Syfte:Studiens syfte består i att belysa hur företagen som sponsrar ett idrottsevenemang anser att deras image kan påverkas och förändras via den ökade kommersialiseringen av idrotten. Metod:Studien bygger på en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in via kvalitativa enkäter. Arbetets utgörs av en blandning mellan induktiv och deduktiv ansats. Teoretiska perspektiv:De huvudsakliga teorierna i studien utgörs av Jiffer & Ross (1999) A-ERIK modellen, Rushall & Barnes (2005) sju värdeskapande anledningar till ett sponsorsamarbete och Gwinners (1997) modell över image creation and image transfer in event sponsorship. Teorierna tillämpades för att undersöka hur en ökad kommersialisering av idrotten kan påverka företagens image.

Title: Violin technique in folk music education. The purpose of this research has been to examine how violin teachers who are folk musicians teach violin playing techniques. Through litterature studies and qualitative interviews I have studied the relationship between teaching methods regarding violin playing techniques of the two genres folk music and classical music and how the teachers in the study relate to this. Mywork shows that the teachers use a variety of methods and material from both genres which they have come in contact with through different parts of their education.Jag har undersökt hur fyra fiollärare inom genren folkmusik arbetar med fiolteknik med sina elever. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har jag undersökt relationen mellan undervisningstraditioner för teknikövning inom genrerna folkmusik och klassisk musik och hur lärarna förhåller sig till detta.

As a guitarbuilder it is an advantage if you can control and understand what is creating the character of the tone. To approach this vast jungle of variables that controls the tone in a guitar, I built two guitars and in one, guitar 2, reduced the thickness of soundboard, back and sides.The purpose was to compare the guitars and establish if there was a significant difference and what it was, in the guitars ability to produce sound. The thought was also to try the thesis: loud but short, long but moderate tone. Also if a lighter built guitar has an advantage in producing a loud but short ton and vice versa.The instruments has been examined by five guitarist, one guitarbuilder and a professor in Speech, music and hearing at KTH in Stockholm.The relative obvious conclusion is that guitar 2 is a bit louder and has a clearer base and treble but the more part of the guitarists fancied guitar 1 better. This one has got more mass fore the tone to stay alive with.

Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har små och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis Vänner har därför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag är utformat med utgångspunkt i följande principer och målsättningar:- Att i möjligaste mån använda naturlig indirekt belysning.- En rumslig ?dramaturgi? som gör rörelsen genom muséet oförutsägbar samtidigt som blickfång och siktlinjer skapar orienterbarhet.- Bruk av nivåskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrån, samtidigt som alla utställningssalar är åtkomliga för rullstol och barnvagnar.- Ett växelspel mellan symmetri och assymmetri.- En ?tektonisk? utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka väggar med infällda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus.- Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hängrännor, mineraler (?klumpvis?) i betongblandningen som röda alger lever av.- Uppdelning mellan samtida (bottenvåning) och klassisk konst (plan 4-5).- Rumssekvenser som tillåter olika öppettider för museets olika verksamheter.- En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot både förmodern och modern konst..

Syftet med detta arbete är att få en djupare inblick i den venezolanske kompositören Antonio Lauros gitarrmusik genom att analysera och interpretera några av hans valser. De metoder jag valt innefattar litteraturstudier, interpretationsanalys, kompositionsteknisk analys och inspelning av musiken. Jag har inriktat mig på att placera musiken i en kulturell kontext och att identifiera stiltypiska drag för den venezolanska valsen och hur dessa element återspeglas på Lauros personliga sätt i hans kompositioner. Lauros valser för gitarr har en stark koppling till folkmusik men har även sin förankring inom en akademisk tradition. Med utgångspunkt från detta har jag sedan gjort en egen tolkning och inspelning av ett antal stycken.

Detta är en undersökning om hur högstadielärare gör skönlitterära val åt sina elever i ämnet svenska. Vår undersökning begränsar sig till verksamma lärare och vi vill se hur lärarnas val påverkas av begrepp som kanon, populärkultur och skräplitteratur. Undersökningen har ägt rum på en skola i Småland, kallad Smålandsskolan, och en skola i Blekinge, kallad Blekingeskolan.Undersökningen har genomförts med intervjuer av lärare under vår VFU (verksamhetsförlagda utbildning) där vi har ställt frågor utifrån en intervjuguide som vi i förväg skapat. Frågorna handlade om vilka undervisningsämnen lärarna hade, deras erfarenheter, vilken litteratur de använder i skolan och slutligen hur de ställer sig till kanonbegreppet.Resultaten visar att lärare påverkas av kanonlitteraturen när de väljer litteratur åt sina elever, men i olika stor utsträckning. Undersökningsskolornas skönlitterära utbud påverkas även av skolornas budget och om skolan har ett bibliotek.

I denna studie undersöker vi genom konstruerandet av videoinspelade instruktioner hur eleverna i grundskolan upplever och tar till sig praktiska moment genom videoinspelade instruktioner. Studien undersöker även i vilken utsträckning eleverna anser att detta är till hjälp i deras lärande samt slöjdarbete. Den gestaltande delen utgörs av två instruktionsfilmer designade att förmedla baskunskaper kring momentet täljning, dessa är konstruerade och presenterade för två grupper av informanter. Informanterna är från olika delar av Sverige. Upplevelserna av det inspelade materialet är insamlat via observationer och enkätfrågor.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Title: How do music students with different genre backgrounds perceive the same music? In this paper I report a study about how music students with different genre background perceive the same music. I let twentyone classical music upper secondary school pupils and twentyone rock music upper secondary school pupils listen to ten short music pieces of different character and styles. While listening, they were asked to answer four questions about which instruments they could perceive, what they could tell about pulse, rhythm and beat in the music, which component they thought was the most important in the piece and what word they thought best described the feeling of the piece. All four questions had to be answered for each piece of music to facilitate analysis of differences connected to genre background in those answers.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur en grupp unga andraspråkstalare tar sig an en klassisk, äldre text skriven på ett förhållandesvis ålderdomligt språk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjälp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och återberättande av den litterära texten. Metoden som används för att samla in material till studien är en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lärare; frågeformulär med enskilda svar från eleverna och deras lärare; loggböcker från eleverna och deras observerande lärare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet.Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en äldre text vars språk inte är omedelbart gångbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehåll och språkliga form, återberätta med egna ord, lära sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska språket då och nu..

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.

Vårt mål med denna uppsats är att förstå de ideologier som finns representerade i ett utbildningsmaterial riktat till ungdomar om problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Vi använder oss av en kombinerad argumentations- och ideologianalys för att nå svaret på vår frågeställning. Detta är en oortodox metod inom genusvetenskapen, vilken får oss att positionera oss feministisk-empiristiskt. Detta har bevisat för oss hur genusvetenskapen kan utvecklas och anammas även av mer traditionella discipliner. Svaret på frågeställningen är att materialet har en maktkritisk poststrukturalistisk intention, där postkoloniala och queerteoretiska antaganden marginaliserats till förmån för könsaspekten av maktförhållandena.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers uppfattning om hälsans integre-ring i idrott och hälsa undervisningen. Studien handlar även om att undersöka elevernas upp-fattning till hälsofrågor i allmänhet. Uppsatsen genomfördes på en gymnasieskola i södra Sverige där elever från ett teknikprogram respektive ett barn-och fritidsprogram intervjuades genom kvalitativa intervjuer i två stycken fokusgrupper. Dessa fokusgrupper bestod av cirka fyra till fem elever i varje grupp. Svaren från båda fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjälp av habitus som en teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att eleverna anser att hälsa är starkt förknippat med fysisk aktivitet.