Eutrophication has been a problem in aquatic systems for a long time. It is well known that the key nutrient to control the eutrophication process is phosphorus. Lately, it has been possible to reverse the process and recover lakes from eutrophication.During a long time Lake Näsnaren in Katrineholms kommun, Södermanland, has been exposed of a large amount of phosphorus from the city's wastewater. The lake has a great value as a habitat of rare species but also a high recreation value for people living in Katrineholm and Södermanland. Lake Näsnaren is situated in a Natura 2000 area.

Many species of amphibians are threatened both in Sweden and globally. The causes are many and a main factor is habitat alterations which often results in populations being isolated. Changes in the agricultural landscape have among other things resulted in small water bodies being filled and dried out and that has severely affected the Swedish amphibians. Swedish amphibians are depended upon small water bodies for their reproduction. Wetlands have been constructed to reduce the impacts of the eutrophication in the Laholm bay.

Site fidelity, the behaviour of animals to return to areas where they have been before is a common trait in many species. The Scandinavian moose is known to show fidelity to its range, but to what extent, is little known. The landscape in Sweden changes in a predictable and unpredictable way and hence gives the opportunity to test the existence of fidelity. I used the kernel Brownian bridge method to estimate the home ranges of individual moose over consecutive years and estimated the overlap at the home range level. I also used Euclidian distance to look on calving site fidelity.

Urbanization has for a long time been a threat to our biodiversity. Epiphytic organisms such as lichens have been negative affected by traffic pollution and the new urban environment surrounding their old habitat (van Her 2001). Another epiphytic organism is the green algae Desmococcus olivaceus. Unlike lichens the green algae is favoured by polluted areas. The aim of this study was to investigate if time in urban environments affected the cover of the green algae on old oaks.

Natura 2000 som områdesskydd för arter och habitat har vuxit i betydelse sedan införandet av Habitatdirektivet (92/43/EEG) och direktivet om bevarandet av vilda fåglar (79/409/EEG). Det är därför intressant att se hur EU försöker bromsa utdöendet och habitatförstörelsen genom dessa lagrum. En del i detta är de avvägningar som domstolsväsendet genomför vid exempelvis exploatering av Natura 2000-områden. Dessa rättsfall är intressanta att studera eftersom det inte räcker med korrekta lagregler för att skyddet av arter och habitat skall bli fullständigt, utan det kräver även att rätt ekologiska och juridiska avvägningar genomförs i domstolarna. Syftet med den här uppsatsen är alltså att undersöka de juridiska och ekologiska faktorerna i rättsfall som handlar om Natura 2000. De rättsfall som har analyserats för att undersöka hur domstolarna har tolkat lagreglerna och de ekologiska faktorerna är M 5388-03 om Hagöns naturreservat, M 6581-05 Minivattenkraftverk vid Ljungån, C-127/02 hjärtmusselfiske i Waddenzee och C-355/90 Santona-våtmarkerna. Utifrån ett miljöperspektiv har domstolarna en viktig roll som beslutande myndighet i till exempel tillståndsärenden och har möjlighet att besluta om en viss miljö skall exploateras eller inte helt beroende på hur de ser på miljön som beslutet rör.

En åtgärd som allt mer förespråkas runt om i världen för att uppnå en hållbar utveckling är att planera för öppen dagvattenhantering genom att bland annat återställa våtmarker och uppföra dammar och diken. Att dessa åtgärder även innebär fler potentiella habitat och större populationer av myggor, som kan vara vektorer för smittor, är dock ett problem som sällan diskuteras i planprocessen.Planprocessen förutsätts vara en rationell process som tar hänsyn till alla ståndpunkter och leder till den bästa lösningen. I detta arbete framkommer dock indikationer på att planprocessen kring öppen dagvattenhantering snarare går att betrakta som ett utslag av makt där handlingsutrymmet över problemformuleringen varit avgörande. Planprocessen förefaller att genom subtila maktordningar stärka vissa aktörers inflytande på andras bekostnad. Detta har medfört att ett biologiskt och tekniskt synsätt tycks dominera föreställningen om vad öppen dagvattenhantering innebär, vilket lett till att de medicinska synpunkterna inte kommit till uttryck utan exkluderats från planprocessen..

This master thesis was conducted in order to investigate the effects of the browsing species Yeheb on animal tissues in Swedish landrace goats and to make a literature review in order to increase the knowledge of the importance of this plant for livestock production in Somalia. The evergreen Yeheb bush is a very important feeding source for grazing and browsing animals in Somalia during the dry period. Yeheb contains cordeauxiaquinone that stains the bones of the animals red/pink, which has been an increasing problem when exporting meat to foreign countries. In an experiment, two goats were fed dry and fresh leaves from the Yeheb bush for one and two months, respectively. The goats did not feed the intended amount of dry leaves, since the supply and palatability was not as high as estimated.

The aim of this study was to investigate the possibility of performing inter-species embryo transfer under actual field conditions in the natural habitat of South American camelids. In this study embryos from llamas were transferred to alpaca recipients. In a parallel study alpaca embryos were transferred to llama recipients. All animals used were free of uterine and ovarian abnormalities detectable by rectal palpation and /or ultrasound examination. Embryos were harvested twice after single ovulation in 10 mated female llamas and non-surgically transferred to synchronized alpaca recipients.

Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: ? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden.

This report is a result of a first survey of Halland?s gravel pits as an assignment from the County Administrative Board of Halland. The focus has been on Apalus bimaculatus, since the Swedish Environmental Protection Agency are creating a restoration program as it is red listed as Near Threatened. The purpose was also to get an overview of the pits since the County Administrative Board wants to continue this project. Apalus bimaculatus is easy to overlook since it is a short-lived beetle and it lives early in the spring.

Plesiomonas shigelloides is a gram-negative, oxidase-positive rodshaped bacterium of the family Enterobacteriaceae. P. shigelloides is most frequently isolated in tropical and subtropical areas, but has also been isolated in colder areas for instance in Sweden. The primary natural habitat of the bacterium is fresh water and indirectly waterliving animals, but the bacterium can also be recovered from humans, mammals (of which cats are over-represented), birds, insects and poikilothermic animals. P.

The thick-shelled river mussel (Unio crassus) is a red listed species classified as Endangered (EN) and is also considered within the Habitats Directive. The distribution in Sweden is fragmented and it is mostly occurring in the south eastern parts. We investigated the presence of Unio crassus in a section of the stream Storån, Östergötland County, from Falerum to the inflow into Lake Åkervristen. The environmental parameters investigated were water depth, bottom substrate, shading, water velocity and the slope over the water surface. In this thesis I have focused mainly on water depth and shading, comparing sites with and without mussels.

Successful forest regeneration is a prerequisite for sustainable forest management. Therefore, it is important to prevent browsing damage on the commercially important tree species Scots pine. In this study I have tested a new alternative way to increase the available amount of forage and increase the use of these resources by especially moose. The method is based on a slash treatment at harvest, where the accessibility of slash as forage is increased during final felling or commercial thinning by gathering the slash and putting the Scots pine slash on top of the slash piles. This study has compared the availability of forage, the amount of browsed biomass and the number of fecal pellet groups between conventional and slash treated stands after final felling and commercial thinning in southern Sweden.

Predation is a strong dective force on invertebrate prey. Asellus aquaticus differs in pigmentation reed and submerged vegetation habitats in lakes. Light pigmented individuals al vegetation dominated by Chara sp. while dark pigmented individuals dominate in the reeds. These differences have been hypothesized to result from background matching.

Den här uppsatsen försöker besvara frågan om hur man kan förmedla känslor, tankar och stämningar till människor med trädgården som medium. Uppsatsen söker även svar på om man specifikt kan designa gröna miljöer som riktar sig till människor som går igenom ett sorgearbete. Här ges exempel på flera olika designteorier och olika sätt att tänka kring hur man skapar meningsfulla landskap. Därefter presenteras forskning kring hur människor tar sig igenom ett sorgearbete och bemöter känslor av sorg. Uppsatsen tar även upp Appelton?s teorier kring habitat och prospect/refuge och hur människan förhåller sig till rummet. Vad som avgör vår känsla av trygghet och de underliggande mönstren i hur vi läser av vår omgivning. I den avslutande delen av litteraturstudien går jag närmare in på hur man kan skapa helande miljöer för människor som genomgår ett sorgearbete. I uppsatsen ingår även två utformningsförslag som är baserade på den tidigare genomgångna litteraturen kring hur man skapar trygga och helande miljöer.