Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen.

Denna undersökning syftar till att ta reda på vad avgångsstudenter på det fyraåriga sjökaptensprogrammet har för syn på sin egen ledarstil utifrån sina erfarenheter från sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrån teoretiska kunskaper som de inhämtat från den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning är kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide användes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren på intervjuerna analyserades utifrån teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritär, demokratisk och passiv.

Titel: ?Journalister kan ju egentligen ingenting? ? En studie i ungas förtroende för sina nyhetskällorFörfattare: Jonatan Eriksson, Eva-Karin FredrikssonHandledare: Oscar WestlundUppdragsgivare: TidningsutgivarnaKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2010Syfte: Att undersöka ungas mentala relationer till de nyhetskällor som de använder.Metod- & materialval: Kvalitativ intervjustudie med 11 gymnasieelever.Huvudresultat: Eftersom det i studien inte görs några generaliserande anspråk ska studiens resultat inte användas för att skapa en bild av hur ungdomar generellt ser på sitt nyhetsutbyte och sitt medieförtroende. Studien bidrar med olika nyanser av förklaringar till vilka utbyten de unga söker och hur de värderar dem. Trots att ingen av de elva intervjuade explicit uttrycker att de söker utbytet information från nyhetsmedier, upplever de ändå att de får något slags basbehov av samhällsnyheter mättat. De nyheter som de tar del av ger en bred, men grund bas för nyhetsintaget.

Vi har i vår uppsats studerat frihet och kontroll i postbyråkratiska organisationer. Enligt förespråkare för demokratiska företag ger denna nya organisationsform de anställda större frihet samtidigt som kontrollen minskar. Men en organisation förutsätter styrning och kontroll, var har då kontrollen tagit vägen? Vi använder det brasilianska företaget Semco som exempel på ett postbyråkratiskt företag och tittar på hur de arbetar rent teoretiskt med frihet och kontroll. Semcos VD Ricardo Semler har skrivit flera böcker om hur han förändrade Semco från ett auktoritärt och byråkratiskt företag med motivations- och lönsamhetsproblem till ett organiskt och dynamiskt företag där de anställda känner sig delaktiga och längtar efter att gå till jobbet på morgonen.

För att ta reda på hur ett verk kan framhäva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhålla sig till andra texter gjorde jag en närläsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterära och allmänna repertoar, med fokus på textens möjligheter att göra motstånd mot förhållningssättet att läsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan använda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhållande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opålitlige berättare och luckor i texten så framhävde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer så vill jag hävda att Fight Club utgör ett lämpligt läromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska läsare.

Att utforma en framga?ngsrik och vinstgivande restaurangmeny kra?ver sa?va?l kunskap som erfarenhet inom restaurangbranschen. Spra?kbruket utgo?r en viktig del i skapandet av en meny. Denna studie underso?ker hur 60 restauranger anva?nder sig av formord och inneha?llsord med hja?lp av data fra?n ett egenha?ndligt sammansta?llt s.k.

Uppsatsen redogör för manusförfattarnas uppkomst och utveckling, medgångar och motgångar, dels med hjälp av teori men personliga erfarenheter i Hollywood, intervjuer och samtal med manusförfattare och andra filmskapare spelar också en väsentlig roll.Uppsatsen innehåller huvudsakligen en teoretisk och praktisk analys av manusförfattarnas tillvaro, analysmetoden används som en referensram i övriga delar av uppsatsen.Historiskt undersöker vidtecknad den primitiva och klassiska perioden inom filmens utveckling där fackföreningarnas inverkan analyseras samt hur Europa påverkat manusförfattandet ur ett historiskt och filmteoretiskt perspektiv, dessutom undersöks vilket inflytande auteur-teorin haft på manusförfattarna som yrkesgrupp.Vidtecknad försöker att med hjälp av en teoretisk men samtidigt undersökande metod knyta samman teori och praktik för att göra en så underhållande och samtidigt lärorik uppsats som möjligt..

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

Den här uppsatsen behandlar Nordiska projektexportfondens strategiska arbete och hur det har förändrats över tiden. Nordiska projektexportfonden har arbetat med satsningsområden som en del i sitt strategiska arbete. Det är dessa satsningsområden vi valt att analysera, med fokus på miljö och geografi. Syftet med uppsatsen var att identifiera förändringar i satsningsområdena från institutionens start fram tills idag. Som teori har vi använt Whittingtons strategiska perspektiv, som består av det klassiska, processuella, evolutionistiska och det systemteoretiska perspektivet.

Denna uppsats behandlar frågan: Hur bör det amerikanska kampanjfinansieringssystemet till val av president reformeras - mot ett system som fokuserar på frihet eller ett system som fokuserar på rättvisa? Som frågeställningen vittnar om är uppsatsen skriven ur ett normativt analysperspektiv där de klassiska värdena frihet och rättvisa i kombination med insamlad data om amerikansk kampanjfinansiering mynnar ut i en analys. Två alternativa väga presenteras, antingen att släppa systemet fritt eller att öka kontrollen för att minska skillnaderna som finns. Argumentationen ger en bild av hur annorlunda systemet skulle kunna se ut givet en förändring. Resultatet påvisar att det amerikanska systemet hade gynnats av att röra sig mot en mer rättvis och kontrollerad finansieringsstruktur.

Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan.De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden.Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet..

Då många klassiska och populära sagor har illustrerats av ett flertal olika konstnärer finns det ett intresse i att analysera hur detta påverkar läsarens tolkning av sagan. Vilka episoder väljer illustratören att ta med? Lägger han/hon fokus på personerna, miljön eller någon specifik känsla t.ex.? Dessa är några av de aspekter som inverkar på hur sagan kommer uppfattas. Illustreringarna kan göra att sagan känns mer riktad mot en yngre läsarkrets eller vara mer tilltalande för äldre barn eller vuxna. Jag har för avsikt att analysera Den lilla flickan med svavelstickorna en saga av H.C.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur tidskriftsredaktioner utformar sina omslag efter målgrupp. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med chefredaktörer, art directors och redaktörer vid sju olika tidskriftsredaktioner. Dessa resultat har kompletterats med en analys av 19 olika tidskriftsomslag. Analysen är genomförd som en slags överblick där de olika omslagen granskats utifrån teorier om de olika element som förekommer på ett tidskriftsomslag. Dessa har sedan sammanställts i tabeller där eventuella likheter och skillnader framträder tydligare.Resultaten från denna undersökning visar att tidningar som måste sälja bra i butik alla utformar sina omslag på liknande sätt.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvägagångssätt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan använder i sina ledare för att försöka övertyga läsarna. Tidningarna står nära varandra politiskt, men ändå inte på precis samma punkt på den politiska skalan, så det var då intressant att se om deras syn på valen skilde sig åt. För att komma fram till detta har jag använt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrån hermeneutiska förhållningssätt gällande min egen förförståelse.

Syfte och frågeställningar:Syftet med uppsatsen är att undersöka varför Internet tar över den traditionella resebyrån. Följande frågeställningar används:? Finns det någon framtid för den klassiska resebyrån där det endast säljs resor i butik?? Finns det möjlighet att konkurrera med företag som säljer via Internet?? Vad är för- och nackdelarna mellan de båda?Metod och material:Denna studie är både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Intervjuer har gjorts med chefer på resebyråer samt en enkätundersökning har gjorts för att få en djupare förståelse och för att kunna förstå och besvara våra frågeställningarHuvudresultat:Den traditionella resebyråns roll har förändrats sedan Internet-boomen som kom i början av 2000-talet. Deras roll är inte längre att endast sälja resor utan numera betraktas de även som konsulter för oss kunder.