Aktionsforskning är samlingsnamnet för en palett forskningsansatser där det som förenar är kombinationen av en forskningsstrategi och en förändringsstrategi samt två involverade parter, nämligen forskare och praktiker. Denna studie är en översikt över aktionsforskning som tar sin utgångspunkt i nutid. Studiens syfte är att undersöka och problematisera den moderna aktionsforskningens praktik och teori. I studien görs ett försök att besvara tre frågor; 1. Vad är aktionsforskning och vilka inriktningar finns det inom aktionsforskning? 2.

Syftet med undersökningen är att granska motiven för, samt beskriva och utvärdera delar av det organiserade läsprojekt som sedan år 2000 pågår i arbetsenhet 4 på Gumaeliusskolan i Örebro. Undersökningsarbetet har sin utgångspunkt i den metod som i den traditionella forskningsprocessen benämns som observation. Observation ska här förstås som en samlingsbeteckning för alla de olika metoder som använts för att söka empirisk kontakt med undersökningens informanter. Backman (1998) För att få reda på vad elever och lärare tycker om litteraturläsning på schemat intervjuas i undersökningen sexton informanter, av dessa är fyra undervisande lärare i arbetslag 4 på Gumaeliusskolan i Örebro samt övriga tolv elever i årskurs 7 respektive 9. Även om den schemalagda läsningen i arbetsenhet 4, under de sex år som den har pågått, har funnit sin form och läspassen numera ses av majoriteten elever och personal som naturliga inslag i arbetsveckan är inte projektet befriat från konflikter.

 Inse mitt värde och behåll mig en stund till är ett utforskande projekt i hållbar textildesign. Huvudfokuset i projektet är att utforska vilka möjliga designlösningar som kan ge produkter egenskapen av föränderlighet och på så vis möjliggöra en förlängning av deras livscykler. Detta undersöks utifrån ett eget formulerat förhållningssätt till hållbar design, genom praktiska experimentella undersökningar av olika material och föränderliga mönsterbilder. Detta kombinerat med att ge konsumenten en aktiv roll i förändring av en produkts utseende och funktion. Projektet resulterar i tre produktprototyper som på olika sätt gestaltar föränderlighet och det formulerade förhållningssättet.

Homocystein (Hcy) är en aminosyra som är starkt bunden till kroppens metabolism av metionin. När hcy tillbakabildas till metionin krävs närvaro av vitamin B12 och folat. Analys av hcy i plasma (P-hcy) används vid misstanke om brist av någon av dessa vitaminer. Analysen kan utföras med ett antal olika metoder. I denna studie analyseras P-hcy immunologiskt med analysinstrumentet Immulite 2000 XPi (Siemens Healthcare Diagnostics Inc, Erlangen, Germany) och enzymatiskt med analysinstrumentet Cobas 6000 (Roche Diagnostics Scandinavia AB, Bromma, Sweden) med syfte att jämföra analysresultaten från de båda metoderna.

Detta examensarbete är den avslutande delen av utbildningen inom maskinteknik på Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Arbetet utfördes i samarbete med Rottne Industri AB där skogsmaskiner utvecklas och tillverkas för skogsbruk. Projektet innefattar utveckling av en hjulupphängningskomponent kallad ?hjularm? tillhörande företagets ledande produkt, skördaren H-8. Resultatet slutade i en ny design av hjularmen med hjälp av CAD-modellering, Systems Engineering och FEM-analysering..

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen.

 Denna uppsats handlar om två tidningars skildring av rapporteringen vid Ivar Kreugers självmord och tiden däromkring, mars och april 1932. Artiklarna har utsatts för en komparativ analys för att likheter och skillnader i innehållet skall tas fram. Genom denna analys syftar uppsatsen att undersöka skillnader på en beroende och en obunden källa i det historiska materialet. Uppsatsens resultat ger en tydlig bild av skillnader och likheter i de båda tidningarnas innehåll. Vidare framkommer det hur en obunden och en beroende källa väljer att spegla olika nyheter, vinkla dem på olika sätt rent språkligt och förbise andra.

Ett vanligt problem att lösa inom musik är transkribering av musik till noter. En algoritm för att transkribera monofoniska signaler till noter utvecklades.För att extrahera grundtonens läge användes en analys baserat på ett cepstrum. Cepstrumet används ofta vid extrahering av grundtoner hos röster.En träffsäkerhet på 99% för en manlig röstinspelning och 90% för en kvinlig uppnåddes. Resultatet blev noter som sedan kunde redigeras av en användare..

Syftet är att göra en narratologisk analys av Ett öga rött, för att se hur Khemiri använder maten i berättandet. Mycket av konflikten bygger på mat, exempelvis att huvudpersonen vägrar att äta svensk mat och och kontrasten mellan svensk mat och mat frånmellanöstern. Lösningen på konflikten innehåller också mat, då de olika matkulturerna sammanförs. Den teoretiska grunden är Mieke Bals narratologi samt teorier om hur migranter använder sin och värdlandets mat..

Syftet med denna uppsats är att tolka ett verk för piano, i detta fall ?Prélude? ur Claude Debussys svit ?Pour le piano?, genom en grundlig form- och strukturanalys. Under arbetets gång har jag litterärt fördjupat mig i Debussys musik för att sedan göra en analys som omfattar olika musikaliska byggstenar. Kring analysen för jag en diskussion om hur den kan hjälpa mig i mitt musicerande. De slutsatser som jag kommer fram till är att analysen hjälper mig hitta samband och se helheten i musiken samt att den ger mig information i notbilden som annars går förlorad.

Denna uppsats unders?ker licentieringsf?rfarandet, som var riksdagens juridiska maktmedel f?r att avs?tta medlemmar i riksr?det under frihetstiden i Sverige, med hj?lp av en principal-agent-analys. Studien bygger p? en analys fr?n tidigare forskning av historiska dokument fr?n perioden och unders?ker hur riksdagen anv?nde sin utn?mnings- och avs?ttningsmakt f?r att styra riksr?dets sammans?ttning och beslut. Genom Linnarssons (1943) avhandling identifierades specifika fall av licentiering, de politiska konflikterna och de juridiska grunder som anv?ndes f?r att r?ttf?rdiga avs?ttningarna och via en analys av dessa genom principal-agent teorin fick vi en mer nyanserad bild av licentieringsf?rfarandet.

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen..

I denna uppsats använder jag den interpersonella metafunktionen inom systemisk-funktionell grammatik för att undersöka sex av Karin Boyes dikter, detta med syfte att se huruvida en sådan här analys kan säga något av intresse om diktjaget. Analysen genomfördes enligt Holmberg och Karlssons modell i Grammatik med betydelse, där subjekt och finit tagits ut varpå språkhandlingar markerats och modalitet kommenterats. Dikterna är hämtade ur Boyes Samlade dikter. Av min analys framgår att jaget behandlar sig självt som visare och mer klarsynt än en vanlig människa, men samtidigt är slav under ett mänskligt känsloliv. Jaget framställer sig självt som en auktoritet på lidande och en konstnär med kontroll över sin penna.

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bättre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjälp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera hur memoria framställs i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes?lärans klassiska del.Grundläggande begrepp som används är visualisering som syftar till retorikerns förmåga att tänkasig bilder för att lättare komma ihåg dem. Ju bisarrare, färgladare eller komiska de är, ju lättare ärdet att komma ihåg dem. Visualiseringen baseras på Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering är loci, som är retorikerns, i minnet, beständiga fästpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines.