I jakten på nya affärsmöjligheter ser allt fler svenska företag Kina som en potentiell marknad. Flera faktorer gör det svårt för utländska företag att etablera sig på den Kinesiska marknaden, det tar tid, kräver hårt arbete och ett väl utvecklat kontaktnät. Guanxi är ett begrepp som beskriver hur kineser skapar och underhåller sociala relationer, både privat och i affärslivet. Det är nödvändigt för utländska företag att anskaffa kunskap om hur de utvecklar guanxi med lokala Kinesiska aktörer för att framgångsrikt etablera sig i Kina.För att exemplifiera problematiken har vi genomfört en kvalitativ undersökning på Alfa Laval och Exportrådet Kina. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Blankenburgs nätverksmodell för utlandsetableringar undersöka hur Alfa Lavals etableringsprocess på den Kinesiska marknaden och utvecklandet av lokala nätverk genomförts med hänsyn till guanxi.

Platser utvecklas, nya destinationer upptäcks ständigt. Människor finner varje år nya resmål att besöka av olika orsaker. Turismen är en viktig inkomstkälla för många länder och under 2008 fanns det 922 miljoner internationella turister. Turismen är den största och snabbast växande ekonomiska sektorn i världen. China Outbound Tourism Development påstår att världen kan räkna med upp till 54 miljoner kineser under detta år, 2010.

Idag lockas företag från andra länder att etablera sig på den Kinesiska marknaden, eftersom Kina genom sin ökade ekonomi nu är en av de ledande länderna i världen. I samband med detta ökar utbudet av marknadsföring för företagen i Kina. Som svenskt företag möter man viss svårighet med att etablera sig på den nya marknaden, eftersom den visuella kommunikationen och marknadsföringen skiljer sig åt från svenskt marknaden. På grund av den bristfälliga kunskap och misstag vid marknadskommunikation i Kina. Kan vi konstatera att svenska företag utformar sin marknadsföring för den Kinesiska marknaden med för liten kännedom om den Kinesiska kulturen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för företags internationella etableringsstrategier och titta på vilka möjligheter och hinder som finns i etableringsprocessen.Metod: Uppsatsens forskningsstrategi har varit att göra en fallstudie på Kina och en surveyundersökning på svenska företag som idag är representerade på den Kinesiska marknaden. Vidare kombinerar studien de två vetenskapliga angreppssätten kvalitativ och kvantitativ ansats. Både primärdata i form av surveyundersökningen och ett seminarium och sekundär data i form av olika litteratur såsom böcker, vetenskapliga artiklar och internet har använts för att knyta samman våra resultat.Resultat: Uppsatsen resulterar i att de största möjligheterna som finns för svenska företag på den Kinesiska marknaden är att öka sinlönsamhet och sänka sina produktionskostnader. De största hindren är lagar och förordningar, kulturella skillnader, tullavgifter, skatter och piratkopiering..

Sexualitet och reproduktion utgör två centrala delar i människors liv och är integrerade i vår personlighet. Det är därför viktigt att från tidig ålder skapa en god grund för sexuell hälsa och välbefinnande. Att se ungdomar som handlingskraftiga aktörer och göra dessa delaktiga i diskussioner i en öppen dialog bidrar till ökade möjligheter för skapande och vidmakthållande av en hälsosam livsstil. Skolan utgör därför en viktig arena för hälsofrämjande och preventivt arbete då de flesta ungdomar kan nås där. I Kina infördes en obligatorisk nioårig skolgång för Kinas samtliga ungdomar år 1986 och år 2002 infördes även obligatorisk skolbaserad sexualundervisning. Studien syftade till att undersöka hur Kinesiska universitetsstudenters upplever sexualundervisning för ungdomar (10-19 år) i Kina samt behov av förändringar och pågående utvecklingstendenser.

Idag är konsumentmarknaden inne i en globaliseringsfas som ständigt växer. Marknader har idag öppnat upp sig, och hela världen tar del av den internationella handeln. Det pågår även en tydlig förändring i konsumentbeteendet världen över, då informationsutbytet nu når ut till hela världen. Konsumenter nöjer sig inte bara med den standard som erbjuds på nära håll utan det specifika behovet har gjort att tillverkningen av varor och produkturvalet idag är enormt stort och tidsödande att välja mellan.Företag kommunicerar med olika typer av påverkan exempelvis, direktreklam och varumärkesannonser för att nå ut till sin målgrupp. Samtidigt som urvalet av produkter och tjänster växer sig allt större, tenderar varumärkesutbudet att bli något mindre då allt starkare internationella aktörer etablerar sig på den globala marknaden, och köper upp eller konkurrerar ut nationella aktörer på marknader världen över.

Allt fler svenskar är utlandsstationerade i Kina (Sveriges Ambassad 2008) och att anpassa sig till den Kinesiska kulturen kan vara påfrestande för en utlandstjänstgörande. Problematiken kring kulturanpassning har lett till att olika teorier testats och utvecklats (Black & Mendenhall 1991). En av de modeller som tagits fram är U-kurvan som beskriver individens anpassningsprocess genom faserna kulturchock och kulturanpassning (Zapf 1991). Individuella faktorer, som exempelvis språkkunskaper och kulturell erfarenhet har varit centrala inom forskningsområdet (Earley & Mosakowski 2004, Shay & Baack 2004) och denna studie undersöker därför företagsrelaterade faktorer då en utlandstjänstgörandes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter påverkas av hur pass anpassad individen är till kulturen (Aycan 1997, Jun m. fl.

Idag är det inte helt ovanligt att tala om datorer som att de förstår eller på ett eller annat sätt lever sitt eget liv. Idén om att datorer kanske kan tänka och vara medvetna har sina rötter i det arbete som Alan Turing utförde under 1900-talets första hälft. Han brukar anses ha lagt grunden till det som idag kallas artificiell intelligens (AI) (Preston, 2002). Man började fundera över om datorer kunde ha egenskaper som kan likställas med människors mentala tillstånd och därför användas för att förklara dessa. Ett sådant påstående förs fram i en teori kallad ?datorfunktionalism?.

Syftet med den här studien är att 1) jämföra upplägget av läromedel i Sverige och i Kina (Shanghai), 2) jämföra de lösningsmetoder som presenteras i läromedlen samt 3) undersöka hur läromedlen präglats av den matematiska kulturen i respektive land. Vår studie bygger på APOS-teorin (kompletterat med PCK), en teori som bland annat beskriver processen av matematikinlärning i olika steg. Studien har vidare gått till så att vi gjort en textanalys och studerat de valda läromedlen, Matematik år 8 (Liu, 2006) för Kina och Exponent B Röd (Gennow m.fl., 2004) för Sverige, för att hitta såväl likheter som skillnader mellan läromedlen. Resultatet av studien sammanfattas till att läromedlen till största delen tar upp samma metoder inom det studerade området. Den upptäckta skillnaden ligger i de övningsuppgifter som presenterats.

Kina har haft en exceptionell utveckling tiden efter den ekonomiska reformen 1979 då den Kinesiska regeringen började öppna upp den interna marknaden för internationell konkurrens. Resultatet har visats sig i växande valutareserv och bytesbalans och framförallt i tilltagande BNP tillväxt. Under de senaste åren har det framkommit hård kritik från omvärlden (läs USA och EU) där budskapet har varit att den Kinesiska regeringen skall revalvera sin valuta och därmed närma sin jämviktsväxelkurs. Den här uppsatsen undersökte vad den nominella växelkursen skulle ha varit i Kina när budgetrestriktionen är uppfylld. Detta sker när Kina möter sitt initiala överskott (underskott) med ett nuvärdesberäknat underskott (överskott).

Syftet med det här arbetet är att beskriva och analysera svenska bankers etablering i Kina med fokus på regelverk, nätverksbildning och bankernas verksamhet. Vidare skall ett par tänkbara framtidsscenarier utforskas. Vi har använt hos av en kvalitativ metod där vi har koncentrerat oss på ett fåtal djupintervjuer för att sedan komplettera med telefonintervjuer och e-postenkäter. Fyra svenska banker har legat till grund för vår deskriptiva studie. Kinas öppnande mot omvärlden har inneburit att utländska företag givits möjligheter att etablera sig inom landet.

Vid sidan av de stora möjligheter tillväxtlandet Kina ger upphov till för utländska aktörer, tillkommer även särskilda svårigheter och utmaningar för företag som vill expandera till marknaden. Syftet med studien är att undersöka hur utmaningarna tar sig uttryck för svenska små och medelstora företag inom modeindustrin vid expansion till landet, och frågan som uppsatsen ämnar besvara är således vilka aspekter som utgör särskilda svårigheter för dessa företag på Kinas modemarknad. Studien antar en kvalitativ ansats och är av explorativ karaktär, där intervjuer med branschexperter och företag med praktisk erfarenhet av etablering på den Kinesiska marknaden ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att den Kinesiska marknaden har komplexa affärsmässiga karaktärsdrag som utgör svårigheter för svenska små och medelstora företag att bedriva verksamhet i landet. De slutsatser som kan dras är att bristande marknadsspecifik kunskap, begränsad kapacitet och oetablerade relationer är särskilda svårigheter som svenska små och medelstora företag inom modeindustrin ställs inför vid etablering i Kina..

Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och Kinesiska företag har ökat avsevärt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig på den Kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affärssamarbete mellan de två parterna där nya relationer byggs upp och utvecklas för att få större marknadsandelar.   Problematiskt är dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns många utmaningar som kan påverka affärsrelationen. Syfte: Syftet är att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affärsrelationer mellan svenska och Kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i. Teori: Den teoretiska grunden utgår från teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att få förståelse för de mest betydande kulturdragen inom ländernas affärskulturer för att på så sätt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som är viktiga för affärsrelationer samt hur relationerna har förändrats över tid. Metod: Det tillvägagångssätt som använts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgående semistrukturerade intervjuer.

År 1999 infördes principen om rule of law i Folkrepubliken Kinas konstitution - lagen skulle styra landet. De år av vanstyre som nådde sin kulmen under kulturrevolutionen hade åsidosatt lag och ordning och hade lett till att Folkrepubliken Kina vid tiden för Deng Xiaopings maktövertagande i slutet av 1970-talet stod utan ett rättssystem. Vid sidan om den ekonomiska reform som skulle öppna upp landet för världen gjordes därför enorma insatser för att etablera ett fungerande rättssystem. De Kinesiska medborgarna fick många nya lagstadgade rättigheter, men på många håll runt om på den vidsträckta Kinesiska landsbygden tillämpades lagarna inte till fullo av lokala styren som skaffade sig förmåner genom att inte tillämpa alla rättigheter. Bland de människor som inte fick ta del av rättigheterna formades rättmätigt motstånd ("rightful resistance") - motstånd med stöd av lag - som riktades mot illojala kadrar på lokal nivå.Sedan dess har rättmätigt motstånd ökat och är en aktuell fråga i dagens Kina.

Vid sidan av de stora möjligheter tillväxtlandet Kina ger upphov till för utländska aktörer, tillkommer även särskilda svårigheter och utmaningar för företag som vill expandera till marknaden. Syftet med studien är att undersöka hur utmaningarna tar sig uttryck för svenska små och medelstora företag inom modeindustrin vid expansion till landet, och frågan som uppsatsen ämnar besvara är således vilka aspekter som utgör särskilda svårigheter för dessa företag på Kinas modemarknad. Studien antar en kvalitativ ansats och är av explorativ karaktär, där intervjuer med branschexperter och företag med praktisk erfarenhet av etablering på den Kinesiska marknaden ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att den Kinesiska marknaden har komplexa affärsmässiga karaktärsdrag som utgör svårigheter för svenska små och medelstora företag att bedriva verksamhet i landet. De slutsatser som kan dras är att bristande marknadsspecifik kunskap, begränsad kapacitet och oetablerade relationer är särskilda svårigheter som svenska små och medelstora företag inom modeindustrin ställs inför vid etablering i Kina..