Diagnosen ADHD har varit mycket omdiskuterad, dels för att läkare och forskare intehar varit överens om dess patologiska förklaring, behandling eller ens om dess existensoch detta har fångat författarnas intresse. Syftet är att belysa föräldrars upplevelse ochinställning till medicinering av sina barn med ADHD. Studien är en litteraturöversiktenligt Friberg med analys av sju kvalitativa artiklar. Resultatet presenteras i trehuvudkategorier: Familjen kring det diagnostiserade barnet, Barnet med ADHD ochAndras åsikter om diagnos/behandling av barnet med ADHD med tillhörande niosubkategorier. I diskussionen tas upp bland annat skillnaden mellan mödrar och fädersinställning till ADHD och medicinering och tankar kring anledningar till detta.

År 2011 utlämnades recept på PPI-preparat (protonpumpshämmare) till 790 000 personer i Sverige, varav 59 % var kvinnor. Omeprazol (Losec®) är det preparat som helt dominerar förskrivningen. Den förskrivna volymen motsvarar 174 miljoner DDD (Definierade Dygns Doser), vilket är en mängd som räcker till att behandla ovannämnda personer i genomsnitt 220 dagar med en dos på 20 mg/dag. Behandling med PPI-preparat kan vara svårt att sätta ut på grund av att utsättning leder till återkomst av syrahypersekretion.Syftet med detta arbete är att lyfta fram den problematik som finns vid utsättning av PPI. Som metod har litteraturstudie valts för att besvara frågeställningen.Resultatet i studierna har visat på ökade chromogranin A-(CgA-) och gastrinvärden i plasma under en PPI-behandling.

Bakgrund: Diabetes är sjukdom som kan leda till sänkt livskvalitet och lidande för personen som drabbats men även till höga kostnader för samhället. Behandlingen kan bestå av en kombination av läkemedel och livsstilsförändringar, där sjuksköterskan stödjer vårdtagarna genom att undervisa och främja deras empowerment. Forskning visar att det är vanligt förekommande att personer med diabetes har låg följsamhet till sin behandling vilket kan leda till sämre blodsockerkontroll samt ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar följsamheten till behandling vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där tolv kvantitativa artiklar sammanställdes.

Graviditetsrelaterad bäckensmärta (PPGP) drabbar cirka 20 % av alla gravida kvinnor. Sjukgymnaster anses ha kompetens att undersöka och behandla patienter med PPGP men det är oklart om patienterna önskar träffa sjukgymnast och vad de vill ha ut av besöket. Syftet med studien var att undersöka hur efterfrågan på sjukgymnastisk behandling ser ut när det gäller patienter med graviditetsrelaterad bäckensmärta. En egenkonstruerad enkät delades ut till gravida kvinnor med bäckensmärta inskrivna vid mödravårdscentraler i en stad i norra Sverige. Enkäten bestod av 13 slutna och en öppen fråga och undersökte bland annat respondenternas besvär på funktions- och aktivitetsnivå samt deras behandlingsönskemål.

Förmaksflimmer är en vanlig arytmi hos häst vars främsta symtom är nedsatt prestation. Många hästar kan emellertid leva asymtomatiskt och flimret upptäcks som ett bifynd. Denna litteraturstudie syftar till att redogöra för fysiologi, patofysiologi, uppkomst och behandling av förmaksflimmer hos häst. Det finns två typer av förmaksflimmer; primär samt sekundärt till andra hjärtåkommor. Den primära formen är vanligast hos häst. Flimret kan antingen vara paroxysmalt vilket innebär att det spontant konverterar till sinusrytm, persisterande vilket innebär att konvertering sker efter behandling, eller permanent när flimret kvarstår trots behandling.

Undersökningar visar att barn i grundskolan mår allt sämre. Många svenska skolbarn lider av oro, ångest och nedstämdhet. Denna studies syfte var att undersöka om gruppbehandling i skolmiljön kan ge resultat i form av minskad förekomst av oro, ångest och nedstämdhet hos barn. För behandlingen valdes Tillämpad Avslappning och Medveten Närvaro som båda har använts i gruppbehandling för olika svårigheter. Manualer för barnbehandling skapades för de båda metoderna.

Distriktssköterskor möter människor med många olika smärtproblem i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med smärtproblem inom primärvården. Data samlades in genom intervjuer med åtta distriktssköterskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 30 000 personer av stroke varje år. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador orsakade av blödning eller infarkt i hjärnan. Stroke uppenbarar sig som en plötslig förlust av kroppsfunktion som styrs av hjärnan. En genomsnittlig strokepatient förlorar nästan två miljoner neuroner, 14 miljarder synapser och 12 km myeliniserade nervfibrer varje minut som stroken är obehandlad. För dessa patienter krävs det en snabb handläggning och snabba insatser för att minimera de hjärnskador som uppstår.

Syftet med skollagstiftningens regler om kränkande behandling är att alla som arbetar inom skolverksamheten ska motverka sådana uppträdanden så att de upphör på våra skolor. Ingen ska bli utsatt för någon form av kränkande behandling i skolan och därför ska en nolltolerans råda. Detta syfte har dock inte fått genomslag i praktiken, då kränkningar fortfarande utgör ett stort problem på våra skolor. Frågan är vad detta beror på och vilken möjlighet som finns till genomslag för det i lagstiftningen uppställda syftet/ändamålet, vilket är vad denna uppsats bland annat syftar till att klargöra. Genom en bred syn på rättskällorna undersöks den närmare innebörden av skollagens krav för det förebyggande och åtgärdande arbetet mot kränkande behandling, elever emellan.

Ätstörningar är komplexa sjukdomar som kräver att behandlarna sätter sig in i individerna och vårdar dem individuellt utifrån varje patients egna förutsättningar. Då ätstörningspatienter ofta kännetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur behandlare inom ätstörningsvården för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat på behandlarens åsikt om behandling och hur behandlaren själv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkätstudie har använts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.

Young men who commit sexual abuse is a complex topic. This study is based on litterature on the subject and the material is processed through a qualitative content analysis. The study aims to study how the litterature describes the reasons why young men commit sexual abuse. It also aims to explore what is described to be effective treatment of young men who committed sexual abuse. The study found that most of the young men who commit sexual abuse comes from families where violence and psycohological abuse occurs. Many have themselves been victims of sexual abuse.

Sömnsvårigheter kan försämra upplevelsen av livskvalité och förekommer även tillsammans med många andra psykiatriska svårigheter. KBT vid primär insomni har visat sig vara en framgångsrik behandling, men majoriteten av de individer som söker hjälp blir endast erbjudna farmakologisk behandling. I syfte att skapa en mer lättillgänglig behandlingsform har en självhjälpsbehandling utarbetats och prövats ut på en liten grupp undersökningsdeltagare med sömnsvårigheter. Det har tidigare gjorts en svensk vetenskaplig studie av internetbehandling av kronisk insomni. Föreliggande studie har ett explorativt syfte, där behandlingen består av sömnrestriktion, stimuluskontroll, avslappning, tankestund och visualisering.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Patienters upplevelser av att vårdas inom slutenvården med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Människor med en allvarlig psykisk störning eller ett oundvikligt behov av vård får med stöd av lagen tvångsvårdas. Patienterna fråntas självbestämmandet och blir tvungna att delta i vård och behandling mot sin vilja. När självbestämmandet fråntas patienterna övertar vårdpersonalen ansvaret vilket kan leda till ett lidande för patienterna (1991:1128).Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Systematisk litteraturstudie, sex artiklar användes för uppnått resultat.Resultat: Både positiva och negativa upplevelser av tvångsvård påvisades. Patienterna beskrev ett möte med vården kantat av upplevelser kring människovärde, delaktighet i sin egen vård, kommunikation, relationer, synen på våld, hot och straff samt upplevt lidande.Slutsats: Om patienterna bemöttes med respekt, människovärde samt fick tillräcklig information kring vård och behandling blev upplevelserna av tvångsvården mer positiv.

Bensår är en kronisk sjukdom och ger ofta underbensödem vilket gör att såren blir svårläkta. Den viktigaste behandlingsmetoden för att undvika ödem är kompressionsbandage. Många av de patienter som drabbas av bensår tycker att sårläkningsprocessen är svår att acceptera och de har därför problem med att fullfölja kompressionsbehandlingen. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för patientens följsamhet vid kompressionsbehandling av bensår. Arbetet har gjorts som en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar.

Bakgrund:Obehandlad postoperativ smärta kan leda till ett flertal komplikationer och försenat tillfrisknande. För adekvat smärtbehandling bör smärtan utvärderas regelbundet med en smärtskattningsskala som patienterna informerats om i det preoperativa skedet.Syfte:Studiens syfte var att undersöka hur patienter upplever smärtskattning postoperativt samt att undersöka om patienterna ansåg att de fått tillräckligt med information preoperativt om visuell analog skala (VAS) för att kunna tillämpa den postoperativt. Syftet var även att undersöka om ålder och genus har någon inverkan på smärtskattning.Metod:Enkäter delades ut på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset, Uppsala. Det var 38 patienter i åldrarna 18-80 år som deltog i studien.Resultat:Tre patienter av 38 fick såväl muntlig som skriftlig information om smärtskattning preoperativt. Yngre patienter upplevde att informationen var tillräcklig i större utsträckning än de äldre patienterna (p=0,04).