The purpose of this paper is to analyze the reasons a religious minority leader has to convert to a larger religious group and how the leader chooses to communicate this event in certain daily press. In March 2014 the leader and founder of the Christian and charismatic movement ?Livets Ord? (Words of Life), Ulf Ekman, announced his decision converting to the Roman Catholic Church after a 10 year long process of thinking. The communications of Ekman?s linguistic language in the articles are discussed through two discourse analyzing perspective, Laclau & Mouffe?s and Fairclough?s.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

I denna uppsats har jag jämfört mottagandet i dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jämföra hur två romaner av författarinnor som är kända för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt manlig kritikerkår. För att kunna göra det använde jag två teorier. Den ena är utformad av Gunilla Domellöf och tittar på hur kritiker, framförallt manliga, i allmänhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgår istället från kritikern och handlar om kritikerns uppgift.

Den här masteruppsatsen består av fyra delar: en nyöversättning från engelska till svenska av ett utdrag ur Charlotte Brontës roman Shirley (1849), en översättningskommentar som går igenom ett antal problemområden, en språklig undersökning samt ett avsnitt om nyöversättning.Den språkliga undersökningen utgörs av en jämförelse mellan användningen av pronominella adverb i uppsatsens översättning av Shirley och i den äldre svenska översättningen från 1854. Studien fokuserar på adverb med förleden där- och var-.Nyöversättningsavsnittet består av en sammanställning av forskningsläget, erfarenheter från nyöversättningen av Shirley samt intervjuer med översättarna Kerstin Gustafsson och Gun-Britt Sundström. I avsnittet redogörs för förlagens, översättarnas och mottagarnas perspektiv på nyöversättning. Dessutom behandlas hur begreppen ?foreignization? och ?domestication? kan appliceras på nyöversättningar samt hur källtexten och dess nya och gamla översättningar påverkar varandra..

Den här uppsatsen visar hur fyra kvinnliga författare debutromaner, från 1891-2000, har blivit mottagna. Undersökningen diskuterar hur kritiker förhåller sig till verken och författarnas kön. Undersökningen vill visa på hur kritikernas förhållningsätt till kvinnliga författare har förändrats under ett sekel. Vidare studeras vilka tendenser som påvisar att författarna har blivit recenserade med utgångspunkt i traditionella könsmönster. Vår teoretiska utgångspunkt är genus och uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt utgörs av Ruth Wodaks definition av kritisk diskuranalys (CDA).  Resultatet visar att normen kring kvinnans ställning i samhället präglar hur litteraturkritiken bemöter kvinnliga författare. Den förändring som har skett under hundra år avspeglas även i mottagandet av romanerna. Summeringen är kritiken har tidigare haft ett tydligt fokus på författarens kön och en förmyndarartad hållning.

I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken är i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgående gemenskapsproblematiken yttrar sig på ambivalenta vis i Ord i natten. Tillstånd av närhet förankras i en materiell diktvärld, medan avstånd från gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstånd.

In this textual analysis I have examined the book Att följa Jesus by Ulf Ekman and information from Word of Life's official website. The aim of this study is to see how a religious leader is shaping the identity of the groups members after a certain pattern that differs from the surrounding, secular society. The research focus  of this essay includes several aspects:  how a culture is formed in a religious minority in contrast to the prevailing cultural context; how the material can be explained by Paul Pruyser?s theory on the psychological worlds; how what Ulf Ekman writes about distinguishing themselves from the environment differs from how other religious minority groups distinguish their identity;  and,  how the psychological world, expected behavior, and context of Word of Life can be structured by Valerie DeMarinis? model of assessment. I have placed Word of Life in a realistic illusionistic world developed from Paul Pruyser?s theory of psychological worlds.

The purpose of this master thesis is to examine how the relationship between humans and nature is expressed in the imaginative literature. My aim is to identify ideological reproductions in the analyzed works. Therefore I have chosen one work from late 19th century and one from late 20th century. This makes it possible to examine the contextual anchorage of the found ideological expressions. The study?s theoretical framework is primarily based on ecocriticism, and especially on Greg Garrard?s and Kate Soper?s thoughts.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benämnas som kulturmiljöer, vilket är hela områden som har påverkats av människan på ett eller annat sätt. I dessa områden fanns andra värderingar än endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hållbarhet och utveckling. Båda dessa begrepp är grundpelare i uppsatsens teoretiska utgångspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin är en förgrening till systemteori, i vilken samhället ses som en helhet. Enligt resiliensteorin är samhället likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhället, dessa variabler är; sociala, politiska, miljömässiga och ekonomiska.

Syftet med uppsatsen är att undersöka livsåskådningsproblematik i Kerstin Ekmans romantrilogi Vargskinnet bestående av romanerna Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter, med hjälp av teologisk analys.Undersökningen är organiserad så att livsåskådningsproblematiker urskiljs vid en textcentrerad läsning av trilogin. Dessa livsåskådningsproblematiker får fungera som kompass för urval av teologisk teori. Den dubbla frågan i analysen är hur livsåskådningsproblematikerna framskrivs i det skönlitterära urvalet och hur det framskrivna kan förstås med hjälp av den teologiska teorin, sammanfattad i två analysbegrepp.Framläsningen av den skönlitterära texten med avseende på livsåskådnings-problematikerna, form och innehåll samt de teologiska begreppsparen ger stöd för att det teologiska begreppet arvsynd är relevant att undersöka romantrilogin Vargskinnet med. Det visar även hur en tvådelad, kombinerad tolkningsansats kan utlägga, förstå och framskriva dels den skönlitterära texten utifrån dess egen tematik ? livsåskådningsproblematiken ? dels den skönlitterära gestaltningen utifrån arvsyndsteori, genom de möjliga livsförhållanden som den skönlitterära romantrilogin Vargskinnet utgör..

Cirka 100 000 personer i Sverige har sjukdomen Alzheimer. Gun, Salvo och Kerstin är några av dem. Bengt Winblad och Miia Kivipelto forskar om den.Möt personerna som har en sak gemensamt: Alzheimers sjukdom..

Syftet med uppsatsen är att undersöka intertextualitet och arketypiska mönster i Kerstin Ekmans Vargskinnet. En romantrilogi bestående av Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter. För att uppnå studiens syfte utreds hur intertexter förekommer och inverkar på trilogin. Dessutom prövas ifall de arketypiska mönster som Annis Pratt funnit i sin omfattande studie av kvinnlig fiktion, också förekommer i Vargskinnet. Slutligen analyseras existensen av arketypen mandala i Skraplotter.

Malmö högskola Lärarutbildningen Specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen Distans H05 Vårterminen 2008 Kerstin Krona Abstract Krona, Kerstin (2008). Specialpedagogen ? gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte. (The Special Education Teacher ? the senior high school teacher´s coach and problem solver in a new paradigm) Vi lever i en omvälvande tid ? i ett paradigmskifte.

I denna kvalitativa uppsats har jag fokus på kvinnors sexualitet och hur samhällets normer påverkar och begränsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer från Kerstin Thorvalls bok ?Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig? (2000) där hon som huvudkaraktär i boken berättar om sina sexuella möten med män och hur hon upplever detta samt hur samhället och andra individer bemöter henne och särskilt då hennes sexualitet.Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är Gayle Rubins sexuella värdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam används med hjälp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade på var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begränsad i utövandet av sin sexualitet på grund av de rådande normerna om kvinnors sexualitet i samhället. Men man kunde även se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar på att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar.