Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och/eller svårigheter med sociala relationer. Jag ville också få svar på om koncentrationsförmågan och förmågan till att etablera fungerande sociala relationer förbättras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete på några av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvärderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning på att lekarbete är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och sociala relationssvårigheter och att koncentrationsförmågan och sociala relationer i hög grad förbättrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete..

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhållande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrån tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med åtta pojkar, använt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras välmående. Informanternas bristande språkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.

The focus of this research is to investigate how the client's emotions can affect the social worker and how the social worker manages these feelings in order to make the right decisions. We have used a qualitative approach in our investigation. We have interviewed six social workers at social welfare bureaux in southern Sweden. Our theories are ?Nai?ve Theory? and ?Affect Theory?.

Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter används som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohälsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudärsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att främja kommunikation och uttryckande av tankar och känslor, att stärka klientens synsätt och identitet, att förändra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.

Syftet med den här uppsatsen är att visa hur fastighetsmäklare arbetar med sina kundrelationer. Uppsatsen tar upp olika arbetssätt som fastighetsmäklare använder när de bygger och vårdar relationen till deras kunder. Vi har valt att utföra en fallstudie med HusmanHagberg och Husaffären där intervjuer har utförts för att samla in relevanta data. Resultaten som är presenterade visar att fastighetsmäklarna lägger stor fokus på vårdandet av relationer för att på så sätt bygga nya relationer. För att kunna bygga nya relationer lägger fastighetsmäklare därför stor vikt vid att få så nöjda kunder som möjligt för att därigenom bli rekommenderade vidare..

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan arbetstrivsel och personlighet samt arbetstrivsel och kvaliteten på sociala relationer i arbetet. För att mäta arbetstrivseln och sociala relationer på arbetet formulerades sex frågor som var avsedda att mäta i vilken grad deltagarna trivdes på arbetet och hur de trivdes i sin arbetsgrupp. För att mäta personlighet användes Ten-Item Personality Inventory som är ett personlighetstest utvecklat utifrån femfaktormodellen som innefattar fem olika personlighetsdrag. Det insamlade datamaterialet bestod av 57 besvarade enkäter från undersköterskor på tre kommunala arbetsplatser. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan arbetstrivsel och sociala relationer på arbetet.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda på detta användes en kvalitativ intervjustudie som metod. Här undersöktes om pedagogerna ansåg att sociala relationer påverkade deras läraruppdrag och på vilket sätt sociala relationer påverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

[inget abstract finns].

Uppsatsen utgår från en, av mig genomförd, utvärdering av ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för långtidsarbetslösa. Relationen mellan coach och arbetslös klient visade sig ur många avseenden vara positiv för den arbetslösa. Jag fann det dock begränsade att enbart studera relationen ur detta perspektiv. Jag valde således att studera relationen ur ett kritiskt perspektiv med fokus på relationen mellan coach och klient.Syftet med uppsatsen är: att med utgångspunkt i en genomförd utvärdering av ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för långtidsarbetslösa, kritiskt granska ett coachingförfarande med avseende på coachklientrelationens påverkan på klientens lärande.Mats Alvessons kritiska teori har används som metodologisk utgångspunkt och utifrån det som framkommit ur dessa kritiska tolkningar har en teoretisk referensram kopplats som använts som främsta analysredskap. Analysen har gjorts främst på de intervjuer som genomfördes med coacherna under utvärderingen av projektet.De tolkningar som gjorts av materialet visade att ojämlikheter i vissa fall uppkommit mellan coach och klient.

Syftet med artikeln var att undersöka huruvida några maskrosbarn uppvuxna på statliga barnhem i Rumänien upplever att nära relationer haft betydelse för deras liv. De frågeställningar som behandlats i artikeln har varit gällande huruvida det förekommit viktiga personer under deras uppväxt och huruvida dessa relationer tillgodosett viktiga grundläggande behov.I studien användes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fyra olika maskrosbarn. Studien har utgått från ett interaktionistiskt perspektiv gällande tolkning och Turners (2002) transaktionella behov har utgjort tolkningsramen.Resultatet visade att det förekommit nära relationer under respondenternas uppväxt som i stor utsträckning tillgodosett viktiga behov gällande bekräftelse, tillit, vinst, grupptillhörighet samt verklighets-förankring..

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken påverkat regler och professionalism inom revisorsyrket på de större revisionsbyråerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande åtgärder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrås beroende gentemot klient. Vi har från respondenterna stött på överensstämmande uppgifter gällande hot såsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gå ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande åtgärderna som revisionsbyråerna använder sig av för att stävja beroendehot är lagarbete, utbildning, avgränsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmågan hos revisorn är viktig i sammanhanget och kan komma att få utökad betydelse i förlängningen.

Studien avser att undersöka arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet. Vidare undersöker studien betydelsen av arbetsrelaterad stress för den egna identiteten. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare vid ett mindre företag. Intervjuerna byggdes på fyra större teman: synen på den egna identiteten, förändring av identiteten, relationer och gränsen mellan arbetsliv och privatliv.Resultatet visar att arbetsrelaterad stress och arbetsbörda har en betydande innebörd för relationer i privatlivet samt den egna identiteten. Genom att ta tid från privatlivet för att istället spendera denna på arbetsrelaterade uppgifter minskar möjligheten till vårdande av sociala band.

This study illustrates how the power relation between the trustee and principals are experienced and maintained in proportion to the missions design. The main focus lies on understanding of how trustee perceives and applies the mission`s cornerstones and how power can be expressed in the relationship between trustees and principals. Nine semi-structured interviews were conducted with trustees whose principals were mentally disabled. The interviews were then analyzed with the support of Foucault's concept of discipline, knowledge, control, surveillance and reward/punishment and Tilly's theory of persistent inequality We have obtained an understanding of the complexity of the assignment regarding the mission`s cornerstones who goes into every other, and all respondents agreed that the cornerstones should be considered as a whole. We concluded that the trustee on the basis of the mission's design possesses a power that is necessary and important to have regarding the relation to his principal and its social network.

Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna?  Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer.