Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt att beskriva deras upplevelser av vad stress kan leda till för konsekvenser. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att nyutexaminerade sjuksköterskor har upplevt stress under sin första tid i yrket, bland annat till följd av att det är en tid av osäkerhet.

Idag utsätter vi våra kroppar för ett stresspåslag som vi inte är skapta att klara av, kronisk stress. Stress kan vara en positiv faktor när vi ska prestera, men när kraven blir för höga får kroppen ingen återhämtning vilket kan orsaka både fysisk- och psykisk skada. Syftet med studien var att undersöka om det fanns något förhållande mellan upplevd stressnivå och nivån av fysisk aktivitet hos vuxna. Alla deltagare bar en plomberad pedometer under fyra dygn, antal steg lästes av den fjärde dagen av undersökningsledaren. Enkäten Depression, Anxiety and Stress Scale (DASS) användes i en svensk förkortad översättning.

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan.

Bakgrund: I det dagliga arbetet på en vårdavdelning arbetar sjuksköterskan i en miljö som är stressande. För att kunna hantera detta krävande arbete och avvärja hot används ofta olika copingstrategier speciellt då personen inte tror sig ha tillräckliga resurser för att hantera situationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan påverkas av arbetsrelaterad stress och hur den kan hanteras. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av sju artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Ett antal stressorer inom sjuksköterskans vårdarbete identifierades såsom hög arbetsbelastning, tidsbrist och brist på kontroll. Patientsäkerheten blev negativt påverkad när sjuksköterskan led av stress. Sjuksköterskan använder olika copingstrategier för att hantera stressen där samtal med kollegor var den mest framträdande. Slutsats: En viktig del av sjuksköterskans arbete är arbetsmiljön. Förhoppningen är att denna studie ska lyfta fram hur sjuksköterskan kan påverkas av stress och förhoppningsvis ge sjuksköterskan en bättre utgångspunkt för att hantera stressrelaterade arbetsmoment i vårdarbetet..

Stress is commonly found in society today. This paper aims to examine how work performance, cooperation and team spirit are maintained in demanding work environments. By studying two departments in a public hospital that practises addiction care, our findings suggest the following: If the experienced stress is mainly connected to challenge stressors, it has a positive effect on work performance. By organising work through mechanistic and organic structure, the handling of qualitative and quantitative stress is facilitated. As a consequence, first and foremost cooperation can be maintained, but also work performance and team spirit.

Kastrering av smågris för att motverka galtlukt görs idag i Sverige under grisens första levnadsvecka utan bedövning. EU kommissionen har lagt fram ett förslag på att från och med 2012 ska all kastrering av grisar ske med bedövning, och kirurgisk kastrering ska upphöra från 2018 under förutsättning att vissa praktiska problem har lösts tills dess. Olika alternativ till dagens kastrering är således ett mycket aktuellt problem och ett av alternativen till detta är immunokastrering. Immunokastrering sker genom att man vaccinerar grisen mot ett endogent hormon, GnRH (gonadotropin releasing hormone), vilket hämnar testikelns funktion och minskar bildning av galtluktsämnena androstenon, skatol och indol. Denna litteraturstudie är inriktad på hur immunokastrering påverkar grisarna ur produktionssynpunkt med fokus på kött- och fetthalt, beteende, foderåtgång och andra problem som diskuteras kring den praktiska tillämpningen av immunokastrering på gris i Sverige. Studien visar att immunokastrerade grisar har högre kötthalt, lägre fetthalt och mindre foderåtgång än kirurgiskt kastrerade grisar.

Introduktion: Arbetsrelaterad stress är idag ett växande problem och det har visat sig att det är många olika faktorer som orsakar stress. Det har också visat sig att stress ligger till grund för tillstånd av ohälsa, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Även socioekonomisk status är något som sammankopplas med både stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom befintlig forskning är något begränsad gällande huruvida arbetsrelaterad stress, socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar samvarierar var det av intresse att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av arbetsrelaterad stress i relation till socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar.

Today's research on animal assisted interventions (AAI) has focused on the positive effects on humans. Dogs used for AAI are an expanding market, but the research on this area hasn't followed the increasing use. The few studies on dogs in this field mostly observed their cortisol-levels and are very ambiguous. I have observed the behaviour of dogs working with AAI compared to when they are off-duty to see how they are affected by their work. Their handlers where also told to make an assessment of the dog's emotions during the session.

SAMMANFATTNING Denna litteraturstudie syftar till att utvärdera hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet som fysiologiska mått på mental stress hos häst. För att utvärdera detta har olika artiklar studerats. Artiklarna redovisar studier där hästar utsätts för framför allt mentala stressmoment. Under stressmomenten har antingen hjärtfrekvens (HR) eller hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) registrerats. Hjärtfrekvensvariabiliteten kan omvandlas till ett antal parametrar, bland annat lågfrekvensband (LF) och högfrekvensband (HF).

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsställelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkätundersökning genomfördes på ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade på enkäten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. Likaså ansåg sig experimentgruppen bättre kunna förutsäga resultatet av sina beslut i arbetet än kontrollgruppen.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.

Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av sammanhang(KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder ocharbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personeröver 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi.

SAMMANFATTNINGSyfte. Utvärdera omvårdnadsdokumentationens kvalité och omfattning i elektronisk patientjournal på kirurgisk vårdavdelning. Metod. De senaste 60 journalerna från två kirurgiska vårdavdelningar valdes ut genom bekvämt urval. Varje journal lästes och bedömdes av båda författarna.

Arbetslösa individer upplever stress som kopplas till ekonomin, lägre hälsa/självkänsla, depression och mindre behövda på arbetsmarknaden. Syftet studien var att undersöka skillnader i stress mellan arbetslösa män och kvinnor med avseende på om de upplever sig stressade av att vara arbetslösa inför sin omgivning. En kvantitativ studie med 84 arbetssökande; vid en arbetsförmedling i Mellansverige deltog i undersökningen. Ett resultat visade att deltagarnas självkänsla kan påverka stressen snarare än tvärtom. Resultatet visade att högre självkänsla kan dämpa stressen.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.