Posters had their breakthrough in 1830-1840?s all thanks to the lithographic printing technique. The poster was used as an advertising tool.In this essay, we have looked at which semiotic and rhetorical elements that are found in today?s Swedish movie posters. What kind of image and text elements does the poster use and with what function? With what and how do they persuade the audience that the movies are interesting and worth seeing?We have taken the most popular Swedish movies between 2001 and 2010, one for each year, going by the statistic found at the website of the Swedish Film Institute.

ProblemomrÄde: Idag Àr anvÀndandet av peer-to-peer (P2P) - applikationer sÄsom KaZaa, ICQ och Seti@home utbrett bland privatpersoner. AnvÀndningen inom företag Àr dock Ànnu i sin linda. Vi kommer dÀrför i den hÀr uppsatsen utreda om ett eventuellt införande av P2P- teknik i ett företagsnÀtverk ger nÄgra fördelar jÀmfört med en klassisk Client/Server-lösning. Hypotes: Arbetet bygger pÄ hypotesen: ?En P2P-lösning ger fördelar för företaget jÀmfört med en Client/Server-lösning? Genomförande: För jÀmförelsen mellan P2P och Client/Server definierades och jÀmfördes fem omrÄden: SÀkerhet, AnvÀndbarhet, TillgÀnglighet, Bandbredd samt Utrustningskrav. Slutsats: Inom omrÄdena AnvÀndbarhet och TillgÀnglighet ger en P2P-lösning klara fördelar, dÀremot inom omrÄdena SÀkerhet och Bandbredd visar Client/Server- lösningen istÀllet klara fördelar. OmrÄdet Utrustningskrav Àr oavgjort dÄ det inte finns nÄgon mÀrkbar skillnad pÄ lösningarna. SÀkerhetsproblemen Àr P2P-teknologins akilleshÀl och det problem som Àr mest troligt att stoppa stora investeringar i framtiden om det inte löses. Slutsatsen av vÄr jÀmförelse blir sÄlunda: För ett företag som redan har ett existerande Client/Server-nÀtverk Àr det inte nÄgon idé att helt byta system, dÀremot kan det vara av intresse att introducera en applikation som möjliggör skapandet av sÄ kallade Virtuella NÀtverk. För ett helt nytt företag kan skapandet av ett P2P-nÀtverk vara ett vÀl sÄ intressant alternativ till Client/Server.

I den hĂ€r reflekterande texten studeras det hur ljudet och bilden samspelar med varandra.Med stöd frĂ„n litteraturstudien som har gjorts om Ă€mnet, en analys av en klassisk Disneyfilm som har utförts genom att studera hur filmmusiken har anvĂ€nts i filmen, och erfarenheter som har erhĂ„llits frĂ„n arbetet med verket har samspelet mellan ljud och bild studerats. ProblemstĂ€llningen för den hĂ€r reflekterande texten har varit: Hur kan samspelet mellan ljud och bild anvĂ€ndas för att förmedla en önskad stĂ€mning i de scener vi har valt att skapa? PĂ„ vilket sĂ€tt kan ljudet anvĂ€ndas för att binda ihop tagningarna till en enhet? MĂ„let med verket har varit att jag ihop med en annan student vid namn Annette Nielsen ska skapa en pitchfilm till den tilltĂ€nkta lĂ„ngfilmenGabriel Glömmer som baseras pĂ„ barnboken Gabriel Glömmer (Löfgren, 1965). DĂ€refter ska det nystartade företaget Ögongodis Animation med hjĂ€lp av denna pitchfilm försöka sĂ€lja in idĂ©n till svenska medieföretag som SVT och TV4. Slutsatsen av studien som har gjorts i denna reflekterande text visade att med hjĂ€lp av musik Ă€r det möjligt att förmedla en önskad stĂ€mning i en filmsekvens.

The purpose of this essay is to understand the rhetoric presented by Henry V in Shakespeare?s St. Crispin?s day speech. More specifically, it examines the speech from a "dramatistic" point of view, i.e.

I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas tvÄ valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre Àn en halv miljon visningar pÄ Youtube, pÄ bara nÄgra fÄ dagar. Denna hÀr uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sÄdant genomslag i media. FrÄgestÀllningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angÄende lanseringen av SD:s tvÄ valfilmer, och vad de fÄr för effekter.Uppsatsen analyserar nyckelord som anvÀnds, vilken ram de sÀtter pÄ situationen och om SD anvÀnder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar ocksÄ omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill sÀga att den som formulerar frÄgestÀllningen alltid Àger tolkningsföretrÀdet till den.Uppsatsens slutsats Àr att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstÀrka avstÄndet mellan SD och etablissemanget, sÄvÀl till politiska partier som till media. SD anvÀnde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföretrÀde.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om den ökade tidsÄtgÄngen som parprogrammeringen leder till uppvÀgs av de fördelar som den genererar i jÀmförelse med enskild programmering dÀr arbetet delas mellan tvÄ programmerare och sedan integreras. I arbetet presenteras resultatet frÄn en enkÀtundersökning som sju personer frÄn fyra olika företag i Sverige har besvarat. Samtliga personer som besvarat enkÀten har arbetat bÄde med enskild programmering och parprogrammering. VÄrt arbete bidrar till forskningsomrÄdet programvaruteknik som intresserar sig för mjukvaruutvecklingsmetoder. PÄ senare tid har detta forskningsomrÄde ocksÄ intresserat sig för lÀttrörlig mjukvaruutveckling dÀr utvecklingsmetoden Extreme Programming (XP) ingÄr. XP tillÀmpar parprogrammering och Àr en mjukvaruteknisk metod som har att göra med klassisk mjukvaruteknik som bl.a.

I den hÀr uppsatsen behandlas sprÄkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen Àr att belysa eventuella samband mellan förekomsten av sprÄkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fÄtt. Materialet för undersökningen Àr tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer frÄn den skriftliga sÄ kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys dÀr stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel rÀknas.

HÄllbarhetsredovisning Àr ett relativt nytt sÀtt att redovisa pÄ och har hittills varit ett frivilligt redovisningsverktyg som företagen kan anvÀnda sig av. En hÄllbarhetsredovisning tar upp ett företags ekonomiska, sociala och miljömÀssiga resultat. Dagens miljötÀnkande och jordens temperaturförÀndring gör att kunder, leverantörer och andra intressenter stÀller högre krav pÄ företag Àn vad de gjort tidigare. Högre krav innebÀr att företag bör ha en hÄllbarhetsredovisning dÀr de kan visa resultatet av sitt ekonomiska, sociala och miljömÀssiga arbete. En undran som uppstod var om hÄllbarhetsredovisningen har ett vidare ÀndamÄl Àn att visa upp företagens ekonomiska, sociala och miljömÀssiga arbete.

The military conflicts of the early 21st century have seen the introduction and rise of a new military technology: the armed drone. With the United States acting as the driving force behind this technological advancement, the U.S Air Force and intelligence agency CIA have madedrones their weapon of choice for pursuing suspected terrorists and insurgents in various remotelocations. American military leaders and policy makers assert that the armed drone?s high levelof accuracy make it the best available weapons platform for this task. However, new researchshows that the use of drones may result in more civilian casualties than previously thought, andmay in fact be more fallible than conventional aircraft in this respect.

Dagens höga utvecklingstempo och komplexa fordonssystem gör det svÄrt och kostsamt att undersöka alla designparametrars effekt pÄ förarmiljön. Vissa tester genomförs först vid förserietestning och förÀndringar blir sÄledes kostsamma och tidsödande. I takt med att datorsystem blir allt kraftfullare och kapaciteten ökar skapas större möjligheter för att med simuleringar tidigt i produktutvecklingsprocessen kunna testa och verifiera olika systemlösningar. Simuleringarna ger dock ingen information om hur en förare upplever fordonet i just den uppstÀllning som simuleras. AnvÀndandet av en rörelseplattform kopplad till en körsimulator kan ge denna information.

Uppsatsen undersöker VD-orden för de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank under Ären 2006-2009, d.v.s. Ären före respektive under finanskrisen. En sÄdan förhÄllandevis ovanlig och omfattande hÀndelse som finanskrisen utgjorde ger tillfÀlle att undersöka om och i sÄ fall hur en genre pÄverkas under extraordinÀrt tryck för att besvara frÄgan hur en genre förhÄller sig till en genomgripande kris. Inledningsvis undersöks vilka regelbundenheter som karaktÀriserar bankernas VD-ord under normala omstÀndigheter. DÀrefter jÀmförs detta med VD-orden under 2008-2009 för att se vilka eventuella förÀndringar som sker inom genren.Det framgÄr av denna studie att förvÀntan pÄ VD att framstÀlla sig och banken i enlighet med den s.k.

Inledning: Demens Àr en folksjukdom i Sverige. De drabbade vÀntas stiga i antal och dÀrmed stiger ocksÄ antalet nÀra anhöriga. Att vara nÀra anhörig till en demenssjuk person innebÀr stora pÄfrestningar och den anhöriga kan behöva hjÀlp med att hantera sin sorg och andra kÀnslor som vÀcks vid försÀmring av den sjuke och i samband med överlÀmnandet av den sjuke till ett demensboende.FrÄgestÀllningar: Vad Àr den viktigaste upplevelsen i att vara nÀra anhörig till en demenssjuk person? Hur pÄverkas man av bemötandet frÄn vÄrdpersonal vid överlÀmnandet av vÄrden av en nÀra anhörig med demens till ett demensboende?Metod: Klassisk Grounded Theory enligt GlaserResultat: Den aktuella studien visar att största svÄrigheten för en nÀra anhörig till en demenssjuk person Àr att slÀppa taget om vÄrden av den demenssjuke. KÀrnkategorin beskriver att den anhörige pendlar mellan att kÀnna sig otrygg och utlÀmnad.

Sveriges riksdag beslutade i maj 2003 att hela Sverige skulle gÄ över till digital-tv. Den första kommun som skulle slÀcka det analoga nÀtet och gÄ över helt till digital-tv var Gotlands kommun. Befolkningen pÄ Gotland behövde informeras om beslutet och om de praktiska ÄtgÀrder som behövde genomföras och broschyren Sverige inför digital-tv kom till. Denna delades ut till alla hushÄll pÄ Gotland.UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att en sÄdan text som Sverige inför digital-tv rimligtvis borde ha en argumentativ karaktÀr. Den innehÄller information om ett redan fattat beslut, men eftersom det Àr ett politiskt beslut som Àr fattat i en representativ demokrati krÀver situationen att en viss argumentation för att rÀtt beslut Àr fattat förs.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur argumentationen ser ut i en situation dÀr det politiska beslutet Àr fattat men dÀr makthavarna har ett behov av att övertyga befolkningen om riktigheten i beslutet.

Due to political decisions regarding the Swedish school, public and independent schools booth face the need topromote themselves in the quest for new pupils. This study aims to, from a communications perspective, examine how four selected upper secondary schools address their target audience; the pupils?to?be, on their homepages. Additionally, I intend to investigate whether, and if so, how, said addressing can be connected to the different target groups applying to the schools in question.The questions asked in this study regard the way in which the selected schools describe themselves on their homepage; how do they use the textual and visual content to address their audience, and can there be disagreement between the meaning of the text and that of the image? To answer these questions, I use a theoretical base made out of visual communication and semiotic as well as rhetorical analyses.The methodological procedure is a qualitative approach on the matter, allowing me to understand the ?what? of the content on the homepages, as well as the ?how? it?s being communicated.

Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i retoriken i bifallsÀrenden respektive avslagsÀrenden och om besluten var logiska utifrÄn argumentationen. Vid genomförandet av studien anvÀndes kvantitativ och kvalitativ textanalys av tolv bistÄndsutredningar gÀllande sÀrskilt boende enligt SocialtjÀnstlagen.En av Stockholms stadsdelar hade arbetat med kvalitetssÀkring av verksamheten. BistÄndsenheten hade granskat tolv bistÄndsutredningar. HÀlften av ansökningarna avslogs och hÀlften ledde till beslut om bifall. BistÄndsenheten visste inte med sÀkerhet varför utfallet blev som det blev och det fanns dÀrmed betÀnkligheter om godtycke i beslutsfattandet.Studiens innehÄllsanalys visade att klienternas egna resurser, sociala skÀl, anhöriga och juridiska skÀl (riktlinjer) angavs som skÀl för avslag.