Sök:

Sökresultat:

927 Uppsatser om Klimatćtgärder - Sida 12 av 62

GrundlÀggning pÄ lera : Inför exploatering av Södra Lödöse

Rapporten Ă€r en sammanstĂ€llning av de vanligaste grundlĂ€ggningsmetoderna samt pĂ„lning och hur de kan anvĂ€ndas vid grundlĂ€ggning pĂ„ lera i Sverige.Examensarbetet Ă€r utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld pĂ„ SGI samt Kaj Granath pĂ„ Tekniska Högskolan i Jönköping.FallstudieomrĂ„det Ă€r i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. SamhĂ€llet har idag 1 300 invĂ„nare och Ă€r belĂ€get 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, lĂ€ngs med Göta Älv. Vid den nya strĂ€ckningen av Norge- VĂ€nerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhĂ€lle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostĂ€der mellan samhĂ€llet och den nya pendeltĂ„gsstationen.Intervjuer har gjorts av tre tjĂ€nstemĂ€n pĂ„ Lilla Edets kommuns avdelningar SamhĂ€llsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö.

Inhysningssystem för unga kalvar

Denna uppsats syftar till att genom en litteraturstudie belysa nÄgra olika inhysningsformers pÄverkan pÄ unga kalvar. Arbetet Àmnar till att förklara vikten av kalvars tillvÀxt, hÀlsa och naturliga behov och beteenden. I arbetet tas tre inhysningsaspekter upp. Dessa Àr inhysningsklimat, gruppstorlek och mjölkutfodringssystem. I delen om inhysningsklimat tas kalvars temperaturreglering och termoneutrala zon upp.

IDA Klimat och Energi - Ett lÀmpligt och anvÀndbart alternativ för noggrannare energiberÀkningar pÄ VVS GRUPPEN AB?

I juli 2006 trÀdde BBR:s nya krav om byggnaders energiförbrukning ikraft, vilka jÀmfört med de tidigare kraven vÀntas medföra förÀndringar för hela byggprocessen vad gÀller hanteringen av energifrÄgor. De hÄrdare kraven kommer bland annat i skepnad av ett nytt begrepp, ?byggnadens specifika energianvÀndning?, ett begrepp som med stor förmodan kommer att stÀlla bÄde högre krav pÄ utförande av energiberÀkningar i ett tidigare skede av byggprocessen samt med större noggrannhet. PÄ VVS GRUPPEN AB i Lund utför man egna grövre energiberÀkningar i samband med projektering i ett ganska tidigt skede av processen, frÀmst berÀkningar för hand, för att i ett senare skede lÄta en byggnadskonstruktör genomföra mer ingÄende energiberÀkningar. Med de nya hÄrdare kraven uppstÄr ett eventuellt behov av att framöver utföra egna energiberÀkningar pÄ en noggrannare nivÄ redan i ett tidigare skede. BBR anger inga krav om metod för berÀkningarna, utan lÀmnar upp till var och en att vÀlja lÀmplig metod för aktuellt projekt. I samarbete med VVS GRUPPEN utfördes dÀrför en undersökning av en alternativ metod, energiberÀkning med hjÀlp av simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Undersökningen begrÀnsades till ett pÄgÄende projekt i form av en ny biblioteksbyggnad i Lomma, samt till att huvudsakligen syfta till berÀkning av den specifika energin.

LÀra pÄ arbetsplatsen ? en studie av hur företag kan frÀmja anstÀlldas lÀrande.

Att de anstÀllda Àr den största tillgÄngen i ett företag har nu blivit en sjÀlvklarhet. Framtida konkurrensförmÄga och utsikter för företaget ligger i hÀnderna pÄ dess anstÀllda. Kompetensutveckling och hantering, som rekrytering, utveckling och trÀning av de anstÀllda, anses vara betydande för ett företags chans att lyckas. Kraven pÄ kompetensförnyelse kan inte tillgodoses med enbart traditionell utbildning i form av kurser, seminarier eller studiecirklar. Kompetensförnyelse mÄste i stÀllet handla om att lÀra i arbetet, pÄ arbetsplatsen, genom att lösa problem i arbetsuppgiften.

Miljöbyggnad i praktiken : Att miljöcertifiera Hus N pÄ Linnéuniversitetet

Denna rapport beskriver utförandet av en miljöcertifieringsprocess enligt systemet Miljöbyggnad pÄ en befintlig byggnad. Hus N pÄ Linnéuniversitetet i VÀxjö har valts som referensfall. Med hjÀlp av utvÀrderingar och jÀmförelser mellan teorier och bedömningar pÄ Hus Ns nuvarande energi-, inneklimats- och materialsprestanda, har byggnaden fÄtt Silver som slutbetyg. Miljöbyggnad vÀrderas ytterligare med hÀnsyn till dess anvÀndarvÀnlighet, nytta och brister..

NÀr jag tittar ut i rymden ser jag inte vintergatan för alla stjÀrnor: om social struktur, kultur och konflikter i en ideell organisation

Syftet med undersökningen Àr att pÄ uppdrag av Sverok studera det sociala klimatet i organisationen dÄ de upplevt en negativ förÀndring i stÀmningen, vilket kan ha pÄverkat medlemmarnas vÀlmÄende i organisationen. Att organisera sig ideellt syftar till att bilda gemenskap med andra mÀnniskor med avsikt att utrÀtta nÄgot vÀsentligt för individen tillsammans med andra. En typ av organisering som sannolikt kan ha svÄrt att uppfylla sitt syfte i form av gemenskap och mÄlinriktning, Àr paraplyorganisationer vilka Àr uppdelade strukturmÀssigt pÄ sÄ sÀtt att de bestÄr av flertalet underorganisationer. DÀrför Àr det av intresse att studera hur en sÄdan typ av organisering samarbetar och interagerar med varandra. Sverok, Sveriges roll och konfliktspelsförbund Àr en ideell paraplyorganisation som lockar spelintresserade över hela landet.

Material i ett första beklÀdnadslager-för ökad komfort under ett tÀtt yttermaterial

Yrkesfiskare utsÀtts dagligen för tufft fysiskt arbete och hÄrt klimat. Att hÄlla sig varm och torr Àr ett stort problem. Samtidigt som det yttre plagget Àr helt tÀtt mot de yttre pÄfrestningarna, slÀpper plagget inte igenom den Änga och fukt som kroppen skapar vid ett fysiskt krÀvande arbete. Varför det Àr av största vikt att den inre beklÀdnaden skapar en sÄ god komfort som möjligt. Genom ett samarbete med företaget Grundéns, som tillverkar PVC belagda yrkesklÀder för olika yrkesgrupper, har denna studies Àmnesbakgrund tagits fram.

Undersökning av förskolan Temmelburken certifierad enligt Miljöbyggnad : Termiskt klimat, energianvÀndning och höjning av certifieringsnivÄn

WSP building physics in Stockholm has certified the preschool Temmelburken in Bromma with the system of certification Miljöbyggnad. The rating of the building became BRONZE. In this thesis the preschool has been investigated with respect to the three areas: thermal climate, use of energy and improving of the level of certification. The thermal climate at the preschool has been investigated by a questionnaire survey and by measurements in order to do comparisons between the results from the two investigations as well as with the results of the simulations that WSP has done at the certification of the preschool. The differences between the results from the simulations and the questionnaire survey for winter as well as from the measurement performed with a comfort meter the 19th of March are concidered to be reasonably small since they give rise to the same rating according to Miljöbyggnad.   Operational data for the use of energy for the preschool have been obtained in order to do comparisons with simulations performed by WSP and Svenska Besiktningar AB. The comparison shows that the simulated values for the specific use of energy are lower than what the real specific use of energy would be for the preschool, since just the operational data for the heat energy is higher than the simulated values. At the investigation of the possibility of improving the level of certification it was found that the rating of the preschool can be raised from BRONZE to SILVER by improving the ratings of the ?thermal climate summer? and the ?daylight?.

SAMHA?LLSANDA, MONSTERRENOVERINGAR OCH STUKADE SJA?LVFO?RTROENDEN : En kritisk diskursanalys av amerikansk va?lgo?renhets-TV

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

HöglÀsning för yngre barn : sett ur pedagoger och barns perspektiv

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhÄllningssÀtt i skolan, hos bÄde lÀrare och elever, dÀr olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att lÄta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att vÀrlden inte Àr konstant, utan att den gÄr att förÀndra till det bÀttre, bland annat genom deras initiativ och förmÄga. VÄrt utvecklingsarbete har Àven riktat in sig pÄ att aktivt arbeta mot en inkluderande skola dÀr eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning dÀr alla kan delta pÄ sin nivÄ och dÀr olika uttryck och tankar ses som nÄgot gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet pÄ vÄr partnerskola i en lÄgstadieskola i Mellansverige i tvÄ klasser i Är 2. SjÀlva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgÄng.

Afrikas klimat : med fokus pÄ VÀstafrika

DÄ de flesta mÀnniskor i VÀstafrika, framför allt de som bor innanför kustzonen, livnÀr sig pÄ jordbruk sÄ Àr pÄlitliga vÀderprognoser och sÀsongsförutsÀgelser ett viktigt hjÀlpmedel i det dagliga arbetet och planeringen. I den hÀr rapporten har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen om de komplexa, bÄde lokala och storskaliga, vÀderfenomen som ger upphov till nederbörd i omrÄdet. Klimatet i VÀstafrika, ett omrÄde som mestadels tÀcks av regnskog eller savann, prÀglas av den vÀstafrikanska monsunen som ger regnperiod under norra halvklotets sommar och torrperiod pÄ vintern. Denna monsun visar pÄ stor Ärlig variation nÀr det gÀller dess inledande faser, och prognoser som kan förutsÀga dess början Àr nödvÀndigt nÀr en jordbrukare ska planera sÀsongens verksamhet. Av mÄnga bidragande faktorer framgÄr det tydligt att ytvattentemperaturen i Guineabukten Àr en av de viktigaste parametrarna för monsunens startskede. Den intertropiska konvergenszonen, ITCZ, betraktas som monsunens nordligaste del och denna konvergenszon gör en plötsligt och relativt snabb förflyttning norrut, i fortsÀttningen benÀmnd som sprÄnget, över ca 5 breddgrader, vilket av mÄnga ses som starten pÄ regnperioden.

En studie av hur lÀrare vÀljer innehÄll till pedagogiska planer i naturvetenskap : Energi-, klimat- och resursfrÄgor i KNUT- projektet

Nationella och internationella rapporter visar pÄ hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lÀrare fÄr kritik för sitt sÀtt att undervisa. KNUT Àr ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mÄl Àr att fÄ lÀrare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrÄgor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehÄll lÀrarna i KNUT- projektet vÀljer till de pedagogiska planerna utifrÄn ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar pÄ ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lÀrare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen Àr och forskningen visar Àven att eleverna inte Àr överens med lÀrarna nÀr det kommer till vilket innehÄll undervisningen skall ha.

Ekens förekomst i Ludvikatrakten

Ekens (Quercus robur) nordgrÀns sÀgs gÄ vid DalÀlven, Limes Norrlandicus ? den biologiska NorrlandsgrÀnsen. Ludvikabygden skiljer sig naturgeografiskt och topografiskt frÄn övriga Dalarna och tillhör MÀlarens avrinningsomrÄde. Trakten runt sjön VÀsman har ett varmare klimat och fler soltimmar Àn den övriga bygden. För mellan 5.000-8.000 Är sedan vandrade eken in i Sverige efter den senaste istiden.

Ginkgo biloba : ett gatutrÀd som stÄr sig

Jordens klimat Àr under förÀndring. Till Är 2100 förvÀntas Sveriges medeltemperatur öka med 4-5 °C om hela jordens medeltemperatur ökar med i genomsnitt 2 °C. Den större ökningen beror pÄ att vÄra vintrar kommer att bli mycket mildare. FörutsÀttningarna för framtidens trÀd kommer inte att vara densamma som idag vilket krÀver insikten om att traditionella trÀdval och gamla vanor behöver brytas dÄ bland annat nya sjukdomar och insektsangrepp som vi idag Àr förskonade ifrÄn kan drabba vÄra gatutrÀd. I Sverige har vi idag lÄg artrikedom bland vÄra gatutrÀd jÀmfört med mÄnga andra europeiska lÀnder, vilket ökar risken för massdöd bland gatornas trÀd vid sjukdomsangrepp. Dessutom innebÀr varmare somrar, fler och intensivare vÀrmeböljor samt förÀndringar i nederbörd att dagens gatutrÀd kan dö i brist pÄ klimatanpassning. En gatumiljö stÀller sÀrskilda krav pÄ trÀden sÄsom torktÄlighet, salttÄlighet, motstÄndskraft mot utslÀpp samtidigt som de bör ha ett starkt skönhetsvÀrde. Med klimatförÀndringarna i Ätanke bör framtidens val av trÀdarter klara av varmare temperaturer och extremare vÀder eftersom det finns risk för att dagens arter inte kommer lÀmpa sig för de nya förhÄllandena.

Ledarskap pÄ en reklambyrÄ : Konsten att frÀmja kreativa processer

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->