Sök:

Sökresultat:

10 Uppsatser om Klartext - Sida 1 av 1

Vad är det klara i Klartext?

I denna uppsats har språket i radioprogrammet Klartext jämförts med språket i radioprogrammet Dagens Eko kvart i fyra. Syftet med detta var att undersöka vad i språket som gör Klartext enklare. Undersökningen grundades främst på den lexikogrammatiska modellen (Hellspong & Ledin 1997:65-80). Resultatet av undersökningen visade att de två jämförda programmens språk skiljde sig åt på flera olika sätt, bland annat använde Klartext sig av enklare och kortare ord, kortare meningar, fastare meningsbyggnad och sammanlagt 35 % färre tecken än vad Dagens Eko kvart i fyra gjorde..

Att läsa och skriva med språkstörning som hinder

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur läs- och skrivinlärning kan se ut hos barn med språkstörning. För att samla data till vårt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgår att den språkliga medvetenheten är viktig både för barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling inför kommande läs- och skrivinlärning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med språkstörning behöver en tydlig undervisning för att lära sig på bästa sätt, genom att pedagogen talar tydligt, pekar, och använder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i ?Klartext?, förklara tydligt och säga ?landet Sverige? istället för ?Sverige?.

Informationens betydelse för patienten med hjärtinfarkt i det akuta skedet

Information ska ses som en integrerad del i god omvårdnad av den patient som befinner sig i det akuta skedet av en hjärtinfarkt och är en förutsättning för en god vård. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation är en viktig del i omvårdnaden av patienten. Det är av betydelse att sjuksköterskan har en förmåga att förmedla kunskap, förståelse under de stressade förhållanden som ibland kan råda på en akutmottagning. På så sätt ges förutsättningar för att patienten att kunna vara delaktig och ha inflytande över sin egen vård och behandling. Syftet med studien är att belysa informationens betydelse för patienten i den akuta fasen av en hjärtinfarkt.

Hur vanligt är det att användningsområde anges på recept på diuretika, ATC-kod C03

Följsamheten för långtidsmedicinering anges ibland vara högst 50 %. En bidragande orsak till underanvändning eller dålig följsamhet till läkarens ordination, kan vara okunskap om preparatets verkningar och effekter. Ett sätt att informera om läkemedel är att ange användningsområde på doseringsetiketten. Syftet med denna studie har varit undersöka hur ofta användningsområde anges på recept på diuretika, ATC-kod C03 Receptdata hämtades från Apotekets transaktionsdatabas och omfattade alla 195 761 recept för diuretika, ATC-kod C03, som blivit expedierat i Sverige under oktober 2007. Filerna levererades som Excelfiler och innehöll information om patientens födelseår, kön samt läkemedlets ATC-kod, benämning, förpackningsstorlek, styrka, styrka enhet, styrka Klartext, antal recipen och doseringstext.

Implementeringsutveckling av systemetiskt brandskyddsarbete på Rönnskärsverken i Skelleftehamn

Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor infördes har större krav ställts på individ och ägare till objekt avseende ansvar för brandskydd. I och med denna statliga målstyrning har den kommunala räddningstjänsten givits rätt att utöva tillsyn. Detta att jämföra med den föregående räddningstjänstlagen som istället gav räddningstjänsten rätt att gå brandsyn för att själva kunna dokumentera brandskyddet. I Klartext innebär detta att sedan LSO (SFS 2003:778) trädde i kraft (första januari 2004) är verksamhetsutövaren själv som ansvarar för att brandskyddet är fullgott och att dokumentation för detta finns. Räddningstjänstens uppgift blir således att se till att detta efterlevs.

Användningsområde på astma och kol recept

Följsamheten till långtidsmedicinering uppges ibland endast vara runt 50% för läkemedel. Med en bättre medicinering skulle samhället kunna besparas stora kostnader och patienten förskonas från sjukdom. En faktor som påverkar följsamheten är informationen om medicinen till patienten. Ett sätt att ange denna information är att skriva ut indikationsområde på etiketten. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ofta indikation anges på etikett för medicin mot astma och KOL.

Hur ska en köttfärssås smaka? : Klimatpåverkan, sensoriska egenskaper och hälsoaspekter ur ett måltidsekologiskt perspektiv

Inledning: Olika typer av kött har olika stor påverkan på klimatet. Kött från idisslare anses ha högst klimatpåverkan eftersom deras metabolism ger upphov till metangas, samtidigt som idisslare har stort värde som vårdare av det svenska landskapet med öppna marker och biologisk mångfald. Syfte: Syftet med denna studie var att med hjälp av sensorisk analys studera om köttfärssås tillagad med ekologiskt respektive konventionellt producerat nötkött samt köttfärssås med reducerad mängd kött påverkar konsumenters gillande. Syftet var också att beräkna innehåll av järn och vitamin B12 i köttfärssåserna för att jämföra med rekommenderat näringsinnehåll enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer. Metod/material: En kvantitativ datainsamling har gjorts med hjälp av 25 konsumenter som deltagit i sensoriska konsumenttester av köttfärssåser, där ingredienserna dels varit anonyma, dels framgått i Klartext. Resultat: Konsumenter visade större gillande för köttfärssås tillagad av konventionellt producerat nötkött vid anonyma prov och större gillande för köttfärssås tillagad av ekologiskt producerat nötkött när de informerades om innehållet.  Enstaka konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött vid anonyma prov och ett fåtal konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött när de informerades om innehållet. Innehållet av järn och vitamin B12 är tillräckligt i en köttfärssås med reducerad mängd kött enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer. Slutsats: Studien visar att det kan vara möjligt att påverka konsumenters uppfattning om en matvara om konsumenten får information om matvarans ursprung..

Ytstrukturer och processer för hårdbearbetning av kugghjul och axlar

Detta examensarbete har utförts vid Linköpings universitet i samarbete med Scania Transmission i Södertälje och behandlar kravsättning av ytstrukturer samt processer för hårdbearbetning av kugghjul och axlar. Aktuella artikelritningar innefattar endast krav för Ra-värde, den aritmetiska medelavvikelsen för ytjämnhetsprofilen (R-profilen). Förslag på nya parametrar enligt av Scania tillämpade SS-EN ISO standards har tagits fram, detta för att ge en noggrannare beskrivning av vilken ytstruktur som skall uppnås. Resultatet är generellt tillämpningsbart men fokuseras mot kugghjulens hål, plan och diametrar. Vidare presenteras en jämförelse mellan metoder så att transmissionsverkstäderna kan tillverka kugghjul/axlar på ett kostnadseffektivare sätt.

Konsten och yttrandefriheten : En diskursanalys av debatten om Elisabeth Ohlsons Ecce Homo och Lars Vilks Muhammedbild

Bakgrund: Yttrandefriheten blir ofta ett ämne för debatt då någon yttrar en åsikt som är kontroversiell eller ouppskattad. Detta blev fallet 1998 då konstnären Elisabeth Ohlsons fotografiska utställning Ecce Homo hade vernissage i Stockholm. Utställningen innehöll gestaltningar av olika situationer ur Nya Testamentet där Jesus porträtterades av olika homosexuella män som i sin tur omgavs av andra homo-, bi- och transsexuella som föreställde bland annat apostlarna och Jesus mor Maria. I mars 2010 hamnade konstnären Lars Vilks åter i hetluften, när det stod klart att ett flertal olika personer gripits utomlands för planer på att mörda honom. Anledningen till att Vilks var målet för attentatet var hans teckning av Muhammed som rondellhund, då det inom islam är förbjudet att avbilda profeten Muhammed.

Styrning utan riktning: en studie med fenomenologisk ansats
om gymnasieelevers uppfattning av målen i samhällskunskap A

Syftet är att utifrån ett uppfattningsperspektiv se hur väl gymnasieeleverna uppfattar kursmålen i samhällskunskap A. För att underbygga syftet används frågeställningar för att kunna lokalisera eventuella differentieringar i uppfattning, dessa är: genus, program samt prestation. Undersökningen gjordes på tolv elever från tre olika program, fyra elever från varje program, varav hälften pojkar och hälften flickor samt en av vardera genus i varsin del av betygsskalan i det undersökta ämnet. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats. I bakgrunden tas tidigare forskning angående målstyrning upp.