
Sökresultat:
213 Uppsatser om Key habitat - Sida 11 av 15
Stereotypier hos stora kattdjur i djurparker. : har födoberikning reducerande effekt?
Att hålla djur i djurparker innebär ofta en stor inskränkning på deras beteendemönster. Denna
litteraturstudie är inriktad på Afrikas stora kattdjur. Lejon, leopard och gepard har i sina
naturliga habitat stora revir och de jagar för att få föda. I djurparker hålls de i förhållandevis
små hägn och har inte möjlighet till att jaga. När djur hålls i en suboptimal miljö är det vanligt
att de utvecklar stereotypier.
Artrika vägkanter - hur påverkas de av slåtter och underhållsdikning?
ABSTRACT
This study is an exam work at the Department of Ecology at the Swedish Agricultural University, Ultuna, Uppsala. The field work was performed in the counties of Uppsala and Västmanland.
Grassland areas, exposed to annual mowing, are known to host a variety of rare and red-listed vascular species. The area of these grassland are, however, decreasing in the landscape due to modern farming. The fact that roadside verges maintain regular mowing has proven to be a successful concept for many rare vascular plant species in this habitat.
Vascular plants along roadside verges at the State road network were inventoried due to a government mandate during 1995 and 1996. As a result ?Species rich roadsides? were pointed out.
Biodiversitet av evertebrater på vegetativa tak
In a city sometimes conflicts arise between either to save the species-rich vacant lots where many species thrive, or to build new buildings. Green roofs can then serve as a refuge for plants and animals that have had their natural habitat destroyed or diminished. Today we know too little about green roofs contribution to the biodiversity in the cities. We also know very little about how various types of vegetation on roof can increase biodiversity and its ability to attract different species.The aim with this study was to examine how different types of vegetation on the roofs affect the biodiversity of the invertebrate and how species-composition and number of individuals differ between the roof- and groundlevel.This study has been carried out on Augustenborg Botanical Roof Gardens in Malmo, and in an area about 1.5 kilometers away from Augustenborg. Three different types of vegetation on the roof and ground floor were selected: sedum- ruderal and grass.
Deadwood in piles or distributed : does it make any difference to saproxylic beetles?
Piles of deadwood are often retained in forests after management to support the biodiversity ofsaproxylic organisms which depend on deadwood to survive. Any knowledge about the crucial role ofpiles as suitable habitat of saproxylic organisms compared to single distributed deadwood objects thatare around the piles would help conservation actors to motivate more forest owners to supportsaproxylic organisms during their management. Therefore to give facts to this the saproxylic fauna ofdifferent pile positions (up and low) was studied and compared to distributed deadwood samplesaround each pile. Our study was focused on saproxylic beetles. Some other parameters such asdiameter, deadwood volume, pile volume and decay stage were assessed to define any effect.
Tickor på död ved
I dag råder det brist på död ved i Sveriges skogar. Detta på grund av det intensiva skogsbruket där man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock är det viktigt med många döda träd i olika nedbrytningsstadier för många skogslevande arter. Svenska skogar har få urskogar där naturliga avdödningsprocesser av träd får ske och därför minskar den biologiska mångfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog är tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola.
Påverkan på stormusslors (Unionoida) miljö som kan motverka livskraftiga bestånd : En studie över redoxförhållanden och kantzoners sammansättning i fyra vattensystem i Västra Götalands län
Sötvattensmusslor har en viktig roll i akvatiska ekosystem och de anses vara en av de mest sårbara och hotade organismgrupperna i sötvatten. Sverige har nio arter stormusslor, varav fyra är upptagna på den svenska rödlistan. Flest studier har gjorts på flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera) och hoten som den står inför. Undersökningar av de vanligare förekommande arterna i Västra Götalands län, har visat att även allmän dammussla (Anodonta anatina) och spetsig målarmussla (Unio tumidus) har problem med livskraftiga bestånd och föryngring. Stormusslor anses vara som mest sårbara när de som juvenila ligger nedgrävda i sedimenten.Den här studien har mätt kvaliteten av sedimenten i tolv mussellokaler i Västra Götalands län.
Träd och buskar i kantzoner : en undersökning av kanteffekter i några av östersjöregionens skogar
Around the world, forests are generally being fragmented and as plant populations decline in both sizeand number of individuals, the genetic variation will also decrease whitch in the end leads to totalextinction of the plant. In this paper, I wanted to investigate what specific species of trees and shrubsyou usually find in the edge and core habitats in some of the forests in the Baltic Sea region. I alsowanted to identify the edge effects and their sources and finally compare the results between thedifferent regions.The data sources used are derived from the ongoining research project Landscape structures, patterns ofbiodiversity and conservation strategies in the Baltic Sea region by Kari Lehtilä, Patrik Dinnétz ochTiina Vinter who have made a record of all herbaceous plant species in four randomly chosen forestregions situated around the Baltic Sea: Estonia, Skåne, Södermanland and Germany. I made statisticalanalyses, using the computer program R, concerning the distribution of species in the edge habitats ofthe forests as well as in the core habitats. I performed generalized linear models and then variationanalyses with the factors light and biomass in order to investigate wether edge effects might appear dueto these factors.
Naturvärdesbedömning av naturreservatet Blänkabacken, i Örebro kommun : Inventering av signalarter med fokus på mossor och lavar som indikerar höga naturvärden i skogsmiljöer.
I dag råder det brist på död ved i Sveriges skogar. Detta på grund av det intensiva skogsbruket där man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock är det viktigt med många döda träd i olika nedbrytningsstadier för många skogslevande arter. Svenska skogar har få urskogar där naturliga avdödningsprocesser av träd får ske och därför minskar den biologiska mångfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog är tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola.
Problem med att hålla snöleopard (Panthera uncia) i fångenskap
I Centralasien lever det utrotningshotade djuret snöleopard (Panthera uncia). Antalet vilda snöleoparder beräknas ligga under 7000 individer. Snöleoparden brottas med ett antal olika hot i det vilda, med risk att det leder till utrotning. Djuret jagas av tjuvjägare, delvis för sin fina päls, men också för att använda ben och tänder till medicin. Människans utbredning leder till mindre områden för snöleoparden att hitta byten på, samt att den dödas i vedergällning om den skulle anfalla boskapsdjur.
In search for sustainable alternatives to lawns : connecting research and landscape design
A large part of Sweden?s green, urban landscape is covered by lawns. Approximately 80 000 ha of maintained grass lawns are part of public courtyards, schoolyards, parks, golf courses, sport fields and traffic environments. Beyond this figure, the lawn is also an essential element in most private villa-gardens. Lawns have become a universal phenomenon through the dispersion of landscape aesthetics from the Western world.
Mellan lag och verklighet. En studie av svenska kustkommuners f?rvaltning av grunda mjukbottnar i kustzonen.
Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.
Svartedalens naturreservat : en social rikedom värd att utveckla!
Svartedalens nature reserve a social richness worth develop.
The nature reserve of Svartedalen is an area of high biological and social values. The reserve is located close to several densely populated areas. The reserve has been classified as a national area of interest for nature conservation and outdoor life, and as a Natura 2000 area according to both the bird- and habitat directions. The reserve is the largest landarea in Västra Götaland, 3 410 hectares, where a resolution has been made about all these forms of protection. The foundation Skogssällskapet owns 1 956 hectares of the reserve, at 1 384 hectares of the property they pursue FSC-certified silver culture, according to current management plan.
Användargränssnitt för en intern biomarkördatabas
Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.
Kan naturvärdesträd med törskate vara en livsmiljö för rödlistade insekter?
Törskaten tillhör gruppen rostsvampar varav flera är patogena och orsakar stora ekonomiskt betydelsefulla skador på tallar i produktionsskogar och estetiska skador på tallar i parker över hela norra halvklotet. Bland de vanligare symptomen som kan ses på tallar är enstaka döda grenar eller att toppen är död. När dessa symptom uppkommer har angreppet pågått under några år. Nedanför den döda toppen bildas oftast ett kådindränkt mörkt stamsår. Det finns två typer av törskate som dödar toppen på tall (Pinus sylvestris) i Sverige, den ena är Cronartium flaccidum och den andra är Peridermium pini.
Samband mellan dammars egenskaper och trollsländearters förekomst och detekterbarhet
På senare år har intresset för trollsländor ökat. I jämförelse med andra stora och lättstuderade insekter finns dock relativt få vetenskapliga och systematiska studier. Denna studie syftar till att undersöka hur habitatet påverkar trollsländearternas förekomstmönster och detekterbarheten hos olika arters larver samt inventeringsmetodens effektivitet. Med detekterbarhet menas sannolikheten att arten upptäckts givet att den finns på lokalen. Både larver och adulta trollsländor inventerades i 14 dammar i Frihult, Sjöbo kommun i Skåne under juni-augusti 2009.