Varumärkespersonlighet blir en allt viktigare del i företagens strategiska marknadsföring. Studier visar att om man applicerar drag från mänskliga personligheter på ett varumärke kommer man att effektivare kunna marknadsföra sig mot sina målgrupper. Men inte bara mänsliga personlighetsdrag är ett verktyg i detta syfte, utan företagen kan även likna sitt varumärke vid arketyper, vilka kort kan sägas vara väsen som ofta förekommer i sagor och legender. Denna studie ämnar att studera hela fenomenet med varumärkespersonlighet från konsumenternas perspektiv. Det vill säga hur konsumenterna, som i dett fall är respondenterna, uppfattar ett visst varumärkes personlighet.

På Ebersteinska gymnasieskolan har byggprogrammet fått sponsring på byggmaterial som ska användas till att bygga upp ett mindre hus. Huset ska byggas av eleverna på byggprogrammet och på så sätt ge dem träning på att läsa och bygga efter färdiga ritningar. Projektet med det mindre huset är relativt nytt och på grund av det finns inga ritningar eller direkta förslag på hur det skall kunna se ut. För att få ut så mycket som möjligt av huset har lärare på skolan beslutat att dela upp det mindre huset i tre lika stora delar. Anledningen med det är att varje del ska representera en hustyp.

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhället. De har inte enstor direkt miljöpåverkan, dock påverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpåverkan. Detta har lett till att banker i viss mån tappat samhälletsförtroende. Därför är det väsentligt att undersöka i vilken utsträckning integrerar bankerhållbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien är att analysera hur hållbarhet integreras och varför i den svenskabankbranschen.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. Området som vivalt att gå in på är bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ta reda på hur det sponsrade objektet ser på sponsringen. Uppsatsen undersöker vad som styr valet av sponsorer för elitfotbollsklubbar, som både är sponsringsobjekt och innehar starka varumärken. Tänker klubbarna på att skapa rätt associationer samt överväger de etiska aspekter vid samarbeten med företag. Framförallt undersöks om det är pengar som styr valet av sponsorer. De forskningsfrågor undersökningen är inriktad på är: Vilka faktorer styr elitfotbollsklubbarna vid valet av sponsorer? Har klubbarna något policydokument? Hur använder sig klubbarna av associationsmarknadsföring?MetodDen empiriska undersökningen har genomförts utifrån ett hermeneutiskt synsätt med hjälp av kvalitativa metoder.

Idag är det flera teoretiker inom counterinsurgency (COIN) arenan som har uppfattningen att entusiasmen för klassisk COIN teori är missriktad. Flera menar att dagens insurgent grupper skiljer sig markant från de som har verkat tidigare då dagens konflikter är mera komplexa. En av dessa är den australiske counterinsurgency officeren David Kilcullen. Han har utvecklat en teori eller ramverk som bygger på tre pelare nämligen säkerhet, politik och ekonomi. Dessa tre pelare måste utvecklas parallellt och är lika viktiga för att nå framgång i en COIN operation.Syftet med uppsatsen är att undersöka om Frankrikes misslyckande i Algeriet kriget 1954-62 kan förklaras utifrån Kilcullens moderna teori med tre pelare modellen för upprorsbekämpning.Efter erfarenheter från kriget i Indokina hade fransmännen utvecklat en COIN doktrin som de kallade "counterrevolutionary warfare".

Kunders beteende är viktigt att förstå för ett företag som säljer produkter eller tjänster. Då alltmer handel nu sker på Internet finns ett intresse i att utreda hur en kund agerar vid inköp i en webbutik. Då det idag är dyrt att genomföra åtgärder för att attrahera nya kunder är det därför betydande att konsumenter återvänder efter ett första inköp. Syftet med denna studie är att utreda återköpsbeteendet hos kunder som handlar från butiker på Internet. Ett delsyfte är att undersöka om det finns skillnader i studenternas återköpsbeteende mellan Internetföretag och fysiska företag.

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhället. De har inte enstor direkt miljöpåverkan, dock påverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpåverkan. Detta har lett till att banker i viss mån tappat samhälletsförtroende. Därför är det väsentligt att undersöka i vilken utsträckning integrerar bankerhållbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien är att analysera hur hållbarhet integreras och varför i den svenskabankbranschen.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. Området som vivalt att gå in på är bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ändå!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler.

Jag har undersökt förhållandet mellan plats, skapandeprocess och mig själv som platsskapare. Platsskapande är ett centralt tema inom landskapsarkitekturen och väcker därför mitt intresse och viljan att bättre förstå hur skapandeprocessen går till.Underlaget till min diskussion om plats, skapandeprocess och mig själv som platsskapare består av tre delar med olika angreppssätt. Genom en dagbok dokumenterar jag en faktisk plats ? Karlskronaplan ? och gestaltningsarbetet som syftar till att ge denna plats en ny form. Denna del är ytterst personlig och rör i stor utsträckning mina känslor för och upplevelser av såväl plats som skapandeprocess.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är.

Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.

Bakgrund och problem: Bloggen som marknadskommunikationsverktyg har ökat de senaste åren. Företag har börjat kommunicerar budskap via bloggtexter med förhoppning om att öka dess trovärdighet och därmed effekt, vilket väckt en debatt angående produktplacering och smygreklam. Hur kan företag tillämpa bloggen som marknadskommunikationsverktyg utan att gå emot svensk lag och vad finns det egentligen för risker och möjligheter med detta?Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga företags tillvägagångssätt att avsiktligt använda privata bloggar i sin marknadskommunikation samt identifiera eventuella risker och möjligheter med detta.Metod: Vår studie bygger på en kvalitativ metod där vi genomfört blogganalys av Sveriges tio största privata bloggar. Vi har vidare intervjuat 15 företag som är verksamma med marknadskommunikation via dessa bloggar.

Ett nyhetsankare är en person som dagligen rapporterar nyheter till oss genom tv-rutan och för att tv-tittarna ska ta in det som sägs krävs det att nyhetsankaret kommunicerar till dem på ett tydligt sätt. Kommunikation styrs inte bara av det man säger i ord, utan också genom icke verbala faktorer som till exempel tics, ansiktsuttryck och utseende. Kläder är ett icke verbalt kommunikationsmedel som man medvetet kan styra genom att välja vad man har på sig. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om SVT1Rapport och Tv4Nyheterna följer några specifika riktlinjer för att anpassa klädseln till ett nyhetsformat. Vi vill undersöka vilka faktorer i kläderna som påverkar kommunikationen mellan nyhetsankaret och tv-tittaren samt jämföra om klädseln skiljer sig åt beroende på vilken kanal man tillhör.

Denna uppsats behandlar förutsättningarna för TV på Internet, som vi i detta fall kallar bredbandstelevision. Det vi vill granska är bredbandstelevisionens hot och möjligheter. Detta gäller för så väl branschen, marknaden och i hushållen runt om i Sverige. Hoten och möjligheterna vill vi undersöka ur både sändaren och mottagarens perspektiv. Vi har även koncentrerat oss på att kartlägga olika delar inom bredbandstelevisionen.