Syftet med uppsatsen är att jämföra Klassrumsundervisning och utomhuspedagogik och se vilket av dessa två arbetssätt som lärare föredrar och arbetar med. I den empiriska studien intervjuades lärare som arbetar inom förskola och grundskolans tidigare år om hur de ser på Klassrumsundervisning och utomhuspedagogik. Uppsatsen handlar om utomhuspedagogik och Klassrumsundervisning. Den utgår från följande frågeställningar: Vilka är för ? och nackdelarna med utomhuspedagogik? Varför använder lärarna en viss undervisningsmetod mer? Har omgivningen någon påverkan för att bedriva utomhuspedagogik? I resultatet och analysen framkommer det att lärarna har ungefär samma syn på Klassrumsundervisning.

I vår undersökning genomför vi en empirisk undersökning på tre skolor där 47 lärare har fyllt i enkäter om hur lärare tänker kring Klassrumsundervisning och informella undervisningsmiljöer..

Undersökningen syftar till att ta reda på elevers, i skolår 4, inställning och uppfattning om det lärande som sker vid utomhusundervisning i förhållande till Klassrumsundervisning. Det är en kvalitativ studie med intervjuer och observation som metod. Resultaten visar att eleverna uppskattar utomhusundervisningen, men anser generellt att de lär i klassrumsmiljö snarare än när de är utomhus. Samtidigt säger eleverna att de lär när något är roligt, intressant eller väcker deras nyfikenhet. Eleverna ser snarare utomhusundervisningen som en källa till hälsa och rörelse samt möjlighet till fri lek, än som lärandetillfälle..

I vår tid då diverse kritiska rapporter om matematikundervisningen på gymnasieskolan dykerupp och förstärker känslan av att undervisningen inte kunskapsmässigt verkar fungera på etttillfredställande sätt inför arbetslivet och för fortsatta studier, är det avgörande att stanna uppoch kolla vad som egentligen pågår och varför.För att göra analysen så enkel som möjlig uppmärksammas matematikundervisningensbeståndsdelar planering, organisering och genomförande. Begreppen arbetsform ocharbetssätt blir centrala moment. Undervisningssituationen fokuseras. En del av den relevantadidaktik- och undervisningsteorin ställs mot skolverkligheten genom aktionslärandetsprinciper. Tre aktioner pågår.Det visar sig möjligt att berika variationen i matematikundervisningen genom ett mergenomtänkt samarbete mellan lärarna samt läraren/lärarna och eleverna.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lågstadielärare och mellanstadielärare uppfattar utomhuspedagogik, hur de använde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svårigheter de såg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer där lärare från låg och mellanstadiet blev intervjuade. Frågorna som pedagogerna fick var;ñ  Hur uppfattar du som lärare utomhuspedagogik?ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik?ñ  Hur ser du på utomhuspedagogik i förhållande till Klassrumsundervisning?ñ  I vilken utsträckning använder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?   Resultatet visade på att pedagoger från de båda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till Klassrumsundervisning, där ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lärande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur.

Denna uppsats handlar om stads- och landsbygdsbarns föreställningar om lantbruket. Studien är av kvalitativ ansats och empirin har samlats in med hjälp av gruppintervjuer med 37 barn i årskurs 1-2 i Skåne, på en landsbygdsskola och en stadsskola. I uppsatsen analyserar jag barnens berättelser om lantbruket och lantbrukets produkter. Mina slutsatser visar att stadsbarnen har lärt sig vad de kan om lantbruket i skolan, genom Klassrumsundervisning men också genom studiebesök. Barnen i stadsskolan hade väldigt likartade berättelser om lantbruket, medan barnen på landsbygdsskolan hade betydligt mer varierande upplevelser och kunskaper.

Syfte: Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare och rektorer talar om den sammantagna skolsituationen inklusive utvecklingen av läsning och skrivning på svenska språket för nyanlända elever, med fokus på elevernas läs- och skrivutveckling, hur lärarnas och rektorernas tal om undervisningen för nyanlända överensstämmer med hur undervisningen genomförs samt hur hinder och möjligheter beskrivs för de nyanländas läs- och skrivutveckling i inkluderad Klassrumsundervisning. Arbetet syftar även till att undersöka om lärares och rektorers tal om nyanlända elever är uttryck för ett relationellt eller kategoriskt perspektiv på svårigheter som eleverna möter.Teori: Vi har valt att utgå från ett sociokulturellt perspektiv, där språket ses som en förutsättning för lärande i samspel med andra människor. Vi använder oss av Perssons modell (1998, s. 33) där man kan se på specialpedagogik utifrån två synvinklar, nämligen ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv.Metod: Vår studie är kvalitativ och vi har valt en ansats med inspiration från etnografi. Empirin har samlats in genom observationer, intervjuer och skriftliga reflektioner från lärare.Resultat: I resultatet framkommer att lärares och rektorers tal om undervisningen för nyanlända elever till övervägande del överensstämmer med hur undervisningen genomförs på de lektioner vi har observerat.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra hur Klassrumsundervisning bedrivs i två svenska och två finska skolor för att finna möjliga förklaringar till PISA-undersökningens resultat (Programme for International Student Assessment). Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställning: Hur och till vad utnyttjas lektionstiden till? Hur upplevs det allmänna klassrumsklimatet? Hur ser ledarskapet i klassrummet ut?MetodDe metoder som använts i studien är löpande och på förhand kategoriserade observationer och kvalitativa intervjuer. Totalt har 24 klassrumsobservationer, tio lärarintervjuer och två intervjuer med rektorer genomförts vid två högstadieskolor i Storstockholm och vid två högstadieskolor i Helsingfors. Det som observerades var; lektionsinnehållet och tiden lagd på olika moment, elevernas självständighet, det disciplinära klimatet och relationen mellan lärare och elev samt klassrumsklimatet.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om utomhuspedagogik kunde vara ett komplement till traditionell Klassrumsundervisning. Vi planerade tio matematikaktiviteter och använde oss av detektivuppdrag som tema. Aktiviteterna genomfördes utomhus i en skogsmiljö med tretton barn i en förskoleklass. Resultatet visade att uterummet var en stimulerande miljö där barnen fick möjligheter att använda sin kropp och sina sinnen. Barnen visade engagemang och tyckte att detektivuppdraget var lustfyllt och spännande.

Denna uppsats belyser bakgrunden till det relationella uppdraget i Lgr11:s värdegrund och den kunskapssyn den bygger på. Vidare berörs de filosofiska utgångspunkterna för ett relationellt synsätt, några utvecklingspsykologiska aspekter samt hur ämneslärares professionalism definieras med en relationell syn på lärande och utveckling. Syftet med uppsatsen är att studera hur de relationella intentionerna bedrivs och förstås i skolan. Efter observationer av Klassrumsundervisning och intervjuer av ämneslärare på en 7-9 skola, framträder olika hinder och möjligheter i arbetet med det relationella uppdraget på den studerade fallskolan. Det finns i studien en ansats av att närma de specialpedagogiska strävandena med allmänpedagogikens, så att arbetet för elever i svårighet genomsyrar all undervisning i skolan..

Jag vill med denna uppsats undersöka hur utomhuspedagogik kan användas som komplement till undervisningen inomhus. Detta genom frågorna: Vad kan utomhuspedagogik bidra med i undervisningen? Hur kan undervisningen bedrivas i uterummet? Hur ser några verksamma pedagoger på lärande genom utomhuspedagogik? Finns det hinder, i så fall vilka uppfattar dessa pedagoger vid användandet av utomhuspedagogik? För att få svar på frågorna har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex verksanna pedagoger. Som jag sedan analyserat. Analysen av intervjuerna visar att utomhuspedagogik kan bidra med mycket i undervisningen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om elever agerande skiljer sig beroende på vilken miljö de befinner sig i. Åtta elever videoobserverades i två olika miljöer, inne i klassrummet och ute på skolgården, vid totalt två lektionstillfällen. De redskap som användes i analysen var Michel Focaults tankar kring subjektspositioner och makt. Vi kunde i analysen se att skolans makt genom miljön hade stor inverkan på elevernas sociala samspel. Det framkom även att subjektspositionen pojke och flicka spelade en stor betydelse.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att belysa hur invandrarelever uppfattar undervisning i mindre grupper i förhållande till undervisning i normalstor klass samt hur de uppfattar att deras eget lärande förändras vid undervisning i mindre grupper. För att få svar på dessa frågor valde vi en kvalitativ metod med tre olika informationsinsamlingsmetoder: enkäter, intervjuer samt observationer. Detta kallas för metodtriangulering och var ett sätt för oss att få en säkrare bild av uppfattningarna. Den undersökta elevgruppen bestod av sexton elever av tretton olika nationaliteter/minoriteter. Resultatet tyder på att eleverna uppfattar att gruppens storlek är avgörande för elevernas eget lärande samt att deras egen syn på sitt lärande förändras..

Syfte Avsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella Klassrumsundervisningen. Metod Med hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. Resultat Sammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell Klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande..

Syfte Avsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella Klassrumsundervisningen. Metod Med hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. Resultat Sammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell Klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande..