Genom att framställa vissa fenomen som viktiga och samtidigt exkludera andra har media en stor inverkan på hur vi upplever nyheter, exempelvis om forskning. De senaste decennierna har biomedicinsk alkoholforskning tagit allt större plats i nyhetsmedia, framför allt i artiklar som rör hälsofrågor. Forskningens inträde på arenor i individers vardagsliv är intressant, dels för att det kan öka informationsflödet från forskare till samhällsmedborgare och dels för att en ytterligare dimension ? forskningen ? läggs till sammanflätningen av samhälle, media och människa. Syftet med uppsatsen är att analysera hur tidningsläsare tolkar biomedicinsk alkoholforskning skildrad i media, och vilken betydelse detta har för deras förståelse av (alkohol)beroende.

Biofilter har som funktion att rena kompostgaser från lukt via biologiska, fysiska och kemiska processer. Luften i en komposteringsanläggning kan innehålla hundratals olika ämnen, vissa ämnen kan enskilt vara luktfria men i samverkan med andra luktgivande. En del luktämnen reagerar lätt med sin omgivning och luktreduceringsprocesserna kan påverkas av temperatur, fukt och pH-värde. I denna studie undersöktes hur den luktrenande effekten i biofiltret på Fågelmyrens komposteringsanläggning påverkades av en vattentillsats till filtermaterialet eller den luft som skulle behandlas, detta för att kunna utveckla metoder för egenkontroll av barkfiltret. Prover togs en gång i veckan på in- och utflödande luft från filtret under en treveckorsperiod.

SAMMANFATTNING Mitt examensarbete utgör ett led i Nordiska Genbankens (NGB) uppgift att skapa en nordisk s.k. ?core collection? av rabarber, Rheum rhabarbarum L. Samlingar finns även i våra nordiska grannländer Norge, Finland, Danmark och Island. I Sverige har ett insamlingsarbete av rabarber pågått under åren 2002 och 2003 för att komplettera en äldre samling.

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersöka gymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer. Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer var områdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker. En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen.

Detta är ett 10 poängs arbete på C-nivå inom ämnet teknologi. Arbetet är skrivet inom institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Syftet med arbetet är att undersöka vilka skador som kan uppkomma på betongdammar när vatten och betong står i kontakt med varandra. Målet med arbetet är att uppmärksamma betong som material vid anläggning av trädgårdsdammar. Arbetet inleds med en litteraturstudie där betong som material beskrivs, dess uppbyggnad och sammansättning av vatten, cement, ballast och tillsatsmedel. Därefter beskrivs de för betong vanligaste skadorna vilka är frostskador, armeringskorrosion (rostsprängning), kemiska angrepp och sulfat angrepp. Därefter genomförs tre intervjuer med personer som projekterar och sköter betongdammar i offentlig miljö för att undersöka deras erfarenhet av betongdammar.

Genom att framställa vissa fenomen som viktiga och samtidigt exkludera andra har media en stor inverkan på hur vi upplever nyheter, exempelvis om forskning. De senaste decennierna har biomedicinsk alkoholforskning tagit allt större plats i nyhetsmedia, framför allt i artiklar som rör hälsofrågor. Forskningens inträde på arenor i individers vardagsliv är intressant, dels för att det kan öka informationsflödet från forskare till samhällsmedborgare och dels för att en ytterligare dimension ? forskningen ? läggs till sammanflätningen av samhälle, media och människa. Syftet med uppsatsen är att analysera hur tidningsläsare tolkar biomedicinsk alkoholforskning skildrad i media, och vilken betydelse detta har för deras förståelse av (alkohol)beroende.

Attityden gentemot lövträd och lövskog i norra Sverige började förändras i mitten av 1900-talet. Tidigare var lövträden en resurs inom det agrara samhället, men genom det industriella skogsbrukets utveckling började man alltmer betrakta lövträden som ett problem. Lövträden gav sämre lönsamhet på grund av att de inte efterfrågades inom industrin och lövträden ansågs även hota barrträden och deras föryngring genom sin förmåga att föröka sig vegetativt genom stubbskott och rotskott. Det fick till följd att det inom skogsbruket talades om ett ?lövproblem?.

Snytbaggen (Hylobius abietis) är en stor skadegörare i syd- och mellansvenska skogsplanteringar. Senaste studier visar att snytbaggen ställer till stora problem även i norra delarna av Sverige, speciellt längs kusten. Det vanligaste sättet idag för att skydda plantor mot snytbaggeangrepp är att behandla plantor med insekticider i plantskolan. I FSC finns en överenskommelse att kemiska medel för behandling av plantor mot snytbaggeskador ska avvecklas. SCA behandlade 2011 cirka 8 miljoner plantor. SCA har som mål att få fram lyckade föryngringar i Norrland utan användning av insekticider.

Sojabönor är en global gröda med odlingar i bland annat Brasilien, Kina och USA och i de köttsubstitut som säljs i Sverige baseras ungefär hälften av dem på sojaprotein. I Sverige domineras baljväxtodlingen av ärter och åkerbönor som blir djurfoder och odlingarna av baljväxter för humankonsumtion är mindre omfattande. Konsumenter i Sverige har dock fått ett ökat intresse för livsmedel med svenskt ursprung. För att öka variationen i den svenska baljväxtodlingen, bemöta konsumenters efterfrågan på inhemska livsmedel och minska miljöpåverkan i länder där sojabönorna produceras, har bondbönors möjligheter till att ersätta sojabönor i köttsubstitut undersökts. Metoden har varit en litteraturstudie som har kompletterats med en kvalitativ intervju med en person som är marknadsansvarig på ett köttsubstitutföretag.Kemiska föroreningar i naturen, minskad biodiversitet och för stor färskvatten användning är tre globala problem som uppmärksammats i Kina, USA och/eller Brasilien.

Det ökade intresset från allmänheten för frågor som rör miljö och hållbarhet ställer allt högre krav på företag som tillverkar, importerar och distribuerar produkter. Leksaksbranschen som har barn som målgrupp har längre haft ögonen på sig när det gäller att ta fram säkra produkter som är tillverkade under schyssta villkor. De senaste åren har det ett flertal gånger uppkommit larmrapporter om giftiga och osäkra leksaker och leksaker som tillverkas under mycket dåliga arbetsmiljöförhållanden eller genom barnarbete. Bojkott av företag är inte omöjligt i dagens upplysta samhälle. Vissa branscher är mer tacksamma att granska och därmed mer utsatta än andra för konsumentens makt att påverka ett företags framtid. LEKIS AB har sedan i början av 1900-talet tillverkat leksaker där fokus till en början var produktion av roliga produkter med hög kvalitet som stimulerar barn i olika utvecklingsfaser.

The present study discusses the metabolism of ethanol in the human body from the ingestion of ethanol to the excretion of its break down products water and carbon dioxide. Ethanol is a small molecule, soluble in water as well as in organic solutions. It is quickly distributed to every section in the body, where it exerts a direct toxic effect on the cells. Ethanol cannot directly leave the body efficiently so it needs other metabolic pathways. The molecule is metabolized by oxidation, predominately in the liver.

Av de läkemedel som intas kan kroppen endast ta upp en liten del medan en stor del utsöndras igen, framförallt via urinen. Då avloppsvatten kommer in till avloppsreningsverken renas det genom mekaniska, kemiska och biologiska processer men dagens avloppsreningsverk är inte designade för att ta hand om och bryta ner läkemedelsrester och andra organiska föreningar från till exempel tvättmedel, färgrester etc.  Beroende på de olika substansernas kemiska och fysikaliska egenskaper följer de antingen med det färdigrenade utloppsvattnet, som lämnar avloppsreningsverket, eller så hamnar de i slammet som bildas av sedimenterande partiklar under reningen. Slammet rötas och avvattnas och kan sedan bland annat användas som gödningsmedel på jordbruksmark.I denna studie undersöktes huruvida samkompostering av avloppsslam och annat organiskt material kan höja slammets status som gödselmedel med avseende på minskad lukt, näringsinnehåll och minskad förekomst av läkemedelsrester och organiska föreningar.Tre olika typer av inblandningsmaterial undersöktes;  hästgödsel, djupströgödsel från nöt och trädgårdskompost. Även tre olika metoder för syresättning av kompoststukorna utvärderades. Dessa var luftning genom byggdräneringsrör med tillkopplad fläkt, självdrag genom byggdräneringsrör samt omblandning med hjälp av grävskopa.Temperaturen i stukorna mättes med jämna mellanrum för att avgöra vilken metod som gav störst mikrobiell aktivitet.

Denna rapport behandlar en energiundersökning av värmekablar på uppdrag av INEOS ChlorVinyls anläggning i Stenungsund. Eftersom miljön får en större och större betydelse i dagens samhälle försöker alla sektorer i samhället minska sin energiförbrukning. År 2006 använde svensk industri 157 TWh energi och 35,8 % av detta var elenergi. Den kemiska industrin står för 8 % (2006) av Sveriges industriers energiförbrukning och räknas som en energiintensiv bransch. Fabriken i Stenungsund har länge haft ett mycket förmånligt elavtal vilket har gjort att de inte har varit lönsamt att bry sig om att göra relativt småskaliga effektiviseringar.

I samband med andra världskrigets start 1939, utvecklades kemiska ämnen för ogräs- och bekämpningsmedel. Numera påträffas de i de flesta floder, grundvatten och i majoriteten av alla mänskliga varelser. Detta har medfört att allt fler krav ställts på omgivningen. Miljöredovisningen föddes i slutet av 1960-talet och själva startskottet för miljöredovisning skedde i samband med Brundtlandrapporten 1987. Inom kaffebranschen har det länge stått stilla när det gäller arbets- och miljöfrågor. Det tog fart när stora aktörer på marknaden, däribland Löfbergs Lila, startade Common Code for the Coffee Community 2006.

Miljökonsekvenser orsakade av mänskliga aktiviteter gör sig tydligt påminda i dagens samhälle. Ett sätt för företag att ta sitt miljöansvar är att effektivisera och systematisera sitt miljöarbete genom att införa ett miljöledningssystem. En internationellt accepterad standard för miljöledningssystem är ISO 14001 som tillämpas av organisationer i hela världen.Detta examensarbete syftar till att förbättra Trafikverket Färjerederiets befintliga certifierade miljöledningssystem genom att utarbeta en ny miljöutredning för verksamheten. Studien innefattar identifiering av miljöaspekter, värdering av miljöaspekter och mätningar av emissioner från en av Trafikverket Färjerederiets vägfärjor. Identifieringen av miljöaspekter genomfördes genom litteraturstudier, studiebesök och intervjuer.