Studiens syfte var att undersöka lärares, särskollärares och specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av särskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhållande till inkludering, uppfattningar om lärares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgått från en kvalitativ metod där vi använt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna själva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrån ett fenomenografiskt perspektiv där vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen.

Syftet med examensarbetet var att få fördjupad förståelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i årskurs 1 på två gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna.Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att få information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med åtta matematiklärare på gymnasiet samt två fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvägledare, speciallärare, specialpedagog och skolsköterska, totalt åtta personer. De två fokusgrupperna är fördelade på en grupp från grundskolan och en grupp från gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhälsan på grundskolan och gymnasieskolan görs överlämning av information kring elever i matematiksvårigheter. Informationen är knapphändig och vanligaste åtgärden är att eleven har undervisats i liten grupp på grundskolan.

Denna uppsats har till syfte att utforska på vilket sätt användning av LEGO-teknik i teknikundervisning påverkar utvecklingen av ämnesspecifika förmågor samt samarbetsförmåga. Vidare undersöktes vilka uppfattningar lärare och elever har om användning av LEGO-teknik och NXT-programmering i teknikundervisning. Eleverna i årskurs nio på en grundskola i Småland, hade under några veckor undervisning i teknik, med fokus på ?Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter? (som en del av det centrala innehållet för årkurs 7-9 inom området tekniska lösningar). Avslutningen på arbetsområdet har varit ett projektarbete som ska utföras med hjälp av LEGO-teknik och NXT-programmering. Undersökningen har utförts genom att observera 40 elever i deras arbete med LEGO-teknik.

Det har blivit mer uppmärksammat att pojkar inte är lika duktiga i skolan som flickor. De har svårare att få höga betyg i teoretiska ämnen. En anledning kan bero på att skolan har riktat in sig på att lyfta fram flickor som inte har fått gått i skolan lika länge som pojkar. Det var vanligare att pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som är hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 år sedan började man undersöka varför flickor inte var så framåt i skolan och man började arbeta för att stärka flickor i deras studier.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

AimThe aim of this study was to examine the views on bullying in the context of physical education among pupils studying at intermediate level through a gender perspective.The following questions where used in the examination.In what ways does the views on bullying differ between girls and boys?How is bullying manifested during classes in physical education?How do girls and boys experience cross-gender and same-gender bullying?MethodThe study is based upon a survey with questions of both quantitative and qualitative disposition. A total of 210 pupils from areas in and around Stockholm participated in the study, all studying at intermediate level. The participants consisted of 92 girls and 116 boys (two declined). The selection of participating schools where made out of convenience.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att synliggöra genom vilka lärstilar kursplanens mål förmedlas från styrdokument till elev samt hur detta påverkar elevens möjligheter att utveckla Lgr11?s kunskapsformer (förmågor). Studiens frågeställningar var: Vilka lärstilar använder sig läraren av då läraren synliggör kursplanens mål under lektionstid? Vilka av Lgr11?s kunskapsformer (förmågor) ges eleven möjlighet att utveckla inom ämnet idrott och hälsa?MetodStudien har en kvalitativ ansats där strukturerade observationer utgjorde forskningsmetod. Observationerna ha gjorts i tre olika skolor under 45-50 minuter per observation.

Jag har ritat en skola i Mariehäll. Konceptet för skolan baserar sig på att skolans program delas upp och får rymmas i fyra volymer. Då volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum där skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa välfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehåller utrymmen för personal, administration och lokalvård, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.

Denna studie försöker beskriva och förstå hur lärare i Idrott och hälsa uppfattar ämnets hälsodel med en fenomenografisk utgångspunkt. Ämnet Idrott och hälsa är starkt präglat av traditioner som sträcker sig tillbaka till Linggymnastiken och på senare år föreningsidrotten. Detta har lett till att ämnet domineras av praktiska moment. I de två senaste kursplanerna har det tillkommit ett tydligt hälsoperspektiv, något som inneburit ett försök till ökad professionalism och samtidigt ställer högre teoretiska krav på lärarna.       Studien innefattar både observationer och intervjuer av sju lärare i Uppsalaområdet.

Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att få insikt i vad skolpersonalen anser ligga till orsak för mobbning, vad skolpersonalen tror att konsekvenserna kan bli samt hur skolpersonalen kan förebygga den. Utifrån syftet har jag formulerat tre frågeställningar: Vad är orsaken/orsakerna till mobbning enligt skolpersonal? Vilka konsekvenser tror skolpersonal att mobbning kan få? Vad anser skolpersonal att de kan göra för att förebygga mobbning? Jag har valt att använda en kvalitativ metod bestående av intervjuer. I min undersökning har jag valt att göra intervjuer med skolpersonal på en mångkulturell grundskola i en större svensk kommun. Jag har intervjuat sammanlagt fyra personer som har olika uppgifter på skolan.

Denna studie har syftat till att granska policydokument som producerats av EU i samband med Utbildning 2020. Då dagens nationella utbildningspolitik starkt påverkas av internationella instanser där skolan successivt blivit en transnationell angelägenhet är det väsentligt att undersöka vilka utbildningsvisioner EU har. Genom en sådan granskning kan upptäckter göras gällande vilken slags grundskola som skapas. Mer specifikt har fokus i analysen varit att urskilja ifall distinktioner mellan olika utbildningsnivåer skrivits fram och vilken position skolans tidigare år i så fall får. Studien har huvudsakligen utgått från en textanalys med inspiration från diskursteorin och kritisk diskursanalys.

SAMMANFATTNINGUnder det senaste decenniet har det skrivits och diskuterats väldigt mycket om integrering av grundsärskoleelever i grundskolan. Eftersom detta varit ett högaktuellt ämne i många år blev vi uppmärksamma och nyfikna på vad lärare och pedagoger anser om en integrerad skolmiljö. Vårt syfte med uppsatsen har varit att försöka klarlägga effekterna av en integrering mellan grundskolan och grundsärskolan. Vi har tittat på vad forskning och vad skollag och läroplan menar och anser om en skola för alla där integrering äger rum. För att se hur det ser ut i verkligheten har vi gjort en intervjuundersökning i tre kommuner, på en skola i vardera av de tre kommunerna.

Sammanfattning/abstractSyftet med denna studie var att beskriva hur lärare anser att de arbetar med individualisering i grundskolan, och att identifiera vilka faktorer som påverkar och formar lärarrollen när det gäller individualisering. Vi har som mål att, i vårt kommande yrke som lärare, kunna främja varje enskild elev i sin kunskapsutveckling, därför har vi valt att belysa individualisering ur ett lärarperspektiv.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna har vi genomfört med sex lärare som arbetar i skolår ett till nio, på en grundskola på en mindre ort i Mellansverige.I bakgrunden redogör vi för de aspekter som, i tidigare forskning, har framträtt som betydelsefulla för att kunna individualisera arbetet i grundskolan.Resultaten från undersökningen har vi analyserat och jämfört med den forskning vi belyst i bakgrunden.Det vi har kommit fram till i vår studie är att lärarens förhållningssätt gentemot eleverna har stor betydelse. Genom att läraren skapar tillfällen till kommunikation med eleverna kan denne utveckla en god relation till dem, och på så sätt ta reda på vilket sätt eleverna bäst lär sig på. Utifrån detta kan läraren sedan anpassa och individualisera undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lärandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter så att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lärandet.Genom att intervjua elever i år 8 på en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrån deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfälle utfördes.Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande både mellan och inom arbetslag på en skola, vilket ses utifrån beskrivningar av elevers upplevelser i studien. Utifrån resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. Däremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssätt och nya metoder för att lära.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.