AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Trycksår är en ofta förekommande skada inom vården och ca 14 % av patienter på äldreboenden och sjukhus i Sverige lider av trycksår. Ett trycksår kan uppstå inom loppet av 60 minuter och en stor riskfaktor är dålig nutritionsstatus. Sjuksköterskan ska identifiera problem med nutritionen hos patienten och det är betydelsefullt att förstå sambandet mellan nutrition och trycksår. Syftet med studien var att undersöka nutritionens betydelse i behandling av trycksår. Studien utfördes som en litteraturstudie, 12 artiklar utgjorde grunden för resultatet.

Syfte: Sammanställa och granska studier gällande postoperativ behandling vid ruptur av ligament patella. Detta för att beskriva effekt och kvalitet på studier om postoperativ behandling.Metod: En beskrivande litteraturstudie valdes som design, med sökorden: patellar ligament, patellar tendon, rupture, knee injuries, surgery. Av totalt 1240 träffar valdes 13 relevanta artiklar publicerade mellan 1999-2013 efter sökningar i databaserna PubMed, PEDro, COCHRANE, SCOPUS, CINAHL, SPORTDiscus och AMED. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt PEDro scale.Resultat: Två postoperativa behandlingar beskrevs, tidig och sen mobilisering. Antingen placeras knäleden i ett stabiliserande knäskydd som till en början låser knäleden i full extension eller så påbörjas tidig mobilisering av den opererade knäleden.

Huvud- och halscancer drabbar i Sverige varje år cirka 1200 män och kvinnor. Behandling sker främst genom strålbehandling och kirurgi. Både sjukdom och behandling kan ge svåra och många gånger bestående men som patienten måste lära sig leva med. Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser och erfarenheter efter avslutad behandling för huvud- och halscancer. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades.

Syftet med denna studie var att undersöka hur stor effekt kombinationsbehandling med naproxen och sumatriptan har vid migrän hos vuxna människor jämfört med monoterapi med naproxen eller sumatriptan samt placebo. Studien utformades som en litteraturstudie och sökningar skedde i PubMed via Linnéuniversitetets bibliotek med sökorden ?migraine AND triptan* AND NSAID AND efficacy?, ?migraine AND sumatriptan AND naproxen AND combination AND efficacy? samt ?naproxen AND sumatriptan?. Sökningarna ledde till granskning av 6 studier.     Sammanfattningsvis hade kombinationsbehandlingen statistiskt signifikanta fördelar gällande flera effektmått vid behandling av migrän, bland annat smärtfrihet 2 timmar efter behandling och ihållande smärtfrihet upp till 24 timmar efter behandling, jämfört med såväl monoterapierna som placebo, medan biverkningsrisken inte ökade statistiskt signifikant med kombinationsterapin.

Forskning har visat att många skolbarn lider av psykisk ohälsa och att ohälsa påverkas av socioekonomisk status och etnisk tillhörighet. Studiens syfte var att undersöka om gruppbehandling med medveten närvaro kan minska skolbarns oro, ångest och nedstämdhet i ett område med låg socioekonomisk status och etnisk mångfald. Aktiv behandling jämfördes med kontrollbehandling (avslappningsövningar). 50 skolbarn i åk 3 deltog. Behandlingen omfattade 12 sessioner á 30 minuter under sex veckor.

Inom svensk logopedi används idag olika former av röstbehandling och en av dessa är resonansrörsmetoden, som är en relativt outforskad behandlingsmetod. Föreliggande studie syftar till att utifrån patienternas självskattning utvärdera två typer av röstbehandling; traditionell svensk röstbehandling och resonansrörsmetoden.Patienterna som ingick i studien var diagnostiserade med en funktionell eller funktionellt organisk röststörning och var över 18 år. Innan behandlingen påbörjades slumpades patienterna till endera behandlingsmetod, eller till en grupp som randomiserades efter åtta veckors väntetid. Totala antalet patienter var 19; elva i gruppen som har fått traditionell röstbehandling och åtta i gruppen som har genomgått resonansrörsmetoden. Nio av de 19 patienterna, har även genomgått ett uppföljningsbesök fyra månader efter avslutad behandling.

Antalet patienter som dör på IVA efter beslut om begränsad behandling ökar. Att besluta om när hoppet är ute och när medicinsk behandling eller livsuppehållande åtgärder ska begränsas eller avslutas är dock inte självklart. Sjuksköterskan har inget beslutsfattande ansvar men arbetar nära patienten och kan inneha kunskap och information om familjens och patientens vilja. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av beslut om begränsad behandling av svårt sjuka patienter på IVA. Fem sjuksköterskor som arbetar på en intensivvårdsavdelning i södra Sverige intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor.

GAD är en vanligt förekommande psykiatrisk åkomma och behovet att utveckla behandlingsformer som kan nå fler ur denna patientgrupp är stort. Syftet med denna randomiserade kontrollerade studie, Origo2, var att replikera den åtta veckor långa kognitiva beteendeterapeutiska behandling som genomförts i studien Origo 2006, och att pröva om en motsvarande internetadministrerad psykodynamisk behandling skulle få lika god effekt. Utfallsmåtten var åtta självskattningsskalor samt kliniska bedömningar av diagnos och psykisk hälsa. Sammanlagt deltog 81 personer i 3 grupper med 27 personer i varje, varav en väntelistkontroll. Resultaten visade signifikanta förbättringar för båda de aktiva behandlingarna vid eftermätning samt vid 3-månadersuppföljning.

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapPedagogik med inriktning mot ungdoms -och missbruksvård, Examensarbete 15hp Titel                                    BEMÖTANDE OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED UTAGERANDE BETEENDE ? ur ett könsteoretiskt perspektivEngelsk titel                       Encounting and treatment of adolescents with conduct disorder ? from a gender theoretical perspective Författare                          Ellinor Cronzell, Catherine ÅkessonHandledare                        Henrik NilssonDatum                                Mars 2010Antal sidor                         48Nyckelord                          Utagerande beteende, ungdomar, kön, Statens institutionsstyrlese, bemötande, behandling.Studiens syfte är att studera hur yrkesverksamma på SiS särskilda ungdomshem beskriver sina erfarenheter av bemötande och behandling av ungdomar med utagerande beteende. Studien syftar även till att belysa vilken roll könet har i behandlingsarbetet. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna tolkades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och problematiserades utifrån Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv samt ett könsteoretiskt perspektiv.

En effectiveness-studie undersökte effekten av Dugas och Robichauds (2007) behandlingsmodell för GAD på en specialistmottagning för patienter med komplicerade ångest och eller depressionstillstånd. Utöver detta undersöktes vilka övriga KBT-behandlingar för GAD som förmedlats på mottagningen. Alla patienter behandlades som en del av klinikens ordinarie verksamhet. Huvudutfallsmått var Generalized Anxiety Disorder Scale-7 (GAD-7) som mättes före och efter behandling. Därutöver mättes även grad av depressiva besvär med PHQ-9 samt grad av klinisk remission efter behandling.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.

Bakgrund: I Sverige opereras 24% av de extremt för tidigt födda barn (EPT) för öppetstående ductus arteriosus (PDA). EPT barn som behandlas med ductuskirurgi riskerar få i sig för lite energi och makronutrienter på grund av volymrestriktioner och rädsla för att påbörja enteral nutrition efter genomförd operation och därigenom utveckla nekrotiserande enterokolit (NEC). NEC är ett ischemiskt och inflammatoriskt tillstånd hos prematura barn i vilket delar av tarmen nekrotiseras (vävnadsdöd).Syfte: Att beskriva tillförsel av energi, makronutrienter och vätska inför, under och strax efter ductuskirurgi hos EPT barn.Metod: En svensk populationsbaserad kohortstudie av EPT barn födda mellan åren 2004-2007 och som opererats för PDA (n=140, 83 pojkar, genomsnittlig födelsevikt 723 g). Utförlig information avseende perioperativ nutrition inhämtades retrospektivt från sjukhusjournaler. Det dagliga intaget av enteral- och parenteral nutrition samt blodprodukter användes för beräkning av intaget av energi, makronutrienter och vätskevolymer tre dagar före fram till och med tre dagar efter operation.