Detta examensarbete har tagit sin utgångpunkt i hur förskoleklassreformen har påverkat leken för sexåringarna, samt hur sexåringarnas lek och lekfulla lärande påverkas av de olika arbetssätten i förskoleklass och åldersintegrerad klass..

SammanfattningTinnitus är idag ett folkhälsoproblem i Sverige som drabbar allt fler. Det finns i dagsläget inget definitivt botemedel men det finns behandlingsmetoder som syftar till att på olika sätt lindra tinnitus. En av dessa metoder är Tinnitus Retraining Therapy (TRT) som grundar sig i den neurofysiologiska modellen. TRT består av två delar; rådgivning och ljudterapi. I ljudterapin tillämpas vanligtvis en ljudstimulator som tillför ett bredbandigt brus på svag nivå i patientens öra.SyftetSyftet med uppsatsen är att redogöra för effekten av behandlingsmetoden Tinnitus Retraining Therapy.MetodMetoden har omfattat granskning av artiklar som sökts via Örebro Universitets databaser samt via relevanta referenslistor i arbeten, böcker och artiklar.

Studiens syfte är att undersöka hur några elever med Aspergers syndrom upplever skillnaderna mellan en vanlig integrerad klass och en specialklass anpassad efter elever med Aspergers syndrom med fokus på förutsättningarna för koncentration och social interaktion. Fyra individer har intervjuats, de har flera års erfarenhet av båda skolformerna och deras återberättande av hela sin skolgång, med extra fokus på koncentration och social interaktion, ligger som grund för resultatet och analysen. I analysen används ett kodschema för att tydliggöra berättelsernas gemensamma drag och individernas process för läsaren. I diskussionen sammanfattas och diskuteras analysen samt lärande ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet var inte entydligt, de olika individerna hade olika uppfattningar och erfarenheter men något de hade gemensamt var att arbetssättet med korta arbetspass och mycket pauser passar dem bra.

Denna rapport beskriver utvecklingsprocessen av ett bokningssystem till en frisersalong. Bokningssystemet ska användasför att boka tider för kunder och också underlätta administrationen för de anställda. I rapporten beskrivs arbetsprocessen steg för steg med kravspecifikation, designspecifikation, gränssnitt och till sist resultat. Bokningssystemet täckte alla grundläggande krav som kunden hade. En förbättring vore att i utvecklingen av gränssnittet mer noggrant analysera användarens krav ur ett användbarhetsperspektiv.

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mångfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen är dels att analysera vad mångfald innebär för respondenterna dels att undersöka i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill också se hur dessa frågor framställs i litteratur. Alla tillfrågade i undersökningen lägger etnicitet i begreppet mångfald och alla utom en anger det som det allra första de tänker på. Vid utförligare beskrivning nämns även kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mångfalden.

Efter att ha gått tre år på Konstfack har jag blivit medveten om klasskillnader på ett sätt som jag inte varit förut. Eftersom jag själv kommer från en lägre stående klass än majoriteten av personerna på Konstfack har detta varit påtagligt under dessa år. Jag har fått lov att göra en klassresa för att kunna passa in i detta sammanhang och underkastat mig de idéer, regler och hierarkier som tillhör denna klass. Men jag har kommit till ett stadie där jag börjar ifrågasätta varför jag måste underkasta mig dessa och varför jag måste osynliggöra min bakgrund på det sättet som jag upplevt nödvändigt för att kunna bli en del av denna nya klasstillhörighet. I mitt praktiska arbete har jag jobbat med att gå emot de regler som jag upplevt finns i konstvärlden. Nämligen att konst ska vara sparsmakat, avskalat och lite lagom personligt.Jag har provat på att tillåta mig själv att skita i dessa regler och gå helt efter mitt egna tycke, smak och magkänsla.

Syfte - Kan utrikesdepartementet genom sina landrapporter, som institution, verka bidragande till ett reproducerande av normativa föreställningar och diskurser kring etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet?Frågeställningar - Hur används begreppen etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet i Landrapporterna samt vilka eventuellt styrande diskurser aktualiseras i landbeskrivningarna och hur kan i så fall dessa verka diskriminerande och stigmatiserande? Metod - Studien är en kvalitativ diskursanalys av Utrikesdepartementets landrapporter för tio länder där poststrukturalistiska teoribildningar ligger som grund för analysen. Resultat ? Studiens resultat visar att det i Utrikesdepartementets landrapporter förekommer eurocentriska diskurser kring de begrepp som studien undersöker. I flertalet rapporter förekommer det hegemoniska diskurser där islamofobi, heteronormativitet och ekonomiska diskurser tenderar att konkurrera ut övriga diskurser.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur erkänt duktiga lärare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har på eleven både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mänskligt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi valt att observera tre av de lärare som medverkade i Tv-dokumentären Klass 9A på Dvd. Innan vi gjorde vår observation skaffade vi oss en utökad förförståelse genom att ta del av vad både forskning och annan relevant litteratur tar upp inom området kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lärarens yrkesroll.Resultatet av vår studie visar att det finns några saker som är viktiga för att skolan ska bli en plats där elever känner trygghet och lust till lärande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lärarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas både kunskapsmässigt och på det personliga planet..

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lär sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. Två lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrån kursmål i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och två naturbruksklasser. Undersökningen visade inga påtagliga skillnader mellan vilka som lärde sig mest, dock fick memorygrupperna ett något bättre resultat än de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever på teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses på enskilda frågor.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur väl vi lyckats motivera eleverna till eget skrivande genom varierade och kreativa skrivövningar. Denna undersökning har bedrivits vid två olika skolor med elever i årskurserna 3?4 och vi kallar dessa för A och B. Klass A bestod av 20 elever och klass B av 24 elever. Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder, i form av enkäter och intervjuer.

"En människa som ingenting vet om döden eller endast känner fruktan inför den förstår inte heller att leva, eller lever i ständig omedveten ängslan inför framtiden. ? När hon tar itu med ämnet och inför sig själv vågar bejaka dödens existens och integrera denna visshet med sitt eget liv växer hon både psykiskt och andligt.?I skolan bör man prata om döden så snart en fråga dyker upp, t.ex. om någon anhörig, vän eller ett husdjur till ett av barnen i klassen har dött. Man kan också jobba med döden under temaarbete om livsfrågor eller om den kristna påskhögtidens mysterium.

Vårt examensarbete handlar om åldersblandade klasser. Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på hur pedagoger i åldersblandade klasser arbetar med att individualisera undervisningen för varje enskild elev, vad de anser är positivt respektive negativt med att åldersblanda eleverna och hur de ser på sin lärarroll. Vi har intervjuat 12 verksamma pedagoger i två skolor i Mellansverige, som båda har två stycken F-1-2 klasser, för att ta reda på deras inställning till åldersblandade klasser. Litteraturen säger att det är vanligare att individualisera undervisningen i de åldersblandade klasserna och att lärarna som arbetar där förändrar sin lärarroll, till att bli mer handledare än en lärare som bara står och undervisar. Tidigare undersökningar visar att det är många fördelar och nackdelar med att åldersblanda elever, beroende på hur man väljer att se på situationen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket läraren respektive eleverna använder målspråket i ämnet spanska, steg 1 på gymnasiet, samt undersöka om och i så fall hur lärarens målspråksanvändning påverkar eleverna på en nybörjarnivå i språket. Studien har utförts på två gymnasieskolor med hjälp av observationer och intervjuer av de observerade lärarna samt av elever ur varje klass. Resultaten visar att lärarna använde en väldigt liten del av sin taltid på målspråket, endast 6 %. Eleverna däremot talade mer av sin taltid på målspråket, 54 %. Men det språk som talades på målspråket var ingalunda fritt producerat, utan eleverna använde endast målspråket till att besvara lärarens faktabaserade frågor eller vid styrda kommunikativa övningar.

I den här uppsatsen undersöks hur hälsa påverkar sambandet mellan social bakgrund och utbildning. Att förstå hur delar av människors liv påverkas av deras ställning i samhället är endast en del av ledet i vetenskapens försök att förstå fenomen som reproduktionen av social klass. Andra delen i ledet är att undersöka hur dessa faktorer (som till exempel hälsa) själva hjälper till att förstärka reproduktionen. Angreppssättet kan bidra till en djupare förståelse för hur social klass påverkar och påverkas.Studien utgår från frågeställningen: Påverkar mäns psykiska och fysiska hälsa sambandet mellan deras sociala bakgrund och deras utbildningsnivå?Det empiriska material som används är delar ur Stockholm Birth Cohort, som bygger på såväl registerdata som surveyundersökningar.

Vi har genomfört en praxisnära forskning där syftet var att kartlägga vilka aspekter som är kritiska för att kunna positionera sig med hjälp av en karta. Syftet var också att identifiera vilka olika kunskapsnivåer som finns i en klass i årskurs 7. Studiens metod utgår ifrån delar av learning study som har variationsteorin som grund kombinerat med delar av fenomenografin som forskningsansats. Studien genomfördes på en grundskola i Skåne i en klass i årskurs 7 med 26 elever. För att undersöka vilka kritiska aspekter som finns i klassen har vi genomfört fokusgruppintervjuer, test i form av linjeorientering, skriftliga reflektioner av linjeorienteringen samt observationer.