Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan och gymnasiet tycker om moderna språk, för att förstå deras motivation att fortsätta eller inte med ämnet. Arbetet är relevant eftersom allt färre elever läser moderna språk i skolan, trots samhällets behov av personer som behärskar mer än ett främmande språk. Undersökningens metod är kvantitativ med kvalitativa inslag. Enkäter har delats ut till elever på en grundskola och ett gymnasium i en stad i södra Sverige. För att placera elevernas svar i ett större sammanhang har enkäterna kompletterats med intervjuer av skolpersonal.

Mattsson, A (2006). Distansundervisning i svenska grundskolor i utlandet ? handledares, lärares och elevers syn på distansundervisning för elever i behov av särskilt stöd. (Distance education in Swedish compulsory schools abroad ? tutors, teachers and students view on distance education for students with special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Avsikten med undersökningen är att undersöka lärares och handledares uppfattningar om distansundervisning för elever i behov av särskilt stöd samt att undersöka några elevers uppfattningar om distansstudier. Denna studie bygger på en enkätundersökning bland handledare och distansundervisande lärare samt ett antal intervjuer med distansstuderande grundskoleelever i svenska utlandsskolor.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser på sina förutsättningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i ämnet matematik (SOU, 2004). Då det är lärarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vända oss till lärare för att få deras syn på vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjälp av enkätfrågor ställda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare år som undervisar i ämnet matematik försökte vi finna svar på vår fråga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nått upp till betyget Godkänd i ämnet matematik.

Detta arbete består av en kvalitativ undersökning om 16 elevers attityder till miljö kopplat till deras vilja att påverka miljön. Vi har valt att undersöka elevernas attityder då vi anser att undervisning om miljö för en hållbar framtid bör utgå från elevernas tankar och inställningar. Vidare undersöktes även hur eleverna använder sig av naturvetenskapliga kunskaper vid ställningstagande i samhällsfrågor som rör vår miljö. Vår undersökning genomfördes med elever i åldrarna 15-17 år på våra partnerskolor, en grundskola och en gymnasieskola. Undersökningen bestod av både enskilda intervjuer och intervjuer i grupp.

Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer.

Education in information seeking is often traditional and focused on technology. When it comes to this sort of education, research proves it is unusual to pay attention to the interaction between students. My intention has been to examine if it is possible to pay attention to the interaction between students, in order to create more and better situations of learning. The issues in this work are about describing the students? interaction.

Syftet med denna undersökning var att beskriva hur grundskollärare arbetar med värdegrunden på en skola som arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Skolan har en viktig roll när det gäller att förmedla värderingar till eleverna för att de skall kunna fungera i samspelet i samhället. Därmed blir det viktigt hur lärare arbetar med värdegrunden. Forskning visar att det finns en del svårigheter med värdegrundsarbete.För att uppnå syftet med studien genomfördes intervjuer med sex grundskollärare på en skola i Mellansverige där värdegrundsarbetet är i fokus i form av att de arbetar utifrån en särskild värdegrundsmodell. Under intervjuerna användes en intervjuguide med övergripande rubriker och till dessa ställdes följdfrågor för att de intervjuade skulle få möjlighet att vidareutveckla sina svar.Resultatet visade att det finns en värdegrundsmodell som påvisas genom värdegrundstavlor som hänger i klassrummen, men även på andra ställen i skolan.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lärares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolår 7-9. Ingår gör också lärares resonemang om vilka moment/förmågor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frågan som behandlas i uppsatsen är vilka moment/förmågor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lära sig. Dessa frågor besvaras med hjälp av observationer på tre olika skolor och intervjuer med sex lärare på dessa tre skolor. I uppsatsen ingår en analys av de läromedel som skolorna använder sig av inom matematikundervisningen.

Mobbning är ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. Då begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svårt att upptäcka. Den svenska skolan är obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som där bedrivs är därför viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det påverkar det arbetssätt som används för att motverka mobbning. Undersökningen ägde rum på en grundskola med årskurserna F-6, där individuella intervjuer genomfördes med rektorn och två av skolans pedagoger.

Elevhälsovård ska erbjuda multidisciplinärt stöd till alla elever i grundskola och gymnasieskola, för att främja lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av elevhälsovård inom grund- och gymnasieskolan. Att undersöka elevers erfarenheter har inte varit vanligt inom skolhälsovården i Sverige. De flesta omvårdnadsvetenskapliga undersökningar har hittills grundat sig på skolsköterskors uppfattningar om skolhälsovårdens betydelse. Sjutton artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Elevhälsovård ska erbjuda multidisciplinärt stöd till alla elever i grundskola och gymnasieskola, för att främja lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av elevhälsovård inom grund- och gymnasieskolan. Att undersöka elevers erfarenheter har inte varit vanligt inom skolhälsovården i Sverige. De flesta omvårdnadsvetenskapliga undersökningar har hittills grundat sig på skolsköterskors uppfattningar om skolhälsovårdens betydelse. Sjutton artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur skolorna lever upp till lagstiftarens krav och syften när det gäller ämnet elevens val.Elevens val omfattar 382 timmar av timplanens 6 785 timmar i grundskolan, d.v.s. 5 % av den totala undervisningstiden.Elevens val omnämns inte över huvud taget i läro- och kursplanen och enligt skollagen är syftet med elevens val att eleven ska fördjupa och bredda sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Kraven på ämnet är att tidsutrymmet ska uppfyllas och att undervisningen, liksom all annan undervisning i skolan, ska utgå från gällande läro- och kursplan. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt val av ämnen inom ramen för elevens val. Sett ur ett vidare perspektiv går det att finna fler syften som rör elevens stimulans, motivation och intresse.Tidigare forskning i detta ämne är mycket begränsad vilket innebär att den empiriska undersökningen får stor betydelse.

Uppsatsen behandlar jämställdhetsfrågor i skolan, för det första frågan om hur det teoretiskt sett ska gå till att i undervisningen förverkliga de jämställdhetsmål som anges i läroplaner och skollag, och för det andra hur det praktiskt upplevs av ett antal intervjuade lärare på en grundskola. Den empiriska delen går i stort sett på samma linje som tidigare forskning vad gäller problemen med jämställdhetsarbetet: att det inte bedöms som vardagligt relevant, att arbetet i hög grad beror på enstaka entusiaster, att skolledningen spelar en viktig roll för vilka frågor som lyfts fram och att det råder konkurrens mellan olika projekt. Uppsatsen visar också på att det mycket väl kan försiggå ett dolt jämställdhetsarbete hos enstaka lärare, men det är ingenting som diskuteras och som andra lärare eller skolledare känner till så länge frågan inte tas upp. Detta motsäger även läroplanens krav som lägger stort ansvar på rektor. Slutligen är en framträdande detalj att informanterna ofta har inbördes motsägelsefulla utsagor som pendlar mellan att de anser skolan vara relativt jämställd, för att sedan hävda att det är ganska dåligt med den saken..

Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten hos barn och ungdomar med cerebral pares. 56 barn och ungdomar med cerebral pares i åldern 10-18 år med Gross Motor Function Classification system (GMFCS) tillhörighet I-III, som gick i grundskola, grundsärskola eller gymnasieskola och som erbjöds insatser från Skånes 11 olika barn- och ungdomshabiliteringar har undersökts via en enkät: Child Health Questionnaire (CHQ-87).CHQ-87 är ett självskattningsformulär bestående av 87 frågor, indelade i två huvudområden som tillsammans täcker individens fysiska och psykosociala hälsa. Enkäten skickades ut per brev under våren 2008. Totalt skickade 167 enkäter ut och 56 enkäter inkom besvarade.Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan den fysiska och den psykosociala hälsan. Skolsituationen och kamratrelationer upplevs positivt av flertalet som svarade och merparten svarar att de har det bra i sina familjer.

Selektiv mutism är en störning som försämrar prestationsförmågan i studier eller arbete samt försvårar kommunikationen. Störningen gör att barnet oftast avstår att tala på förskolan, sexårsverksamheten samt på skolan medan det däremot talar helt obehindrat hemma. Syftet var att få en ökad förståelse för hur några pedagogers arbete påverkas av vilken kunskap de har om och hur de arbetar med elever som har selektiv mutism. Undersökningen har genomförts utifrån fyra kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Urvalet har gjorts utifrån deras erfarenheter av att arbeta med barn som har selektiv mutism och deras tillgång alternativt avsaknad av handledning i ämnet.