Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och Klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats läggs fokus på Klasskamraternas syn på hur inkluderingen påverkat såväl deras egen som den inkluderades skolgång. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbättras och även hur denna förmedlar förståelse för varandras individuella förutsättningar och begränsningar i vardagen..

sammanfattning:Syftet är att redogöra för hur flickor inom tekniska utbildningar upplever att de blirbehandlade och bemötta av sina Klasskamrater och andra de träffar inom skolans värld.Att belysa hur skolsituationen upplevs utifrån jämställdhetsperspektivet är en av aspekterna.Ett intressant resultat som framkommit är att tjejerna inte verkar uppleva sig så illabehandlade som man tydligt får indikationer om att de i själva verket är, eller är det så att deär så vana att ta hänsyn till manligheten att man finner det naturligt att bli behandlad på dettasätt. Om man kunde få svar på om det finns något som inte gjorts för att underlätta för tjejer imansdominerade utbildningar..

Syfte: Det övergripande syftet är att ur ett livsvärldsperspektiv undersöka hur tre elever med lässvårigheter/dyslexi upplever skolan och sina studier.Studien vill även ta reda på hur eleverna ser på stödinsatser och vilka behov av dessa de anser sig ha. Jag vill med denna studie öka förståelsen och kunskapen om hur fenomenet läs- och skrivsvårigheter kan visa sig för eleverna i skolans värld och i och med det ge en utgångspunkt för diskussion om utveckling och förbättring av undervisningen.De frågeställningar studien söker få svar på är:Hur uppfattar eleverna sin skolsituation?Hur upplever de att deras läsförmåga påverkar deras skolprestation?Vilka stödinsatser anser eleverna att de är i behov av? Och vilka stödåtgärder får de?Hur upplever de bemötandet från pedagoger och Klasskamrater?Hur ser de på framtiden?Forskningsansats och Metod: En fenomenologisk livsvärldsansats har använts för att få tillträde till elevernas egna erfarenheter och upplevelser av läs- och skrivsvårigheter i skolans värld. I en livsvärldsfenomenologisk ansats försöker man få tillträde till personers livsvärldar och försöker bl.a. se hur olika fenomen, i det här fallet läs- och skrivsvårigheter, visar sig för personen.Som metod valdes kvalitativ forskningsintervju.

Under min specialpraktik så var jag i en "växa klass" på en flyktingskola, jag upplevde då att de var väldigt otrygga i gruppen, med sina Klasskamrater och i sig själva. Jag såg hur svårt de hade för beröring av olika slag bestämde mig då för att forska om hur man kan arbeta med beröring och flyktingbarn och om man på så vis kan öka trygghetskänslan hos dem. Genom att ha olika slags kroppskontakts övningar med barnen och observationer av dem under sju veckor så har jag fått ett resultat som visar att man definitivt kan använda sig av beröring för att öka trygghetskänslan. Detta visade sig genom att skillnaden på hur de lekte med varandra innan och efter var stor och även att klyftan mellan pojkar och flickor minskade drastiskt efter sju veckor av beröringsövningar, vilket tyder på att de kände sig tryggare med varandra och sig själva..

Syftet med arbetet har varit att undersöka vad det är som kan göra att några gymnasieelever har hög frånvaro i Idrott & Hälsa A i gymnasieskolan. Genom semistrukturerade intervjuer på nio gymnasieelever samlades data in genom bandade intervjuer. De genomfördes på elevernas fria tid i skolan.Resultatet av undersökningen pekar på att frånvaron till stor del beror på omotivation och där de yttre omständigheterna har en betydande inverkan. De yttre omständigheterna är kompisar, Klasskamrater, syskon, kusiner och betygsystemet. Eleverna tycker att ämnet är mindre viktigt än andra.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som går på individuella programmets (IV) självvärderingar och att redogöra för hur självbilden ser ut hos de elever som gått vidare från individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkäter med slutna frågor. Då vi har använt oss av två urvalsgrupper är utformningen på respektive frågoformulär lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. Enkät 1 som vänder sig till elever på IV innehåller totalt 20 frågor och enkät 2 som vänder sig till de elever som gått vidare till ett annat gymnasieprogram innehåller totalt 25 frågor. Vad det gäller enkät 1 hade vi hoppats på 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelämna 2 på grund av att frågorna inte hade besvarats korrekt.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som går på individuella programmets (IV) självvärderingar och att redogöra för hur självbilden ser ut hos de elever som gått vidare från individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkäter med slutna frågor. Då vi har använt oss av två urvalsgrupper är utformningen på respektive frågoformulär lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. Enkät 1 som vänder sig till elever på IV innehåller totalt 20 frågor och enkät 2 som vänder sig till de elever som gått vidare till ett annat gymnasieprogram innehåller totalt 25 frågor. Vad det gäller enkät 1 hade vi hoppats på 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelämna 2 på grund av att frågorna inte hade besvarats korrekt.

Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda på detta har undersökningar i form av intervjuer och enkäter gjorts på tre olika grundskolor. Två av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund än svensk och den tredje skolan har en väldigt liten andel elever med utländsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som väntat, i de skolor där större andel elever med annan bakgrund än svensk var representerade fanns det mer tolerans och förståelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frågor om hur både lärare och elever ser på elever som bär slöja.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för och kunskap om elever med 20,0 i slutbetyg på gymnasiet. För att uppnå syftet formulerades följande två frågeställningar; Vad krävs, enligt tio respondenter, för att uppnå, vilka är drivkrafterna och vilket värde har det gymnasiala slutbetyget 20,0? samt hur tio respondenter beskriver sin väg till slutbetyget 20,0 på gymnasiet? Metoden som använts är intervju av kvalitativ karaktär. Studiens empiri består av svar från tio respondenter med 20,0 i gymnasialt slutbetyg. Empirin relateras till forskning om betyg och bedömningar, urval, differentiering, kunskap, högpresterande elever etcetera.

ABSTRAKT Elisabeth, Olsson (2009). Self- concept and mathematics. Syftet med studien har varit att få en bild av elevers uppfattning kring matematikämnet, matematikprestationer och hur bemötande i undervisningsmiljön påverkar deras prestationer i matematik. En kvalitativ metod i form av djupintervjuer med åtta elever som går det individuella programmet på gymnasiet. Sammanfattningsvis visade resultatet av min studie att alla de intervjuade eleverna uppfattar matematikämnet som viktigt. Framförallt den matematik som är relevant för eleverna, det vill säga matematik som har syftet att användas i vardagslivet och för kommande yrkesval.

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom ämnet samhällskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation är för att sedan gå in på litteratur och tidigare forskning i ämnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlägga olika faktorer fem gymnasieelever ansåg påverkade deras studiemotivation att prestera i samhällskunskap än att mäta de olika faktorerna exakt. Med hjälp av två intervjutillfällen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de många olika faktorer som eleverna ansåg påverkade deras studiemotivation i samhällskunskap. De sju kategorierna var: Läraren, ämnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mål och möjlighet att påverka, skolmiljö, betyg och belöningar, Klasskamrater och föräldrar.

Arbetets syfte är att undersöka hur olika lärare arbetar kring svenska som andraspråks undervisningen och integrationen av de elever som läser svenska som andraspråk. Arbetet är relevant då det på de flesta skolor finns elever i behov av att läsa svenska som andraspråk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lärarna gav jämfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lärare hade mycket lika tankar kring svenska som andraspråksundervisningen och integreringen av eleverna.

Sverige har den näst högsta frekvensen i världen på barn och ungdomar som drabbas av diabetes typ 1. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som byggde på sju artiklar. Sökningen genomfördes i Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Artiklarna som inkluderades bedömdes till medel eller hög kvalitet enligt en modifierad checklista.

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att sträva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har också, tillsammans med föräldrar, ett ansvar för elevernas självkänsla. En utgångspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap är en förutsättning för att elevers självkänsla ska utvecklas på ett positivt sätt och att självkänslan är lika viktig som ämneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers självkänsla utvecklas under skoltiden är hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lär sig elever vilket värde de har för andra människor, vilket formar deras självkänsla.

Om dom skrattar åt mig kan jag skratta åt dom är en kvalitativ studie där arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning. Resultatet visar att muntlig framställning i skolan upplevs som jobbigt och svårt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ändå på en positiv inställning till muntlig framställning och vill fortsätta att öva och genomföra muntliga framföranden samt få ytterligare undervisning i hur muntlig framställning genomförs på bästa sätt. Vad som är avgörande för genomförandet av de muntliga framställningarna är att eleven känner trygghet och säkerhet i gruppen som ska lyssna.