Introduktion: Akut hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Viktigaste behandlingsinsatsen vid hjärtinfarkt är att snabbt öppna det ockluderade kranskärlet genom primär Perkutan Coronar Intervention (PCI). Viktigt är även att behandlingen förhindrar att kärlet åter ockluderar. Detta görs genom att behandla med det blodproppshämmande och kärlpåverkande läkemedlet Clopidogrel. Enligt en ny behandlingsrutin ges Clopidogrel redan i ambulansen vid konstaterande av hjärtinfarkt för att uppnå effekt så fort som möjligt.

Inom medicinsk materialteknik utvecklar man injicerbara ben-cement, att användas för att fylla och reparera defekter med minimala kirurgiska ingrepp. Härdningstiden bestämmer hur länge man kan arbeta med materialet, och när man kan sy ihop såret utan risk för medicinska komplikationer. Det är därför av stor vikt att man kan bestämma denna tid så exakt som möjligt. En metod baserad på ultraljud håller på att tas fram för detta ändamål. En tillförlitlig mätmetod skulle vara till omedelbar hjälp både för medicinsk personal och de som utvecklar materialen, vilket skulle kunna innebära kortare operationstider för patienterna.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans rutiner i samband med insättande och omvårdnad av perifera venkatetrar samt att beskriva observationer och åtgärder som sjuksköterskan gör för att undvika komplikationer. Artikelsökningen har skett i databaserna: Elin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO-host och Elsevier. De sökord som använts i olika kombinationer var: peripheral, intravenous, catheter/line/cannula, handhygiene, nurse, infections, phlebitis, routine och technique. Artiklarna skulle vara vetenskapligt skrivna på engelska och fick inte vara publicerade före år 1996. Sammanlagt inkluderades 20 artiklar i litteraturstudien varav 16 kvantitativa, 2 kvalitativa och 2 där båda designerna fanns representerade.

SAMMANFATTNINGBakgrund: PICC är en central infart som används inom vården för att kunna ge kärlretande läkemedel. Komplikationer vid användning av PICC kan vara infektion, trombos, tromboflebit eller stopp i katetern. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av komplikationer av PICC hos onkologiska patienter samt för att se om det finns några skillnader mellan olika diagnosgrupper och behandlingar med avseende på förekomsten av djupa ventromboser (DVT) och infektioner. Syftet är också att ta reda på hur länge en PICC sitter och hur vanligt det är att en PICC felplaceras. Metod: Metoden som används är en retrospektiv, deskriptiv, kvantitativ undersökning. I studien ingår alla onkologpatienter som fått en PICC år 2009-2011 (n=677). Data samlades in med hjälp av journalgranskning. Resultat: Förekomsten av DVT var 5,6 %.

Varje år insjuknar många människor världen över i sjukdomen diabetes mellitus och antalet insjuknande per år väntas öka. Sjukdomen är i de flesta fall kronisk och för med sig flertalet komplikationer. En av dessa komplikationer är amputation av nedre extremiteter på grund av sämre blodförsörjning. Syftet med denna studie var att beskriva hur diabetespatienter upplever sin livskvalitet efter en amputation. Studien är en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit, Beck och Hungler (2005).

Syftet med studien var att göra en litteraturstudie vilken beskriver hur sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder förebygger komplikationer vilka kan uppstå vid måltidssituationer för patienter drabbade av dysfagi till följd av stroke. Studien genomfördes som litteraturstudie med beskrivande design, 12 vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes under tre huvudrubriker; Åtgärder för att förebygga aspirationspneumoni, Nutritionsstöd samt Kvalitetsgranskning av artiklar.Resultatet visade att många av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kunde minska risken att patienter med dysfagi drabbas av aspirationspneumoni. Det framkom en rad olika kompensationsstrategier och åtgärder sjuksköterskan kunde bidra med, bland annat intensiv munhygien samt stimulering av tunga och mun med is eller annat kallt föremål vilket stimulerar sväljreflexen. Andra åtgärder var rätt sittposition och anpassad konsistens på mat och vätska samt kosttillskott. Resultatet i föreliggande studie visade att utbildning inom förebyggande omvårdnadsåtgärder var nödvändiga för att rätt matningsteknik användes och att kostrekommendationer följdes, samt att det fanns ett lämpligt instrument för sjuksköterskans kompetens vid screening av dysfagi.

Diabetes är en kronisk och obotlig sjukdom och antalet diabetiker fortsätter att öka ständigt Agardh et al. (2000). Risken för att utveckla diabetes typ 2 är: stigande ålder, låg fysiskt aktivitet, fetma, högt kaloriintag och rökning. Brister i egenvård kan medföra allvarliga komplikationer för patienten och höga kostnader för sjukvården. Kylberg och Lidell (2002) fastställer vilka komplikationer som kan uppstå som resultat av en äventyrad egenvård är kärlförändringar i de stora och små blodkärl, amputation och hjärtinfarkt.

Bakgrund: i Sverige har ungefär fyra procent av befolkningen diabetes. Vid behandling av diabetes (typ-2) är målet att minska risken för komplikationer. Detta kan göras med hjälp av livsstilsförändringar (kost, motion) eller/och farmakologisk behandling. Riskfaktorer för komplikationer är högt blodtryck och höga blodfetter. Komplikationer kan ge mikro- och makrovaskulära förändringar i till exempel ögon, njurar respektive hjärta och blodkärl.

Bakgrund: Här presenteras rökningens påverkan samt allmän kännedom om tobak, vilka risker som förekommer inför operation samt operationssår. Hur patienten bör sköta om sitt operationssår för att hindra uppkomst av infektioner. Sårläkningsprocessen beskrivs och är en betydande punkt för patientens hälsotillstånd. Sjuksköterskans roll redogörs samt problemformulering om hur litteraturstudien valda ämne. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva tobaksrökningens påverkan på sårläkning av operationssår.

Syfte. Att belysa vad den vetenskapliga litteraturen skriver om mäns upplevelser av urininkontinens och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi (RP) och dess påverkan på det dagliga livet. Bakgrund. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och år 2010 diagnostiserades nästan 10 000 män med prostatacancer. Vid lokaliserad prostatacancer är ett av behandlingsalternativen radikal prostatektomi.

Examensarbetet är en litteraturstudie som handlar om att förebygga post-operativa komplikationer hos hund i samband med anestesi, symtom på dessa och hur de åtgärdas.Anestesi är ett reversibelt tillstånd av medvetslöshet frambringat för att kunna utföra operationer och diagnostiska tester. Det är viktigt att anpassa anestesin efter varje djur och ha kunskap för olika läkemedels önskade effekt och biverkningar. Vid val av anestesi bör hänsyn tas till olika faktorer, som till exempel ras, ålder, sjukdom och beteende.Problem kan uppstå i alla stadier av anestesi, från pre-medicineringen till uppvaket. Vanliga komplikationer är kräkning, regurgitation, krampanfall, excitation, dyspne, hypotermi och förlängt uppvaknande. Individuellt kan problemen innebära små konsekvenser, men tillsammans orsaka fara.

Bakgrund: Att mäta, utvärdera och behandla smärta hos patienter tillhör sjuksköterskans ansvarsområde och tidigare studier har visat att det finns brister i smärtbehandlingen. Smärtans negativa effekter för patienter gör det viktigt att undersöka detta omvårdnadsområde för att förbättra vårdkvalitén. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av smärta hos patienter inskrivna på medicinska och kirurgiska avdelningar, deras skattning av smärta och smärtlindring samt deras upplevelse av sjuksköterskors åtgärder kring smärta. Metod: Studien genomfördes i form av en enkätundersökning, datainsamlingen utfördes av författarna. Studien genomfördes på 7 avdelningar på Skånes Universitet Sjukhus i Malmö och Trelleborgs Lasarett. Enkäten som användes har tidigare använts i en studie på Akademiska sjukhuset Uppsala. Resultat: Den teoretiska populationen utgjordes av 154 patienter. 90 patienter svarade på enkäten, av dessa hade 61 (68 %) upplevt smärta det senaste dygnet. 55 (61,1 %) hade skattat sin smärta >3 på NRS-skalan, 15 (24,6 %) av dessa skattade sin smärta som måttlig och 40 (65,6 %) som svår.

Introduktion: Den kosmetiska kontaktlins-marknaden växer och linser kan köpas från online-butiker i de flesta länder, men varningar för kosmetiska kontaktlinser kvarstår och lagstiftningen avseende försäljning varierar från land till land.Syfte: Att undersöka skillnader i reglerande lagar mellan en rad länder om kosmetiska kontaktlinser samt se på tillståndet för komplikationer av kontaktlinser i dessa länder.Resultat: Under studien fanns att reglerna kan skilja sig till och med mellan stater inom samma land, i detta fall Australien där ingen övergripande lagstiftning om försäljning finns men delstaterna New South Wales och South Australia har infört egna regleringar. Singapore reglerar försäljning av kosmetiska kontaktlinser till endast legitimerade optiker och vidare är även försäljning via internet förbjuden. USA och Japan har infört kosmetiska kontaktlinser som medicintekniska produkter och samma bestämmelser som för korrigerande kontaktlinser gäller, ska säljas endast till bärare med giltigt recept. I Sydafrika är liknande förordningar under förslag och förväntas vara i praktik inom kort. Försäljningeni Kanada, Nya Zeeland, Frankrike och Sverige är för tillfället oreglerad.Litteratur om komplikationer konstaterades fokusera på mikrobiell keratit då det är ett synhotande tillstånd och länkar drogs till compliance i de flesta fall medan Japan innan ändringav sin lagstiftning genomfört en studie om säkerhet och kvalitet på kontaktlinser där vissa konstaterades vara under all kritik och tillverkarna meddelades om detta.

Diabetes är en kronisk och obotlig sjukdom och antalet diabetiker fortsätter att öka ständigt Agardh et al. (2000). Risken för att utveckla diabetes typ 2 är: stigande ålder, låg fysiskt aktivitet, fetma, högt kaloriintag och rökning. Brister i egenvård kan medföra allvarliga komplikationer för patienten och höga kostnader för sjukvården. Kylberg och Lidell (2002) fastställer vilka komplikationer som kan uppstå som resultat av en äventyrad egenvård är kärlförändringar i de stora och små blodkärl, amputation och hjärtinfarkt.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Patienter på kirurgavdelningar är komplexa såtillvida att de förutom den kirurgiska åkomman kan ha olika medicinska diagnoser vilket ofta komplicerar både vården, behandlingen samt medför svårigheter i att upptäcka ett försämrat tillstånd. För att kunna bedöma patientens tillstånd och få en uppfattning om hur denne mår måste objektiva och lätt mätbara parametrar användas.Modified Early Warning Score (MEWS) är ett poängsystem som mäter några av patientens vitala funktioner och baseras på sex mätbara/bedömningsbara  funktioner: andningsfrekvens, puls, systoliskt blodtryck, kroppstemperatur, vakenhet och urinmängd. Poängsumman varierar mellan 0 och 17, där 0 är normalt. Syfte: Att kartlägga fördelningen av poäng enligt MEWS hos akuta patienter med kirurgiska åkommor på två kirurgavdelningar på ett universitetssjukhus i Sverige samt undersöka vilka åtgärder som vidtagits vid respektive poäng enligt MEWS. Metod: Retrospektiv journalgranskningsstudie  där dokumentation av mätningar med MEWS för 94 patienter granskades. Resultat: Totalt återfanns 229 poäng enligt MEWS varav 76 var från mätningar vid ankomst till avdelning och resterande  153 från mätningar under fortsatt vårdtid. Antalet MEWS-mätningar per patient varierade mellan  1 och 31. Nitton åtgärder som ingår i sjuksköterskans profession kopplade till en poäng enligt MEWS återfanns.