Muntligt berättande får en alltmer uppmärksammad roll inom det pedagogiska fältet. Dettaarbete syftar till att belysa den skillnad som enligt facklitteraturen finns mellan muntligtberättande och högläsning samt lyfta fram pedagogiska vinster med respektive metod medfokus på muntligt berättande. Syftet är också att undersöka om och hur elever uppfattarskillnad mellan muntligt berättande och högläsning. Två frågeställningar förtydligar syftet:Finns det någon skillnad i hur elever uppfattar och kommer ihåg innehållet i en berättelse defått muntligt berättad respektive uppläst? Finns det någon skillnad i elevers inlevelse i enberättelse de fått muntligt berättad respektive uppläst? Arbetet omfattar litteraturstudie ochfältundersökning.

På senare år har strukturen av direktinvesteringar i utlandet förändrats fråntillverkningssektorn mot tjänstesektorn, denna förändring speglar den dominanstjänstesektorn har i världens ekonomier. Mitt syfte är att undersöka huruvida de klassiskateorierna om direktinvesteringar i utlandet även kan appliceras på tjänsteproducerandeföretag. I uppsatsen presenteras Dunnings teori om företags olika motiv till att investerautomlands. Dessa motiv kan delas upp i tre kategorier: resurssökande-,marknadssökande- och effektivitetssökande företag. I min analys kommer jag fram till attdet troligaste motivet till att tjänsteföretag investerar utomlands är att hitta nyamarknader.

Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Den här studien undersöker hur recensenter jämför Disneyfilmen med förlagan, hur de jämför med andra Disneyfilmer, hur stor kunskap de har om förlagan och egna tolkningar de gör av filmernas teman och budskap..

AbstractThe aim of this essay is to understand the view of man as a creature in the Norse culture by studying rituals and ritual actions in conjunction with homicide. The material on which the study is based is called the Icelandic sagas, which are important source of information to the Norse culture. To achieve the purpose, I used a qualitative content analysis and qualitative narrative analysis along with ritual theories based on Roy A Rappaport among others. The questions are for instance:- What ritual actions occur in connection with the homicide, according to the Icelandic sagas? - What are the differences in how individuals are treated in passages where the ritual actions in relation to homicide and homicide cases investigated and why?The results show four different types of ritual acts in relation to homicide.

This thesis has the purpose that through a text analysis examine how four schoolbooks for high school treats the religions Judaism and Hinduism. The schoolbooks are from the years 2000, 2001, 2003 and 2009. The perspectives are from a religious viewing point, that means that the women are religious, Jewish feminists and Hindu feminists. The theories used are written by these women and are academic litterature.  The questions are how are women represented in the schoolbooks, is the feminist critique present or are the two religions represented and described in an invariable way, and is the description of Judaism and Hinduism consistent with the curriculum?The text analysis used in this examination means that reality is organized through and by the language used by the actors in that reality.

I uppsatsen undersöker jag hur handelsavtal påverkar handelsströmmarna mellan länder. Engenomgång av de olika handelsteorierna görs med en början hos de klassiska teorierna för attdärnäst gå vidare med de nya handelsteorierna. Utgångspunkten i uppsatsen är teorin om navoch-eker system med fokus på Barcelona processen, avtalet mellan EU och Chile samtavtalet mellan EU och Ryssland. Här kan det påvisas att handel påverkas positivt när länderingår avtal med varandra. För att få den största effekten på handel krävs ett samarbete utöverett borttagande av tullar mellan länderna men eftersom det tar ett tag att anpassa sig till denya förhållandena som ett avtal innebär är det svårt att på ett tidigt stadium avgöra avtaletseffekter.

Förändringar i vår världsbild innebär förändringar i gudsbild. Sedan vår tideräknings början har den kristna människan mer eller mindre känt sig bunden vid den gudsbild som våra kyrkofäder förmedlat med grund i de kristna dogmerna som formulerades, under de tidiga kyrkomötenas tid. Men har denna klassiska gudsbild som dessa dogmer fastställt blivit diffus, som en följd av vårt förändrade sätt att se på världen? Är det dags för en förändring? Mitt syfte är att undersöka och beskriva den unga moderna människans gudsbild. Beskriver den unga moderna kristna människan sin gudsbild i enlighet med den klassiska gudsbilden? Använder den moderna kristna människan uttryck som visar att gudsbilden influerats av modern teologi? Metoden jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer och den hermeneutiska tolkningsmetoden.

De klassiska konkurrensmedlen såsom pris eller produktattribut har förbytts till mer immateriella värden för kunden i beslutsprocessen kring ett köp och den klassiska positioneringstanken av ett varumärke har mjukats upp samt berikats med fler dimensioner än blott kategoriledarskap. Mycket tyder på att det är varumärkeskapitalet, med dess värdeskapande egenskaper för såväl konsument som märkesinnehavare, som bidrar med denna svårmätta men betydelsefulla komplettering till klassiska positionerings- och konkurrensstrategier. Enligt tradition bör ett företag ta en position och därefter hålla den, men trots denna tes sker det ständigt repositioneringar av starka varumärken till för märket helt nya produktpositioner. Denna uppsats har till syfte att beskriva hur ett varumärkes styrkor och kapital kan hållas intakta genom en repositionering.Teorin innefattar i huvudsak varumärkesteori, positionering och varumärkeskapital, och uppsatsen är gjord med en kvalitativ ansats där intervjuer gjorts med fem personer som var och en har ett eget perspektiv på varumärket Chevrolet och dess repositionering under 2005. Slutsatsen visar att den stora omställning i faktisk produkt och marknadssegment som skedde under detta år lämnade det värdefulla varumärkeskapitalet kvar i företaget som unik konkurrensfördel genom tre faktorer; kärnvärde, kundorientering och konsistens.

För bestämning av slänters stabilitet tillämpas traditionellt klassisk analys där säkerhetsfaktorn F beräknas. Underskattning av jordmaterials hållfasthetsparametrar gör att denna beräkningsmodell kan leda till resultat på den så kallade säkra sidan, det vill säga att det eftersträvas en säkerhetsmarginal mot brott. Detta kan i sin tur exempelvis leda till att eventuella förstärkningsåtgärder blir onödigt kostsamma. Ett alternativ till det klassiska förfarandet är probabilistisk eller sannolikhetsbaserad analys där istället sannolikheten för brott beräknas. Detta avser sannolikheten att säkerhetsfaktorn är lägre än ett visst kritiskt värde.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SSA136VT 2014Handledare: Ingegerd Enström.

Syftet med den här uppsatsen är att åskådliggöra hur SAS Sverige AB:s turnaroundarbete i en hyperkonkurrens samt hur bolaget försökt återskapa lönsamhet med nya strategiska verktyg. För att kunna svara på vår frågeställning utgick vi från en branschanalys för att förklara orsakerna till att ett behov av turnaround uppstod. För att sedan analysera turnaroundarbetet användes klassiska teorier inom turnaround management. Den framtida nya strategin analyserades sedan utifrån Blue Ocean Strategy. Slutsatsen på rapporten konstaterar att den höga kostnadsbilden inom SAS bidrog till att krisen blev så omfattande.

Den nionde november 1989 föll Berlinmuren som sedan flera decennier hade delat Tyskland i en kommunistiskt Östtyskland och kapitalistisk Västtyskland. Berlinmurens fall symboliserade slutet av kalla kriget och kommunismens nederlag. Tyskland skulle förenas och en gemensam politik och ekonomi skulle utformas. Återföreningen av ett splittrad Tyskland innebar stora förändringar för den östtyska befolkningen och de östtyska företagen. De flesta företagen fick det mycket svårt att anpassa sig till de nya omständigheterna och konkurrera med de modernare västtyska företagen.

Uppsatsen handlar om huruvida sociologin fortfarande är relevant när ekonomivetenskapen breddar sitt studiefält till att inte längre vara självklart ekonomisk utan också ställa frågor som traditionellt legat på sociologins bord. Genom en teoretisk analys av statistiska resultat angående användandet av inköpslista i samband med matvaruinköp undersöker uppsatsen huruvida ekonomins klassiska handlingsteori, rational choice, och dess antaganden om homo economicus är tillräckligt för att förklara de resultat som uppkommer. Jürgen Habermas teori om kommunikativt handlande, och Webers handlingsteori används som exempel på utpräglat sociologiska handlingsteorier vars förklaringsförmåga av de uppkomna resultaten jämförs med rational choice theory. Arbetet visar hur ekonomivetenskapen i sin strävan att bredda sitt studiefält behöver ifrågasätta vissa klassiska antaganden, något som under senare årtionden har inträffat, och att sociologin kan ge förklaringar där klassisk ekonomisk teori faller kort..

Syftet med denna studie har varit att undersöka musikscenen för klassisk musik och punkmusikscenen för att få förståelse för några av de drivkrafter som genererar solidaritet inom dem. För undersökningen har symbolisk interaktionism använts som teoretisk referensram med Randall Collins begrepp ritualer, symboler och emotionell energi som huvudsaklig utgångspunkter. Valet av symbolisk interaktionism vilar på det faktum att teorin kan användas för att studera mänskligt gruppliv och beteende. Data samlades in före, under och efter klassiska musik- och punkkonserter genom deltagande observation. Resultatet visade att solidaritet producerades och reproducerades genom ritualer och symboler som scenerna hade.