Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvårigheter? Hur kan pedagogen i klassen skapa ett klimat i klassrummet som passar alla elever?Genom att intervjua sju pedagoger på fem olika skolor har vi fått deras perspektiv och syn på de här frågorna. Resultatet från våra intervjuer visar att pedagogerna är beroende av varandra för att miljön i skolan ska gynna alla elever. De intervjuade pedagogerna anser att eleverna med koncentrationssvårigheter är i behov av trygghet vilket de får genom struktur i klassrummet. Detta uppnådde pedagogerna på olika sätt beroende på om eleverna befann sig i en vanlig skola eller på en resursskola.

Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillämpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lägger fokus på konkreta undervisningsstrategier, elevens grundläggande behov som måste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lärare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. Några av de slutsatser som framkommer i studien är vikten av individualiserad undervisning, grundläggande anpassningsbehov av läromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev.

Sverige har en stor gruvindustri sett i Europeiska sammanhang vilket resulterar i stora mängder gruvavfall som ska omhändertas på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Gruvavfall består av antingen gråberg, som är omineraliserat/oekonomiskt berg som måste brytas av praktiska skäl för att komma åt malmen, eller anrikningssand, som är en restprodukt från anrikningsprocessen. Den vanligaste malmen som bryts är metallsulfidmalm, av 13 aktiva metallgruvor i slutet av 2009 bröts det sulfidmalm i 11 gruvor. Sulfidmalmen har ofta metallhalter av några procent vilket resulterar i stora mängder anrikningssand. Anrikningssanden lagras i stora upplag på plats vid gruvan och när anrikningssanden utsätts för syre oxiderar sulfiderna i anrikningssanden.

Olof Palme var en av de ledande kritiska ro?sterna under Vietnamkriget. Go?ran Perssons ro?st var betydligt fo?rsiktigare under Irakkriget. Vad beror det pa? att tva?statsministrar som representerar samma land och samma parti kan go?ra tva? sa?fundamentalt olika sta?llningstaganden? Genom att va?ga externa, interna och individuella faktorer mot varandra har vianalyserat Palmes och Perssons personliga sta?llning i svensk utrikespolitik.Vi har visat att Olof Palme och Go?ran Persson a?r mycket olika som individer och att dessa skillnader a?terspeglas i den utrikespolitik som formulerades.Eftersom vi visar att ba?de Olof Palme och Go?ran Persson har handlat kognitivtkonsistent i formulerandet av utrikespolitiken menar vi att ba?de Palme och Persson direkt pa?verkat utformningen av svensk utrikespolitik.Vi visar ocksa? att den fo?rda svenska utrikespolitiken i ho?g grad sta?mmero?verens med Palmes och Perssons egna utrikespolitiska ma?l vilket sta?rker va?ra slutsatser..

Igelsta fjärrvärmeverk producerar med till största delen bio- och returbränslen, värme till cirka200 000 människor i södra Stockholm. Att använda fasta bio- och returbränslen minskar dentotala miljöbelastningen jämfört med fossila bränslen men skapar lokala miljöproblem pågrund av bland annat damning. Damning är ett stort lokalt miljöproblem på Igelstaverket ochorsakar risker för dammexplosioner samt olägenheter i omgivningen.Detta projekt har undersökt möjligheterna att minska damningen från ett urval av de fastabränslen som används på Igelstaverket, genom behandling med dammreduceringskemikaliervid sidan av de mekaniska åtgärderna. Fyra dammreduceringskemikalier valdes ut för att ilabbskala testas på sex av de mest utnyttjade bränslena på Igelstaverket. PiniDust ME som ärett dammbindande medel var den dammreduceringskemikalie som i laborationerna, allmäntvisade bäst effekter med avseende på en direkt minskning av dammet, vid upprepadbehandling samt för varaktighet.I projektet utfördes även test i pilotskala.

En slät yta som förses med längsgående rillor får ett minskat friktionsmotstånd i strömmande medier. Ytor med denna struktur används i många olika applikationer, allt från segelbåtar och simdräkter till flygplan. Även naturen har upptäckt dessa egenskaper. Hajar har en ytstruktur i sitt skin som är av liknande karaktär och med samma egenskaper. Hajskinnet har också en anisotrop friktionsegenskap med ökad friktion i ena riktningen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur åtgärdsprogram fungerar som ett verktyg för lärare vid planering av undervisning för elever som är i behov av särskilt stöd.  Studien presenterar en kvalitativ studie där läroplansteorin har stått som grund för att analysera resultatet. Litteraturen bygger på skollagen, läroplanen och övriga styrdokument samt på aktuell forskning. Den empiriska delen består av tre lågstadielärares intervjuer.Studieresultatet visar att lärarna skriver ett åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd på grund av läs- och skriv-, matematik- och beteendesvårigheter. Utarbetande av åtgärdsprogram sker mellan läraren, specialpedagogen/specialläraren och vårdnadshavaren.

Tanken bakom examensarbetet var att undersöka huruvida de äldre system som finns i bruk ute i organisationer idag uppfattas som ett problem samt vad som i sådana fall görs åt problemet. Ett flertal författare har under åren förklarat hur förändringar i system leder till en försämrad struktur vilket förr eller senare orsakar ett försvårat underhållsarbete av system. För att ta reda på hur väl litteraturen stämmer överrens med svenska organisationer så har vi intervjuat fyra respondenter för att få deras syn på problematiken. Denna har sedan jämförts och diskuterats mot de premisser vi funnit i litteraturen. Det har framkommit att det litteraturen inom området menar, stämmer till stor del med det våra respondenter berättat.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men även för yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att försöka ta reda på hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum påverkas för en lärare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en elev fått fram hur vardagen i skolan kan se ut från både elev ?och lärarperspektivet. Vi har även besökt Karolinaskolan där vi fick insikt i hur det kan se ut på ett internat för elever med DAMP/ADHD.

Syftet med denna undersökning är att studera första satsen ur Beethovens pianosonat nr 32 i c-moll, op. 111, ur ett interpretperspektiv för att därigenom bidra till en fördjupad förståelse av verket. Min huvudsakliga metod är en detaljerad analys av kompositionen för att klargöra min förståelse av verket samt redogöra för de insikter som varit avgörande för min interpretation. Jag undersöker även den biografiska, kulturella och sociala kontext där verket tillkommit. Resultatet visar att en djupare förståelse av verkets struktur och faktur är betydelsefull för att förtjänstfullt kunna interpretera verket: vikten av den fixerade ordningen av de tre förminskade septimackorden, submediantens funktion som utökad dominant samt hur huvudtemats motiv fylls med karaktärsmässigt olika uttryck relaterade till artikulation, dynamik, kompositionsteknik och stämdubbling kan inte underskattas.

Syftet med detta examensarbete har varit att införskaffa lämplig utrustning till förbearbetning och oförstörande provning. Utrustningen ska användas till rör som svetsas på insidan. Arbetsgivare är Areva Uddcomb i Karlskrona. Vi har använts oss av metoder från Fredy Olson. Detta för att få en enkel och sammansatt struktur i arbetet.

Hjärtstopp drabbar årligen flera tusen människor på svenska sjukhus. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med hjärtstopp och hjärt- och lungräddning på sjukhus. Denna litteraturstudie genomfördes med en litteratursökning av kvalitativa artiklar inom området och analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Litteraturstudien begränsades med att specialistsjuksköterskor exkluderades. Analysen resulterade i fem kategorier; Att uppleva stöd och krav från kollegor, Att uppleva ett sjätte sinne för ens egna patienters tillstånd och deras önskan, Att sakna struktur och kunskap, Att känna sig otillräcklig och granskad vid familjens närvaro samt Erfarenhet av återupplivningar påverkar känslan.

Uppsatsens grundläggande syftet är att förklara förutsättningar för tillväxt i en gränsregion. För att uppnå detta syfte har förutsättningar utifrån teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgångspunkten har varit vägledande för att empiriskt identifiera förutsättningar för tillväxt i en gränsregion mellan Sverige och Norge. Det är förklaringen av ett visst fenomen ? gränshinder ? i relation till gränsöverskridande verksamhet som eftersträvas.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.