Studien undersöker hur Klienter och kontaktpersoner upplever motivationsarbetet på Frösö LVM-hem. I studien tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsföreståndare på samtliga tre avdelningar på institutionen. Detta intervjumaterial användes för utformandet avenkäter som besvarades separat av Klienter och kontaktpersoner. Enkäten mäter upplevelsen av motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer är för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vård, hur dessa insatser och faktorer fungerar på Frösö LVM-hem och i vilken omfattninginsatserna tillämpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsätta i frivillig vård.

Denna uppsats tar avstamp i den hårda kritik som revisionsbyråerna, och revisionsbranschen i allmänhet, har fått under de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lägger vid upprätthållandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker även skillnader i lojaliteter och oberoende mellan två olika karriärsteg på revisionsbyråerna; partners och anställda. Studien är en kvalitativ intervjuserie på en av de fyra stora revisionsbyråerna i Sverige.Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyråernas har fått ett ökat klientfokus och att revisorer lägger för stort fokus på den egna byråns mål. Vi ser dock inget i vår undersökning som tyder på att revisorers lojalitet till Klienter eller byrån skulle vara starkare än upprätthållandet av det professionella oberoendet.

Syftet med uppsatsen var att studera hur kvinnliga Klienter vid ett LVM-hem ser på sin behandling utifrån mål och behandlingsbehov, samt att jämföra hur personalen arbetar med behandlingen utifrån målen och behoven. Syftet delades in i två underliggande frågeställningar: 1) Hur beskriver kvinnor vid ett LVM-hem sin problematik och behandling enligt LVM? 2) Hur arbetar personalen med Klienternas problematik genom behandlingen? Studien utgick från en induktiv ansats och vi genomförde kvalitativa intervjuer med både Klienter och personal vid ett LVM-hem. Resultatet av studien har härletts från intervjuerna genom innehållsanalys, tidigare forskning och teorin om känsla av sammanhang (KASAM).Resultatet visade att Klienterna var nöjda med vad de själva definierade som behandling, medan personalen ansåg att Klienterna inte hade kunskap i vad som inrymdes i behandlingsbegreppet. I såväl klient- som personalintervjuerna framkom det att Klienterna var motiverade till förändring.

Denna C-uppsats syfte är att undersöka hur Case Management (CM) samverkanspartners: socialtjänst, frivård, Missbruks- och beroendeavdelning samt tre vårdcentraler, i Luleå kommun upplever den gemensamma samverkan. För att besvara syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod eftersom att avsikten är att beskriva upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig på tre individuella intervjuer samt tre gruppsamtal ? totalt tolv intervjuade.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att utvärdera verksamheten som bedrivs vid Lärjeholms utrednings- och motivationshem för vuxna narkotikamissbrukare som är en första instans efter avgiftning mot vidare behandling. Studien syftade till att besvara två frågeställningar som handlade om hur väl verksamheten lever upp till de uppsatta målen och till att få veta hur det gått för Klienterna efter avslutad behandling med avseende på en förändrad livssituation. MetodFrågeställningarna besvaras genom en kvantitativ enkätundersökning bland tidigare uppdragsgivare som tidigare haft placeringar på Lärjeholm samt genom kvalitativa intervjuer med tidigare Klienter. Studien är deduktiv då teori gällande olika utvärderingsmodeller användes för att genomföra studien och förstå resultatet.SlutsatserMålöverensstämmelsen mellan Lärjeholms uppsatta mål och hur väl verksamheten lever upp till dem får anses vara god. Överlag är man nöjd eller mycket nöjd med sin egen eller sin klients vistelse på Lärjeholm utifrån de empiriskt fastslagna målen.

Syftet med denna uppsats var att belysa bemötandet inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Ta reda på hur socialsekreterare respektive Klienter ser på bemötande och vad ett gott bemötande är för dem, vad som är viktigt i mötet och för kontakten. Undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett gott bemötande och vilken påverkan myndighetsutövningen har. Som metod använde vi en kvalitativ intervjuundersökning. Fyra socialsekreterare intervjuades, två från ett socialkontor där myndighetsutövning är ett påtagligt inslag i arbetet och två från ett resursteam där myndighetsutövning av utredande karaktär inte finns med.

Redovisningskonsulten och revisorn är två yrken som ofta benämns felaktigt av Klienter och samhället i stort. Detta kan bero på att de två yrkena är nära relaterade till varandra samt att gränsdragningarna inte alltid är självklara. I samband med avskaffandet av revisorsplikten för mindre aktiebolag har många företag valt att avstå från revision och förlita sig på att redovisningskonsulten sköter den finansiella rapporteringen i enlighet med lagstadgade krav. .

Kommunen ansvarar för att personer med psykiska funktionshinder har boende och sysselsättning. En insats som nästan alla kommuner erbjuder för att medverka till detta är boendestöd. Efter att ha arbetat som boendestödjare har jag erfarenheten att personer med psykiska funktionshinder tenderar att bli isolerade och leva ett passivt vardagsliv. Syfte med studien är att undersöka om personer med psykiska funktionshinder upplever att de har en meningsfull sysselsättning och hur insatsen boendestöd kan bidra till att skapa detta. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem Klienter och två boendestödjare.

Föreliggande uppsats är en systematisk litteraturöversikt som omfattar både tolvstegsbehandling och självhjälpsgrupper. Syftet med studien är att undersöka det befintliga kunskapsläget gällande tolvstegsbehandling för alkohol- och drogmissbrukare. Litteraturstudiens intention är även att undersöka vilka erfarenheter och resultat självhjälpsgrupper i form av Anonyma Alkoholister och Anonyma Narkomaner genererat för de Klienter som deltagit i dessa grupper. Förhoppningen med litteraturöversikten är att väcka läsarens intresse så att denne får möjligheten till att erhålla en övergripande kunskapsbild av det aktuella området. Litteraturöversiktens resultat presenteras i tabellform för att sedan tematiseras och syntetiseras i en analys.

Ungdomsarbetslösheten är ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbär försörjningsstöd. Det har visat sig vara svårt för en del ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsåtgärder som kan hjälpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga är mer utsatta än andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte är att undersöka vilka komponenter eller händelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som är en arbetsmarknadsåtgärd syftar till att hjälpa ungdomar som har svårigheter med att strukturera upp sin vardag.

Idag är kommunikation genom tolk vid olika myndigheter ett vanligt förekommande företeelse tack vare att det bor många människor med ett annat språk än svenska som modersmål. Syftet med min uppsats är att studera om och i så fall hur språkproblemet påverkar Klienternas ärende när man vänder sig till socialtjänsten och behöver anlita tolk. Frågan uppsatsen försöker ge svar på är hur språkproblemet upplevs av parterna, hur de ser på tolkens medverkan och hur nöjda eller missnöjda de är med tolken. Jag har använt mig av kommunikationsteorin och särskild Habermas teori om kommunikativ handlande. Studien är utförd enligt den kvalitativa intervjumetoden.

Denna uppsats tar avstamp i den ha?rda kritik som revisionsbyra?erna, och revisionsbranschen i allma?nhet, har fa?tt under de senaste a?ren. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka revisorers lojaliteter och vilken vikt de la?gger vid uppra?ttha?llandet av det professionella oberoendet. Vi underso?ker a?ven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tva? olika karria?rsteg pa? revisionsbyra?erna; partners och ansta?llda.

Bakgrund: Revisorn innehar ett professionsansvar och måste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket kräver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill säga opartisk och självständig. Ofta ifrågasätts revisorns professionsansvar och objektivitet genom att ingå i täta relationer som successivt byggs upp med Klienter. Relationsbyggandet är nödvändigt för att skapa värde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och klient och om relationen står i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar även till att se hur revisorns arbete och oberoende ställning har förändrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förändring.Problemfrågor: Vad innebär oberoendet i en relation mellan revisor och klient? Hur har revisorns roll ändrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnå studiens syfte.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det förekommer att den professionella har starka personliga känslor för klienten och om det förekommer att ett privat förhållande inleds mellan professionell och klient. Uppsatsens frågeställningar lyder: Har det uppstått starka positiva eller negativa känslor för en klient? Hur har den professionella hanterat dem? Har det uppstått något privat förhållande till/med en klient? Hur har den professionella hanterat det? Mitt empiriska material har samlats in genom intervjuer med yrkesarbetande kvinnor inom missbruks- och beroendevården. Analysen av intervjuerna har skett genom en eklektisk och teoretisk analysmetod. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av Goffmans (2009) interaktionistiska teorin.

Denna studie syftar till att undersöka mottagningsmiljön i några av socialkontorens väntrum inom Göteborgs Stad och hur utformningen av miljön påverkar mötet mellan klient och det myndighetssystem som socialtjänsten utgör. Studien granskar väntrummens utformning och interiör samt interaktioner mellan besökare och myndighetsutövare genom deltagande observation. Analysen sker med hjälp av ett reflexivt förhållningssätt till kunskapsframställning där empiri och slutsatser tolkas genom en abduktiv ansats. Fältstudierna baseras på en mikroetnografisk metod som genomfördes under åtta dagar, varav sex dagar ägnades åt djupstudier på tre utvalda socialkontor. Analys och resultat tolkas genom teorier om makt, skam och stigma.