativ studie om pressens rapportering av politiska skandaler de senaste tjugo Ären
Denna studie grundas pÄ huruvida media har blivit mer dömande Àn granskande i sina rapporteringar om högt uppsatta politiker över en tidsperiod pÄ 20 Är. Det som har granskats Àr tidningars rapportering dÄ en högt uppsatt politiker bestridit över lagen. För att fÄ en grundlig vetenskap om hur media fungerar i vÄrt samhÀlle Àr uppsatsen uppbyggd pÄ kapitel som naturligt leder fram lÀsare till analysen. Till analysen har artiklar anvÀnts frÄn tvÄ Svenska rikstÀckande tidningar sÄsom Expressen och Dagens Nyheter. De politiska hÀndelser som analyseras Àr Ebbe Carlsson- affÀren frÄn slutet av 80- talet, Mona Sahlin frÄn 90- talet och slutligen Laila Freivalds frÄn 2000- talet.
Dagens vapenlagstiftning, ett hjÀlpmedel eller ett hinder?
Med detta fördjupningsarbete vill vi belysa den problematik som dagens polis i yttre tjÀnst kan komma att stÀllas inför och under vilka förhÄllanden denne har att fatta sitt kanske livs svÄraste beslut, att verka med sitt vapen mot en annan mÀnniska. Bakgrunden till vÄrt arbete och det som vÀckt vÄrt intresse för Àmnet Àr de olika situationer vi stÀllts inför under de vapenlektioner och övningar vi erfarit under vÄr tid pÄ Polisutbildningen vid UmeÄ universitet. Dessa har fÄtt oss att reflektera över de lagar som styr polisens vapenanvÀndning och stÀlla oss frÄgan om en 40 Är gammal lagstiftning följt med i tiden och i samhÀllsutvecklingen? Detta med tanke pÄ det allt hÄrdare klimat som polisen riskerar att möta. VÄr uppfattning Àr att den inte har det samt att den Àr komplicerad och svÄr att applicera i en verklig hÀndelse.
"Idrotten har alltid varit en stor del av mitt liv" : en intervjustudie med fotbollsspelande flickor 14-20 Är.
Den organiserade idrotten engagerar mÄnga barn och ungdomar. Dock finns tendenser bland ungdomar att de med stigande Älder slutar vara aktiva inom föreningslivet. Ett flertal studier har gjorts för att undersöka orsakerna till avhoppsproblematiken inom den organiserade idrotten. Denna studie utgick dÀremot frÄn ett hÀlsofrÀmjande perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika skÀl flickor i Äldrarna 14-20 angav för fortsatt idrottsutövande.
Anpassning av mekanik för automatiserad produktion
Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer nÀr vÄrdpersonal hamnar i situationer dÀr etiska dilemman uppstÄr och dÀr de Àr oförmögna att skydda allas behov och vÀrderingar. Syftet med denna studie var att mÀta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd med ett speciellt fokus pÄ situationer som framkallar moralisk stress och pÄ eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som anvÀnts var en enkÀtstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd i Norrbotten. EnkÀten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nÀstan alla situationer dÀr etiska dilemman fanns beskrivna.
Anpassning av passivhus för ett kallare klimat - teknisk och ekonomisk analys
The purpose of this degree-project was to investigate the possibilities for primary air preheating into the two smallest waste incineration boilers of Halmstad Energy and Environment. The investigation is a pre-study which has the primary goal to evaluate technical and financial offers from companies that manufacture primary air preheater, and investigate if it is technically and financially profitable to do a purchase on primary air preheaters in the future.In the pre-study it is proposed that it is most efficient to have individual primary air preheater, one for each incineration boiler and the primary air are also proposed to be preheated by hot water in the pre-study. Further in the pre-study it is proposed that the heat-exchanger should have plain tubes instead of finned tubes, to avoid getting dirty fast. The space in the boiler-room is limited, and therefore the major problem was to fit in the primary air preheaters into the boiler-room. By comparing the different offers from the companies, the result in the pre-study shows that the offer from the company C.A.
Medinflytande i förskolan : En kvalitativ studie om hur barn mellan 3-5 Är och deras pedagoger ser pÄ medinflytande i förskolan
 VÄrt syfte var att undersöka hur barn mellan 3-5 Är och deras pedagoger uppleverbarns medinflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.De metoder vi har anvÀnt i studien Àr intervjuer av pedagoger och barn, samt observationer.Vi valde att utföra undersökningarna pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar avpraktiska skÀl. Vi har förberett, genomfört, bearbetat och analyserat vÄrt resultat frÄnförskolorna för att nÄ fram till vÄr diskussion och vÄra slutsatser.Pedagogerna i studien tycks vara medvetna om att barnen behöver ha större inflytandeöver vardagen i förskolan, och det framkommer att barnen ocksÄ önskar det ochibland kÀnner sig maktlösa. En orsak Àr att mycket i verksamheten Àr styrt och regleratvilket varken pedagoger eller barn kan pÄverka. De flesta pedagoger upplever attdÄ de provat att ha ett mer tillÄtande klimat har tillvaron blivit avsevÀrt lugnare.Respondenternas syn pÄ arbetet med barns medinflytande, samt synpunkterna somframkommer i relevant litteratur, pekar pÄ svÄrigheterna att kombinera barnens behovoch rÀtt till medinflytande i förskolan enligt styrdokumenten, och vad som Àrpraktiskt genomförbart. HÀr kan vi se att förskolans engagemang och förutsÀttningarpÄverkar, men Àven pedagogernas intresse, vilja, förmÄga och kunskap om bÄde barnenoch innehÄllet i styrdokumenten..
NÀr mat blir sopor, och nÀr den inte blir det : En studie om matsvinn ur ett miljö ?och individperspektiv
Svinnet av mat har i Sverige uppskattats till cirka 1 miljon ton per Är och sannolikt Àr det pÄ hushÄllsnivÄ som de största mÀngderna matsvinn uppstÄr . En fÀrsk undersökning visar att det Ärligen slÀngs uppemot 100 kilo mat per person i Sverige, vilket innebÀr stora och onödiga belastningar pÄ miljö och klimat. Genom att minska svinnet av mat minskar ocksÄ belastningen pÄ miljön. Syftet med studien har varit att studera attityder till matsvinn i svenska hushÄll samt identifiera hinder och förutsÀttningar för ett minskat svinn. Resultatet bygger pÄ sju enskilda intervjuer med konsumenter och resultatet visar att dessa respondenter ogillar att slÀnga mat och slÀnger relativt lite.
?Det beror pÄ hur det Àr med allt annat runt omkring? upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön i kvinnodominerade yrkesgrupper
I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angÄende den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förstÄelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och Àven försöka utröna vilka faktorer som anses pÄverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser sÀrskilt viktig i frÄgan. Grundstenarna för undersökningen Àr psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlÀngningen Àven folkhÀlsa.
Rikare matematik med drama : En hermeneutisk fenomenologisk studie om drama som matematikdidaktiskt verktyg.
Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begrÀnsningar. ForskningsfrÄgorna Àr: Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med att anvÀnda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krÀvs för att ett lÀrande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrÄn sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar pÄ mÄnga fördelar: drama befÀster kunskaperna, ökar motivationen att lÀra, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv pÄ matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhÄllningssÀtt, ger en djupare och rikare förstÄelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sÀtten att förstÄ.
Ăr östgötska lantbrukare redo att möta klimatförĂ€ndringarna? : En studie kring lantbrukares uppfattningar om klimatets effekter pĂ„ jordbruket
KlimatförÀndringar och dess effekter Àr nÄgot som bÄde dagens och framtidens samhÀlle behöver anpassa sig till, och jordbruket Àr inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförÀndringarna kan fÄ för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförÀndringarnas effekter pÄ jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag Àr skeptiska till klimatförÀndringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mÄngÄriga erfarenhet av varierade vÀderförhÄllanden.