This essay is a qualitative study of the Swedish joint-stock company Svenska Spel AB?s television commercial from 2008. The commercial is called ?Spela lagom - When I grow up?, and is meant to serve as an informational commercial about being underaged in situations regarding gambling. Using semiotics and rhetoric?s, we are analyzing how elements seen in the commerical affects the rhetorical situation the clip is bound to; how the marketing is done to enhance Svenska Spel?s brand; and what strategies are used to make sure the public service announcements regarding persons involved with underage gambling gets acceptance.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers uppfattning om hälsans integre-ring i idrott och hälsa undervisningen. Studien handlar även om att undersöka elevernas upp-fattning till hälsofrågor i allmänhet. Uppsatsen genomfördes på en gymnasieskola i södra Sverige där elever från ett teknikprogram respektive ett barn-och fritidsprogram intervjuades genom kvalitativa intervjuer i två stycken fokusgrupper. Dessa fokusgrupper bestod av cirka fyra till fem elever i varje grupp. Svaren från båda fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjälp av habitus som en teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att eleverna anser att hälsa är starkt förknippat med fysisk aktivitet.

Uppsatsen tar sitt avstamp i de uppma?rksammade skjutningarna i Malmo? under a?ret 2010. Syftet a?r att analysera hur media, i detta fall Sydsvenskan och Expressen, hanterade och skrev om de da?d och ha?ndelser som intra?ffade. Vikten ligger pa? vilka diskurser som anva?nds, hur makt hanteras och representationen av artiklarna som skrevs.

Klassisk service managementteori betonar vikten av en god relation mellan företag och gäst för att skapa värde i utförd tjänst. Vi menar att verkligheten är mer komplex är så och att ytterligare en dimension bör läggas till i värdeskapande processen. Vi redovisar denna komplexitet genom en teoretisk skiss, där tre komponenter, plats, gäst och företag tillsammans skapar upplevelserummet. En plats utvecklas genom de tillgängliga tillgångarna, föreställningar och utförda handlingar som finns på platsen. För att företag ska kunna använda sig av platsen i sina upplevelseerbjudanden måste de först uppskatta deras värde samt bli varse om gästernas efterfråga.

Den 11 september 2001 innebar början på en stor förändring i amerikansk inrikes och utrikespolitik. I kriget mot terrorismen har en omfattande diskriminering skett av icke-amerikanska medborgare både inom landets gränser såväl som utanför. För att rättfärdiga detta för sitt eget folk samt det internationella samfundet har man i politiken och retoriken skapat bilden av "den andre" som ett potentiellt hot mot den amerikanska säkerheten. Våra två frågeställningar behandlar skapandet av "den andre" som används för att rättfärdiga agerandet efter 11 september.Målet i uppsatsen är inte bara att besvara frågeställningarna utan också att ge en djupare insikt i varför svaren ser ut som de gör. Våra angreppssätt och valda metoder har sina begränsningar men trots det anser vi att dessa kan erbjuda en ny synvinkel på USA:s agerande efter 11 september..

Powerpoint och dess utbredda användning i affärspresentationer såväl som i presentationer i stortskapas och hålls idag till stor del utan vetenskaplig grund. En följd av detta är att mångapresentationer upplevs som tråkiga vilket har genererat mycket kritik mot både programvaran i sigsamt hur denna används. Samtidigt finns det en uppenbar medvetenhet om att muntligkommunikation är oerhört viktigt. Idag förväntas man använda sig av ett visuellt hjälpmedel, någotsom också har visat sig öka mottagligheten för information. Med det som bakgrund har vårt syftevarit att hitta kritiska framgångsfaktorer för affärspresentationer till alla dem som utnyttjar det i sittarbete och den forskning som pågår inom området.

Denna uppsats jämför och analyserar de båda sexualupplysningsfilmerna "Ur kärlekens språk" (Torgny Wickman, 1969) och "Kärlekens språk 2000" (Anders Lennberg 2004). Uppsatsens syfte är att utreda vilka olika sätt som de båda filmerna tilltalar sin publik på och vad dessa respektive tilltal får för konsekvenser för den syn på sexualitet som man vill förmedla. Därtill försöker uppsatsen svara på huruvida skillnaderna mellan filmerna säger någonting om hur synen på sexualitet har förändrats från slutet av sextiotalet till idag. Uppsatsen utgår teoretiskt från dels Bill Nichols dokumentärfilmsteori och dels från Michel Foucaults teorier kring sexualitetens olika diskurser..

Metaphors and their use as a rethorical vehicle are examined. Two texts, one in Chinese and one in Swedish, are compared and analyzed to determine the extent to which the associations they create successfully capture the author's intent. Seecondarily, a shift from the assumptions that rhetorical analyses often assume (read: antiquity and Aristotles) to a more abstract internal human platform is suggested. Neurological and cognitive research is cited in support of this shift.The essay examines the question: How can metaphoric contribute to conveying the communicator's intention? By comparing metaphorics used by an historical Chinese rhetor with those used by a contemporary Swedish rhetor.

 Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt är Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran Hägglund (kd). Mitt material är hämtat från två av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. Utifrån materialet har jag inriktat mig på tre politiska frågor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhället samt jämfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frågor. Jag har funnit både skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gäller dessa tre politiska frågor.

SammandragBostadsbrist och ohälsa har varit den problematik som främst präglat Sveriges stadsbyggnadsideal från sent 1800-taltill idag. En väldig befolkningsökning och omflyttning av befolkningen från landsbygd till tätort har ställt stora kravpå en omfattande bostadsproduktion. Under andra halvan av 1900-talet har logistik blivit ett stort bekymmer närstaden utökat sin yta och befolkningen bor på en plats medan arbete och service finns på en annan.Om man tittar på de stadsbyggnadsideal som präglat staden finns en tydlig vågrörelse och pendling mellan kvalitativavärden som är svåra att mäta och kvantitativa värden som baseras på ekonomiska aspekter. Ett stadsbyggnadsidealsom haft stort fokus på kvantitet följs av ett med fokus på kvalitet.De idévisioner som stadsbyggnadsidealen vilat på präglar lösningen på problemen men retorik och argumentationspelar en väsentlig roll för genomförandet av ett ideal. Det är genom slagkraftigheten hos idéerna som förespråkarnaav ett ideal gör sina åsikter hörda och får gehör eller inte för sina visioner..

Fyrpålsfundament har traditionellt utförts med uppbockad jämnt fördelad rutarmering. Efter införandet av de europeiska konstruktionsreglerna, Eurokoderna, rekommenderas att en fackverksmodell tillämpas vid dimensionering av pålfundament. Normalt appliceras en fackverksmodell med trycksträvor som går från pelare ut till respektive påle och med dragband mellan pålarna. Armeringen utförs som slutna slingor koncentrerat mellan pålarna. Entreprenör föredrar den jämnt fördelade rutarmeringen då utförandet av den armerade betongplattan underlättas.I det här examensarbetet undersöks en alternativ fackverksmodell som förväntas ge en spänningsbild som motiverar en jämnare utbredd armering i betongplattans underkant samtidigt som alla dimensioneringskrav i brottgränstillstånd är uppfyllda.

I denna uppsats har vi genom en kvalitativ textanalys jämfört hur Al Jazeera och SvD rapporteratom Sydsudan under ett tidsspann på arton månader. Underlaget för forskningen är tio artiklarfrån SvD:s webbsida och tio artiklar från Al Jazeeras webbsida. Våra frågeställningar är; Vilkaretoriska grepp använder sig de olika medierna av och skiljer sig användningen på något sätt, ochi så fall hur? Vi har även formulerat en hypotes där vi påstår att en analys av de retoriska greppenkommer att synliggöra ideologiska underliggande meningar hos respektive nyhetsleverantör.Genom att formulera tio frågor utifrån den massmedieretoriska innehållsanalysen har vikunnat synliggöra olika retoriska grepp som används av skribenterna; däribland metaforer,liknelser, personifiering, värdeladdade ord och miljöbeskrivningar.Detta är en diskursanalys där vi tillämpat semiotiska teorier om språk och retorik. Våraresultat visade att det fanns flera likheter än skillnader gällande den språkliga gestaltningen hosde båda medierna.

The purpose of this study is to examine a brand?s green marketing and its consumers? perception of it in order to compare these views. The idea is to find a potential gap and what effect it may have on the brand. A case study has therefore been made with the grocery market brand Coop with focus on organic food. The material used consists of texts from Coop?s website to represent their brand.

According to law all Swedish authorities must express themselves using correct, plain and comprehensible language whenever they communicate with the citizens in order to make it easy to understand what needs to be known to participate in the Swedish democratic society. I would like to explore if there are more tools than the language that could be used to make their communication easier to comprehend, in this case images and stories. In this essay I will investigate the relationship between the written words and the visual components ? images and illustrations ? in brochures from Swedish authorities. I will also try to identify possible narratives in the brochures, and examine the functions of these narratives.

In 2010 Swedish political parties used commercials broadcasted on TV for the first time in order to gain votes in a general election. In connection with the election the parties were criticized for not succeeding to formulate a story to the voters that conveyed how they wanted to change Sweden. In this paper I use central concepts from rhetoric, storytelling, postmodernism and psychology to formulate three demands each on the narrator, the story and its reception. Using the resulting image of what distinguishes a good narrator, a good story and a good reception as a starting point, I investigate to what extent the critique was justified. My findings indicate that the degree to which the commercials fulfill these demands vary greatly.