Sökresultat:
1488 Uppsatser om Klass-D förstäkare - Sida 11 av 100
Förberedande verksamhet sett ur ett elev- och pedagogperspektiv
Det hÀr arbetet syftar till att fÄ en djupare kunskap om hur elever som har gÄtt i förberedande verksamhet har upplevt sin skolgÄng dÀr och senare i reguljÀr klass. Den undersökningsmetod som anvÀndes var intervjuer. Eftersom eleverna talar ett annat modersmÄl Àn svenska, ansÄg vi att vi kunde fÄ fylligare och mer detaljerade svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genom intervjuer i jÀmförelse med att anvÀnda enkÀt. Pedagogerna som vi intervjuade arbetar i den förberedande verksamheten och i reguljÀra skolor.
Viktiga slutsatser vi kunde dra av undersökningen var att eleverna visste att det var för att lÀra sig svenska sprÄket som de gick i den förberedande verksamheten. Elevernas upplevelser av den förberedande verksamheten var vÀldigt positiva men de ansÄg att de fick ökade kunskaper i reguljÀr klass, jÀmfört med förberedande verksamheten.
"...i en macho-stÀmpel sÄ ingÄr det vÀl inte att plugga.." : En studie om betydelsen av genus och klass i en arbetsökningsprocess
The aim of this thesis is to study a job-searching process and elements that affects it. The elements I have focused on are gender, class and social network. The study is based on interviews and a survey study with students from the educational program of Social work (Socialomsorgsutbildningen), that graduated 3 years ago. Through the survey I have examined their social-background and their job-searching process. The interviews are the main focus in the study.
Att leka och lÀra
Detta examensarbete har tagit sin utgÄngpunkt i hur förskoleklassreformen har pÄverkat leken för sexÄringarna, samt hur sexÄringarnas lek och lekfulla lÀrande pÄverkas av de olika arbetssÀtten i förskoleklass och Äldersintegrerad klass..
Aspergers vid skolbÀnken
Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med Aspergers syndrom upplever skillnaderna mellan en vanlig integrerad klass och en specialklass anpassad efter elever med Aspergers syndrom med fokus pÄ förutsÀttningarna för koncentration och social interaktion. Fyra individer har intervjuats, de har flera Ärs erfarenhet av bÄda skolformerna och deras ÄterberÀttande av hela sin skolgÄng, med extra fokus pÄ koncentration och social interaktion, ligger som grund för resultatet och analysen. I analysen anvÀnds ett kodschema för att tydliggöra berÀttelsernas gemensamma drag och individernas process för lÀsaren. I diskussionen sammanfattas och diskuteras analysen samt lÀrande ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet var inte entydligt, de olika individerna hade olika uppfattningar och erfarenheter men nÄgot de hade gemensamt var att arbetssÀttet med korta arbetspass och mycket pauser passar dem bra.
Frivillig nÀrvaro - hur reagerar eleverna?
I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mÄngfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen Àr dels att analysera vad mÄngfald innebÀr för respondenterna dels att undersöka i vilken utstrÀckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill ocksÄ se hur dessa frÄgor framstÀlls i litteratur. Alla tillfrÄgade i undersökningen lÀgger etnicitet i begreppet mÄngfald och alla utom en anger det som det allra första de tÀnker pÄ. Vid utförligare beskrivning nÀmns Àven kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mÄngfalden.
FULT
Efter att ha gÄtt tre Är pÄ Konstfack har jag blivit medveten om klasskillnader pÄ ett sÀtt som jag inte varit förut. Eftersom jag sjÀlv kommer frÄn en lÀgre stÄende klass Àn majoriteten av personerna pÄ Konstfack har detta varit pÄtagligt under dessa Är. Jag har fÄtt lov att göra en klassresa för att kunna passa in i detta sammanhang och underkastat mig de idéer, regler och hierarkier som tillhör denna klass. Men jag har kommit till ett stadie dÀr jag börjar ifrÄgasÀtta varför jag mÄste underkasta mig dessa och varför jag mÄste osynliggöra min bakgrund pÄ det sÀttet som jag upplevt nödvÀndigt för att kunna bli en del av denna nya klasstillhörighet. I mitt praktiska arbete har jag jobbat med att gÄ emot de regler som jag upplevt finns i konstvÀrlden. NÀmligen att konst ska vara sparsmakat, avskalat och lite lagom personligt.Jag har provat pÄ att tillÄta mig sjÀlv att skita i dessa regler och gÄ helt efter mitt egna tycke, smak och magkÀnsla.
Rapporterade Sanningar ? En diskursiv granskning av Utrikesdepartementets landrapporter ur ett poststrukturalistiskt perspektiv
Syfte - Kan utrikesdepartementet genom sina landrapporter, som institution, verka bidragande till ett reproducerande av normativa förestÀllningar och diskurser kring etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet?FrÄgestÀllningar - Hur anvÀnds begreppen etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet i Landrapporterna samt vilka eventuellt styrande diskurser aktualiseras i landbeskrivningarna och hur kan i sÄ fall dessa verka diskriminerande och stigmatiserande? Metod - Studien Àr en kvalitativ diskursanalys av Utrikesdepartementets landrapporter för tio lÀnder dÀr poststrukturalistiska teoribildningar ligger som grund för analysen. Resultat ? Studiens resultat visar att det i Utrikesdepartementets landrapporter förekommer eurocentriska diskurser kring de begrepp som studien undersöker. I flertalet rapporter förekommer det hegemoniska diskurser dÀr islamofobi, heteronormativitet och ekonomiska diskurser tenderar att konkurrera ut övriga diskurser.
VÄr uppgift Àr att fÄ dem att vilja.
Syftet med vÄrt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur erkÀnt duktiga lÀrare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har pÄ eleven bÄde ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mÀnskligt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi valt att observera tre av de lÀrare som medverkade i Tv-dokumentÀren Klass 9A pÄ Dvd. Innan vi gjorde vÄr observation skaffade vi oss en utökad förförstÄelse genom att ta del av vad bÄde forskning och annan relevant litteratur tar upp inom omrÄdet kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lÀrarens yrkesroll.Resultatet av vÄr studie visar att det finns nÄgra saker som Àr viktiga för att skolan ska bli en plats dÀr elever kÀnner trygghet och lust till lÀrande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lÀrarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas bÄde kunskapsmÀssigt och pÄ det personliga planet..
Pedagogiskt material i etologi för gymnasiet
Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lÀr sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. TvÄ lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrÄn kursmÄl i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och tvÄ naturbruksklasser. Undersökningen visade inga pÄtagliga skillnader mellan vilka som lÀrde sig mest, dock fick memorygrupperna ett nÄgot bÀttre resultat Àn de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever pÄ teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses pÄ enskilda frÄgor.
Varierade och kreativa skrivövningar: nyckeln till elevers
motivation för eget skrivande
Syftet med undersökningen var att beskriva hur vÀl vi lyckats motivera eleverna till eget skrivande genom varierade och kreativa skrivövningar. Denna undersökning har bedrivits vid tvÄ olika skolor med elever i Ärskurserna 3?4 och vi kallar dessa för A och B. Klass A bestod av 20 elever och klass B av 24 elever. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder, i form av enkÀter och intervjuer.
Barns tankar kring döden
"En mÀnniska som ingenting vet om döden eller endast kÀnner fruktan inför den förstÄr inte heller att leva, eller lever i stÀndig omedveten Àngslan inför framtiden. ? NÀr hon tar itu med Àmnet och inför sig sjÀlv vÄgar bejaka dödens existens och integrera denna visshet med sitt eget liv vÀxer hon bÄde psykiskt och andligt.?I skolan bör man prata om döden sÄ snart en frÄga dyker upp, t.ex. om nÄgon anhörig, vÀn eller ett husdjur till ett av barnen i klassen har dött. Man kan ocksÄ jobba med döden under temaarbete om livsfrÄgor eller om den kristna pÄskhögtidens mysterium.
Ga?r det att ma?ta transparens i e-handelsklimat? Finns det ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens?
Denna empiriska studie underso?ker om det ga?r att finna ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens i e-handelsklimat. Fo?r att ma?ta fo?rtroende tar studien ha?nsyn till Harrison McKnights fo?rtroendekonstruktion fo?r e-handel (Trusting beliefs) tillga?nglig i hans studie (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002) Fo?r att ma?ta transparens har en transparenskonstruktion utformats (Perceived transparency). Begreppet transparens i studien har sitt ursprung i egen tolkning med tillho?rande modell och konstruktion.
Ă ldersblandade klasser : - ur individualiseringsperspektiv
VÄrt examensarbete handlar om Äldersblandade klasser. VÄrt syfte med undersökningen var att ta reda pÄ hur pedagoger i Äldersblandade klasser arbetar med att individualisera undervisningen för varje enskild elev, vad de anser Àr positivt respektive negativt med att Äldersblanda eleverna och hur de ser pÄ sin lÀrarroll. Vi har intervjuat 12 verksamma pedagoger i tvÄ skolor i Mellansverige, som bÄda har tvÄ stycken F-1-2 klasser, för att ta reda pÄ deras instÀllning till Äldersblandade klasser. Litteraturen sÀger att det Àr vanligare att individualisera undervisningen i de Äldersblandade klasserna och att lÀrarna som arbetar dÀr förÀndrar sin lÀrarroll, till att bli mer handledare Àn en lÀrare som bara stÄr och undervisar. Tidigare undersökningar visar att det Àr mÄnga fördelar och nackdelar med att Äldersblanda elever, beroende pÄ hur man vÀljer att se pÄ situationen.
HÀlsans betydelse för sambandet mellan social bakgrund och utbildningsnivÄ : En studie av mÀns sociala bakgrund, hÀlsa och utbildningsnivÄ.
I den hÀr uppsatsen undersöks hur hÀlsa pÄverkar sambandet mellan social bakgrund och utbildning. Att förstÄ hur delar av mÀnniskors liv pÄverkas av deras stÀllning i samhÀllet Àr endast en del av ledet i vetenskapens försök att förstÄ fenomen som reproduktionen av social klass. Andra delen i ledet Àr att undersöka hur dessa faktorer (som till exempel hÀlsa) sjÀlva hjÀlper till att förstÀrka reproduktionen. AngreppssÀttet kan bidra till en djupare förstÄelse för hur social klass pÄverkar och pÄverkas.Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: PÄverkar mÀns psykiska och fysiska hÀlsa sambandet mellan deras sociala bakgrund och deras utbildningsnivÄ?Det empiriska material som anvÀnds Àr delar ur Stockholm Birth Cohort, som bygger pÄ sÄvÀl registerdata som surveyundersökningar.
"En lÀsande klass" : PÄ vilka sÀtt stödjer materialet elevers lÀsförstÄelse?
Detta examensarbete studerar pÄ vilka sÀtt ?En lÀsande klass? stödjer elevers lÀsförstÄelse. Arbetets syfte har varit att undersöka och analysera materialet utifrÄn litteratur och forskning för att utlÀsa hur elevernas lÀsförstÄelse stöds. Materialet bestÄr av studiehandledningen ?En lÀsande klass? som skickades ut gratis till skolorna under vÄren 2014.