Intentionen med denna studie som fått namnet en resa tar sin början - a journey begins är att låta olika kvinnor spegla sin resa genom livet ur ett Klassperspektiv. Denna resa börjar med en förförståelse som symboliserar vår egen vandring och vad som influerat oss att skriva om kvinnors relation till Klass. Därefter följer ett bakgrundskapitel som redogör för vad Klassbegreppet innebär i just denna studie och vilken form det tidigare intagit längs människans och samhällets långa historia. Nästkommande kapitel återger hur tidigare forskning i ämnet har sett ut. Bourdieus teori om kapitalets inflytande över olika sociala fält och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet presenteras i teorikapitlet.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om elever får lättare att ta till sig kunskap om de kombinerar kroppen och hjärnan i undervisningen genom att arbeta praktiskt med olika rörelse moment under matematiklektionerna. För att ta reda på detta gjorde vi en undersökning i två årskurs ettor med åtta respektive sju elever i varje Klass. Den ena Klassen fick genomföra två matematiklektioner med rörelse och praktiska moment och i den andra hade vi varken rörelse eller praktiska moment i lektionerna. Vårt resultat blev lite oväntat då den Klass som hade matematiklektioner med rörelse och praktiska moment inte var den som hade bäst resultat det var tvärsom Klassen utan rörelse och praktiska moment som visade sig ha lärt sig mest..

SyfteSyftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse social Klass och kön har för elevernas motivation till sitt skolarbete. Frågeställningarna vi använt oss av är, vilken typ av motivation har eleverna på studieförberedande program?, vilken typ av motivation har eleverna på yrkesförberedande program?, vilken typ av motivation har pojkar? och vilken typ av motivation har flickor?MetodVi har med hjälp av enkäter genomfört en undersökning med 100 sistaårselever från fem olika gymnasieskolor i Stockholmsområdet. 50 elever från studieförberedande och 50 elever från yrkesförberedande program, könsfördelningen är helt jämn. Enkätsvaren har bearbetats statistiskt i statistikprogrammet SPSS, signifikansnivån är i denna studie 95%.ResultatDet finns ett statistiskt säkerställt samband mellan motivation och kön.

Min studie behandlar social rörlighet som har sin grund i de stora folkförflyttningar som har skett under andra hälften av 1900-talet på grund av krig. Mitt syfte är att undersöka hur Klass gör sig gällande i mina tre informanters liv samt hur deras Klassidentitet har förändrats vid flytten till Sverige. Indirekt talar jag även om den Klassresa som mina informanter gör, då de lämnar sitt gamla liv och etablerar sig i det svenska samhället. Det är en undersökning som utgår från ett kulturhistoriskt perspektiv, där sociologen Pierre Bourdieu och hans syn på Klass har varit den främsta inspirationskällan. Resultatet visar att mina informanter har med sig vissa betydelsefulla kapital då de anländer till Sverige.

Syftet med detta arbete är att försöka förbättra Klassrumsklimatet och ge tjejerna i en Klass större utrymme samt bättre möjlighet att visa vad de kan genom könsuppdelad undervisning. För att kunna genomföra detta har en Klass delats i en tjej-respektive killgrupp. Jag har genomfört detta arbete i en gymnasieKlass, tredje året på ett yrkesförberedande program. Vidare har jag genomfört intervjuer med dels elever och dels med elevernas ordinarie lärare. Därtill har jag efter observation besvarat några frågor.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers reation till matematiken som ämne i en lärarstyrd Klass i årskurs åtta samt en elevstyrd Klass i årskurs åtta och undersöka de skillnader som finns mellan de båda Klasserna utifrån intresse och kunskap.Med hjälp av texter från andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lärarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut.Empirin består av enkäter i form av pappershäfte som två Klasser i en årskurs åtta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkät som en Klass i årskurs åtta i en lärarstyrd skola fick fylla i. Därefter har en jämförelse mellan dessa båda Klasser gjorts och resultaten visar att det genomgående positiva draget i den elevstyrda Klassen var att de ansåg matte vara roligt, ansåg att de hade lätt för matte samt att deras betyg var högre jämfört med den lärarstyrda Klassen. Däremot verkar den lärarstyrda Klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshämtande medan den elevstyrda Klassen verkar vilja ha lite mer lärarstyrt för att bättre tillägna sig kunskap..

Uppsatsen tar upp SFI:ns karaktär och uppbyggnad, manligt och kvinnligt och motivation. Syfte är att mot bakgrund av tidigare forskning och litteratur undersöka om det finns skillnader mellan mäns och kvinnors motivation att lära sig det svenska språket i en SFI-Klass. Det är viktigt att uppmärksamma om sådana skillnader finns så att pedagoger i så fall kan arbeta aktivt för att öka motivationen hos den grupp där det brister. Då kvinnor och män skiljer sig åt på många områden är det troligt att även åtgärder för att öka motivationen bör se olika ut, beroende på vilken grupp man vänder sig till. Resultaten av denna undersökning är därför i högsta grad relevanta för utformningen av en god SFI-undervisning.

Eftersom vi upplevt att flickor ofta underskattar sin förmåga och sina kunskaper i matematik har vi valt att fördjupa oss i vilka faktorer som påverkar flickors prestationer och förhållningssätt i ämnet matematik. Vi har låtit flickor ur en Klass 8 och en Klass 9 arbeta i tjejgrupp under tre veckor. De har fått besvara enkätfrågor dels före delningen och sedan veckovis under periodens gång. Sammanfattningsvis kan vi se en antydan till en positiv förändring i flickornas självförtroende och självskattning. Trots att vi inte har fått ett tydligt resultat utifrån vårt syfte har flickorna varit odelat positiva till att arbeta i tjejgrupp.

Inom skolans värld innefattar lärarprofessionen en lång rad av olika uppgifter. Att leda och organisera skolKlasser, att hantera frågor om disciplin och att ha omsorg om eleverna. Dessa uppgifter kräver planering, kontroll och motivering (Stensmo, 2000:9). Dock menar Bergem (2000:83) att respekten för läraren som offentlig person har minskat. Detta pekar på att bemötandet mot läraren som profession har förändrats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ungsocialisternas föreställningar om arbetarKlassen. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är tanken om att Klass är något som skapas genom språket som utvecklats av bland andra E P Thompson, Gerath Stedman Jones och Joan Scott. 1910 bildades en ny nationell fackförening i Sverige, Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC), vilket markerar undersökningen början och slut. Ungsocialisterna var drivande i bildandet av SAC och därför är det intressant att studera deras syn på den Klass de ville organisera. Materialet för studien består av ungsocialisternas två officiella tidningsorgan ? Brand och Nya Folkviljan ? under perioden 1909-1910.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om de gotländska studie- och yrkesvägledarna arbetar med genus-, Klass- och etnicitetsfrågor. Vi vill ta reda på vilka metoder som används och om något samarbete sker runt dessa frågor. Utöver detta är vi intresserade av att ta reda på om verksamhetscheferna tar ansvar för detta uppdrag och formulerar hur man har tänkt sig att arbetet skall gå till. Intresset har väckts under vår tid på studie- och vägledarutbildningen i Stockholm och främst som ett resultat av vår B-uppsats, då vi granskade vilken kunskap rektorerna hade om studie- och yrkesvägledarnas kompetens och i vilken mån studie- och yrkesvägledning hade tagits upp i rektorsutbildningen. Vi fann att rektorerna hade mycket liten kunskap om vägledning och att rektorsutbildningen inte hade berört detta område alls.

Denna antologi kan ses som ett inlägg i diskussionen kring Klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhälle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger på kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och Klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser på rörelsens ställning i dagsläget. Även arbetarrörelsens syn på Klassbegreppet behandlas. Därefter följer Men hallå vi går ju ändå på gymnasiet, där gymnasiet som identitetsskapande institution och de åtråvärda valmöjligheterna står i fokus.

Fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmåga, bokstavskunskap och arbetsminneskapacitet har visats predicera den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur dessa olika kognitiva förmågor tillsammans förklarar läsförståelse hos barn i första Klass. Läsförståelse, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap samt arbetsminne undersöktes hos 36 elever i årskurs ett med normal hörsel och svenska som modersmål. Resultatet visar att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans förklarar 62 % av variansen i läsförståelsen hos deltagarna. Slutsatsen är därmed att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans predicerar läsförståelse i årskurs ett..

Syftet med uppsatsen är att studera de två huvudkaraktärerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i så fall hur deras egenskaper är formade av deras Klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras Klassresor samt hur de påverkas av att röra sig mellan olika samhällsKlasser. Studiens teoretiska utgångspunkt är att det inte enbart går att analysera en maktordning utan att även ta hänsyn till andra maktordningar.Jag har utgått ifrån Maria Nikolajevas uppställning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar både förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring Klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktärernas egenskaper är mer kopplade till deras Klass, och mindre till deras kön. Flickan från överKlassen sätter större värde på sig själv, medan pojken från underKlassen värderar sig själv lägre. Hon har även haft tillgång till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte är lika tränad som hon är och därmed mer känslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.Karaktärerna påverkas av möten med andra Klasser på så sätt att de omvärderar synen på sig själva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och diskutera tre barnböcker som är vanligt förekommande i den förskola som ingår i studien. Utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöks och tolkas hur makt konstrueras genom att samverka mellan olika identitetskategorier som kön, ålder, Klass, etnicitet och funktionsnedsättning i den valda barnlitteraturen. Detta har även gjorts för att se ifall makt tillskrivs en mångfald av karaktärer, eller ifall makt tillskrivs karaktärer som följer stereotypa könsmönster. Sedan har textanalysen analyserats utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för att se vilken inverkan den valda barnlitteraturen kan ha på förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande. Studien visar att makt tillskrivs karaktärer som både följer och utmanar stereotypa könsmönster i dessa barnböcker.