Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare på en F-9 skola, ser på sin strävan att försöka integrera sina elever med funktionshinder i Klassrummet. Vilka möjligheter har lärare att klara av att integrera funktionshindrade elever i Klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? Utgångspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ?en skola för alla?. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat tre lärare från en och samma skola i Lunds kommun, som alla har barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lärarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjälpa sina elever att nå kunskap och känna social samhörighet. Resultatet visar också att lärarna i hög grad ser elevernas skolsvårigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bärare av problemen.

I takt med att samhället förändras gör även skolan det. Datorerna har fått en stor och betydande plats i Klassrummet och de verksamma inom skolan möter därmed nya utmaningar. På vilket sätt och till vad ska datorn användas är några av dem. Nätbaserade verktyg i form av lärplattformar, YouTube, bloggar, chatt, UR-material och Facebook används av flertalet verksamma lärare ute i skolorna idag. Vilka för-, och nackdelar/svårigheter och möjligheter finns det med att integrera verktyg av dessa slag, i Klassrummet? Genom ett kvalitativt angreppssätt vill jag undersöka vad yrkesverksamma gymnasielärare har för uppfattningar om och förhållningssätt till att arbeta med nätbaserade verktyg i sin undervisning.

Detta arbete handlar om hur viktigt det är med ett positivt klimat i Klassrummet, hur trygghet påverkar eleverna och får dem att prestera bättre. Det handlar även om hur viktigt det är att reda ut problem som uppstår så att oron kring dessa inte upptar barnens tankar och bidrar till en bristande koncentration till skolarbetet. Jag undersöker hur elever i årskurs tre och fyra upplever stämningen och tryggheten i Klassrummet. De får frågor som handlar om hur de trivs, om det brukar uppstå konflikter och om de känner sig uppmuntrade av sin eller sina lärare. Resultatet av undersökningen visar att det är en stor del av eleverna som inte tycker stämningen är speciellt bra i Klassrummet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är någon skillnad mellan möjligheter som finns att göra inom Klassrummets ram för elever med läs- och skrivsvårigheter med vad som faktiskt görs ute i verksamheten för dessa elever. Genom en kvalitativ forskning i form av intervjuer undersökes hur pedagoger arbetar i Klassrummet med elever med läs- och skrivsvårigheter. Uppsatsen innefattar exempel på förebyggande åtgärder samt åtgärder när svårigheterna uppstått som pedagogerna kan använda sig av. Resultatet av undersökningen visar att samtliga informanter använder sig av någon form av åtgärder i Klassrummet, men åtgärderna samt användandet av dem skiljer sig dock åt. Pedagogerna har delade uppfattningar om diagnosens existens men gemensamt för alla är att de upprättar åtgärdsprogram..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärare är medvetna om hur de använder sin verbala kommunikation i Klassrummet. Fokus har även legat på att se i vilken utsträckning lärare använder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lärare i årskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgång av vad verbal kommunikation är och vad den betyder för elevers lärande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

I detta arbete jämförs två engelskspråkiga klassrum som bygger på två olika samhällssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet är att upptäcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten är att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsättningar för en gynnsam språkutveckling i engelska. Två fallstudier och två intervjuer med en engelsklärare från respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska Klassrummet tryckte mer än det svenska på kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av målspråket.

Denna uppsats strävar efter att ta reda på vilka elever som dominerar klassrumsinteraktionen på gymnasieskolan, hur detta kan yttra sig, samt om lärare kan påverkaklassrumsinteraktionen till flickornas eller pojkarnas fördel. Studien behandlar även lärarnasegen uppfattning av genus och den undersökta klassrumsinteraktionen.Undersökningen bygger på ett strukturerat observationsschema, utförda i två olikagymnasieklasser samt kvalitativa intervjuer med de medverkande lärarna. De två olikaarbetsmetoderna har tolkats och analyserats mot bakgrund av studiens teorikapitel. Resultaten av observationsscheman visar att flickorna i mycket större omfattning är mer aktiva iKlassrummet och att pojkarna har intagit en mer dämpad och osynlig ställning. Intervjuernavisar hur genussystem och regimer kan upprätthållas i Klassrummet genom passiva elleromedvetna lärare..

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lärande ska främjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angående dialog i Klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lärande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjälp för elevers lärande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var främjande för elevers lärande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, där betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Tidigare forskning kring klassrumsmöblering visar på att den med fördel sker efter undervisningsform; exempelvis gruppkonstellationer för grupparbeten och rader för individuellt arbete. Rader framställs som den konstellation av möbler som har den mest positiva effekten på elevernas beteende, och är den vanligaste möbleringen i svenska skolor. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lärare som undervisar i grundskolans senare år har kring möblering och placering av elever i Klassrummet kopplat till studiero. Sex lärare intervjuades för att kunna ge en bild av hur lärare på fältet arbetar med och resonerar kring ämnet. Resultatet av studien visar att lärarna delvis är missnöjda med klassrummen som de ser ut idag.

Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda på hur lärare reflekterar över sin kunskapssyn i miljöundervisningen och hur deras kunskapssyn påverkar undervisningen i Klassrummet. I mina undersökningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där lärarnas kunskapssyn gestaltas samt observationer för att undersöka hur lärarnas kunskapssyn praktiseras i Klassrummet. Av de framkomna resultaten kan man se att de observerade lärarna framförallt jobbar med sin miljöundervisning utifrån en normerande kunskapssyn som ofta utgår från läromedelsstyrda arbetsmetoder som i sin tur applicerar värderande åsikter på eleverna. I mina slutsatser kommer jag bland annat fram till att geografiutbildade lärare behövs för att erbjuda eleverna en handlingsberedande kunskapssyn om hållbar utveckling..

Detta utvecklingsarbete, utfört i en årskurs ett och två, syftar till att införa mer lek i matematikundervisningen i skolans lägre årskurser. Vi upplever att leken i skolan är någonting man ägnar sig åt på rasterna och inte en metod för inlärning i Klassrummet. Med leken som metod har vi skapat förutsättningar för barnen att nå de mål som finns uppsatta i kursplanen för matematik. Resultatet av vår studie visar på att det finns fler fördelar med leken som metod och att man bör ägna mer tid åt den även inne i Klassrummet under ordnade former. Vi lyckades inspirera både elever och lärare att använda sig av mer lek i matematikämnet.

Den dag då läraren upptäcker att det finns en eller flera elever i Klassrummet som uttrycker sympatier för nazism ställs han/hon inför en rad frågor, däribland: Vad är nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra åt nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frågor utifrån ett individperspektiv, där elevens och lärarens verklighet sätts i centrum. Undersökningen bygger på en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett självklart svar på den här typen av frågor, men ger vägledning för hur lärare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen..

Syftet med vårt examensarbete var att studera elevers uppfattning om hur lärarens uppmärksamhet i form av samtal, tillsägelser och hjälp fördelas mellan flickor och pojkar i Klassrummet. Vid den empiriska undersökningen har vi använt oss av enkät, intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i två skolklasser, en klass med elever i årskurs 3 och en ålderblandad klass med elever årskurs 1-3, vid två skolor i Luleå kommun. Enkäten genomfördes med sammanlagt 30 elever, varav 15 flickor och 15 var pojkar. Intervjuerna har genomförts med två klasslärare.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lärare leder i Klassrummet, samt hur detta påverkar lärandemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lärare på högstadiet framkom vilka olika strategier de använder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som är vägvinnande när det gäller att uppnå en positiv lärandemiljö i Klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet från lärarens sida, både när det på vilka olika sätt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lärarna till ett lugn hos eleverna då de kan ta till sig instruktionerna och förstår vad som förväntas av dem, vilket då har en positiv inverkan på klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgångsrikt ledarskap i Klassrummet.

Arbetet syftar till att ta reda på vad rektorer och lärare har för tankar kring huruvida dagens skola är i behov av hårdare disciplin, samt vad hårdare disciplin skulle få för effekter på elevernas lärande. Undersökningen är genomförd med enkät som distribuerades via internet, där de besvarande kunde lämna sina tankar och åsikter kring våra frågor. Slutsatsen som dras i arbetet är att de besvarande lärarna och rektorerna förvisso anser att skolan är i behov av ordning i Klassrummet för att undervisningen ska bli effektiv, men att detta dock inte kan eller bör uppnås genom hårdare disciplin och bestraffningar. De besvarande eftersträvar bättre ledarskap i form tydlighet hos pedagogerna, där samspel, kommunikation och struktur är det viktigaste för att skapa en ordnad miljö i Klassrummet..