Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

Hem- och konsumentkunskap Àr ett Àmne som tidigare ansetts varit till fördel för flickorna. Enligt kursplanen skall Àmnet verka för att skapa jÀmstÀlldhet mellan könen vilket Àven Àr aktuellt i dagens samhÀlle. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur elever uttrycker sig kring Àmnet hem- och konsumentkunskap nÀr det gÀller Àmnets relevans i deras vardagliga liv, nu och i framtiden. Detta sÀtts sedan i relation till ett genusperspektiv. För att synliggöra eventuella genusskillnader har vi intervjuat en grupp med enbart flickor, en grupp med enbart pojkar och en grupp med bÄde pojkar och flickor.

Inom det företagsekonomiska ÀmnesomrÄdet har Johanson och Vahlnes Uppsalamodell sedan 1970-talet varit en dominerande teori vad gÀller företags internationaliseringsprocesser. Enligt denna teori bör företag gradvis expandera internationellt och inhÀmta kunskap om utlÀndska marknader innan en expansion genomförs. I kontrast till denna har pÄ senare Är Born Global, en teori som ifrÄgasÀtter Uppsalamodellen, vunnit mark. Detta dÄ det har blivit allt vanligare att företag redan initialt expanderar till avlÀgsna marknader utan att inneha den kunskap som Uppsalamodellen föresprÄkar. DÄ Uppsalamodellen fokuserar pÄ vinstdrivande tillverkande företag Àr syftet med denna uppsats att analysera Uppsalamodellens relevans i förhÄllande till de icke vinstdrivande tjÀnsteorienterade hjÀlporganisationerna LÀkare Utan GrÀnser och LÀkarmissionen, vilka kan anses vara exempel pÄ Born Globalföretag.

Jag har mÀrkt att mina elever har vissa kunskaper som de inte lÀrt sig under traditionella lÀroformer; i skolan eller nÄgon annanstans. Det kan vara att de har en kÀnsla för hur film eller musik Àr uppbyggd, vad som Àr en snygg bildkomposition, för hur sprÄket talas eller skrivs, eller hur man ska bete sig i olika situationer. Utan att vi Àr medvetna om det verkar vi ha en intuition och magkÀnsla inför vissa företeelser i vÄr vardag. Vad Àr det dÄ för typ av lÀrande som sker nÀr vi inte tÀnker att vi lÀr oss och inte heller alltid vet att vi kan vissa saker? Vad vi har att göra med Àr alltsÄ nÄgon form av omedveten process; ett slags implicit lÀrande.

Mitt magistersarbete ?Mini House? Àr ett projekt som omfattar undersökning, formgivning, utveckling och paketering av en samtida svensk stuga inom kontexten för den svenska Plan- och bygglagen. Jag har gett projektet en engelsk titel dÄ jag vill att det ska kunna ha relevans och ett potentiellt liv utanför den primÀra svenska kontexten.De s.k. Friggebodsreglerna tillÄter en markÀgare att bygglovsfritt uppföra ytterligare en stuga pÄ maximalt tio kvadratmeter pÄ bebyggd tomt. Ett förslag att utöka den tillÄtna ytan till femton kvadratmeter har lagts fram och skall fastslÄs i början av Är 2008.En marknad för ?friggebodar? skapades snabbt efter att Friggebodsreglerna introducerades 1987, vilken inte har förÀndrats mÀrkbart under dessa 20 Är vad gÀller byggmaterial, huskvalitet eller utseende och kÀnsla.

År 1970 övergick Sverige frĂ„n att ha fasta bokpriser till fria eftersom de fasta bokpriserna ansĂ„gs strida mot konkurrensrĂ€tten. Detta var 1900-talets viktigaste hĂ€ndelse i den svenska bokbranschen DĂ€refter började allt fler traditionella bokhandlare att samarbeta och utvidga sin utbud för att generera fördelar inom företaget.Böcker har dĂ€remot inte alltid sĂ„lts genom de traditionella bokhandlarna och nu mera har man allt flera konkurrenter Ă€n tidigare vilket gör att de befinner sig pĂ„ en mogen marknad. De tvĂ„ senaste aktörerna som trĂ€tt in pĂ„ marknaden Ă€r stormarknader och Internet som med bland annat lĂ„ga priser anses som ett hot för de traditionella bokhandlarna. DĂ„ de gamla konkurrensmedlen Ă€r satta ur spel mĂ„ste de traditionella bokhandlarna satsa pĂ„ relationer och lojalitet för att Ă„tminstone behĂ„lla sina befintliga kunder och dĂ€r av fĂ„ lĂ„ngsiktig överlevnad.Vi kommer hĂ€r att undersöka frĂ„n bĂ„de sĂ€ljarens och konsumenternas perspektiv för att kunna se vilka marknadsföring strategier bokhandlarna anvĂ€nder sig av och hur de kan skapa lĂ„ngsiktig lojalitet hos deras kunder.I vĂ„r undersökning har vi valt att jĂ€mföra en stor bokhandel med en medelstor och tvĂ„ smĂ„ för att fĂ„ en inblick om vilka strategier de olika bokhandlarna anvĂ€nder sig av. Vi kan understryka att det krĂ€vs olika faktorer för att traditionella bokhandlar skall kunna skapa lĂ„ngsiktlig lojalitet hos deras kunder.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

I denna socialpsykologiska uppsats har vi undersökt svenska ledares upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet Ă€r av relevans att studera dĂ„ dagens förĂ€nderliga arbetsvillkor stĂ€ller höga krav pĂ„ de anstĂ€lldas anpassningsbarhet. Behovet av anpassning medför en alltmer komplex tillvaro i hanteringen av en tillfredstĂ€llande grĂ€nsdragning mellan dessa domĂ€ner. VĂ„rt syfte med studien var att förmedla en förklaring och helhetsbild som pĂ„visar vad som Ă€r mest angelĂ€get för ledarna i hanteringen av denna grĂ€nsdragningsprocess. Vi har genomfört en kvalitativ studie, och utifrĂ„n syftet och frĂ„gestĂ€llningarna har vi anvĂ€nt Grundad teori som metodval.

NÀthat Àr ett nytt socialt problem, som aktualiserats i och med en intensiv mediadebatt. NÀthat Àr sÄledes ett fenomen, som ingen forskat kring, men som dÀremot kan ses utifrÄn mobbningsforskning. Syftet med denna diskursanalytiska uppsats, var att lyfta fram dels mediavinklingen av nÀthat, dels utsatta/vittnande ungdomars beskrivningar av fenomenet. UtifrÄn detta Àmnades samproduktionen av synen pÄ nÀthat som socialt problem undersökas, dÀr ungdomar, media och mobbningsforskning ses som sociala aktörer. Med hjÀlp av retoriska resurser utifrÄn diskurspsykologin, och den kritiska diskursanalysens forskarbegrepp intertextualitet analyserades det empiriska materialet, bestÄende av tidningsartiklar, blogginlÀgg och forumtrÄdar.

Dirigenten och komponisten Leonard Bernstein (1918-1990) var en av sin tids ledande kulturella celebriteter i Amerika. Bernsteins berömmelse vilade pÄ hans mÄngsidighet inom skilda artistiska omrÄden. SÀrskild uppmÀrksamhet fick dock hans banbrytande verksamhet som musikfolkbildare i tv. En allmÀn uppfattning Àr att Bernsteins personliga karisma och affinitet för tv-mediet var anledningen till programmens succe?.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och jÀmföra hur kommuner arbetar med sitt varumÀrke. Metod: En kvalitativ undersökning har utförts med en cross-sectional design (tvÀrsnittsdesign). Personliga intervjuer med representanter för bÄda kommunerna har genomförts och kompletterats med sekundÀrdata. Analysen har dÀrefter grundats pÄ insamlad empiri och utvald teori. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen bygger dels pÄ klassisk varumÀrkesteori i form av Melins strategiska varumÀrkesplattform men ocksÄ pÄ teorier inom place marketing.

Att en organisation fattar beslut om överordnade mÄl och strategier innebÀr i sig inte nÄgot organisatoriskt lÀrande. För att möjliggöra en integration av uppstÀllda mÄl och strategier sÄ att dessa genomsyrar organisationen behöver det ske en process - ett organisatoriskt lÀrande. Vi har i denna uppsats studerat hur denna process gÄr till i organisationen Lunds universitet, nÀr det gÀller integration av mÄl och strategier rörande ledarskap och hur universitetet i denna process tillvaratar individuell kunskap och kompetens sÄ att organisationen fÄr en högre kompetens och dÀrmed en ökad möjlighet att nÄ uppstÀllda mÄl. Vi har utgÄtt frÄn litteratur kring organisatoriskt lÀrande, dÀr vi gjort en sammanstÀllning av de teorier och den forskning som vi anser har relevans för vÄr frÄgestÀllning. Ur dessa har vi tagit fram följande kriterier för organisatoriskt lÀrande: kommunikation, tillgÀngliggörande, reflektion och samsyn och integration.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvÄrden.Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Tio svenska sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta inom den norska sjukvÄrden intervjuades. En intervjuguide med bakgrundsfrÄgor samt intervjufrÄgor med relevans för studiens syfte anvÀndes som underlag under intervjuerna. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades utifrÄn Graneheim & Lundmans innehÄllsanalys (2003).Resultat: Upplevelsen av att arbeta som svensk sjuksköterska i Norge var individuell och erfarenheterna varierade beroende pÄ anstÀllningsform och sjuksköterskans personliga instÀllning till arbetet. En generell upplevelse bland de medverkande sjuksköterskorna var att arbetsbelastningen i Norge var relativt lÄg och att antalet patienter per sjuksköterska var lÀgre Àn vad de var vana vid.

Den Àldre mÀnniskans upplevelse av hÀlsa och livskvalitet pÄverkas av tillgÀngliga resurser samt förmÄgan att tillvarata dem. OmvÄrdnad utifrÄn ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hÀlsa. Att betona den Àldre mÀnniskans resurser Àr av stor betydelse för ett gott Äldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande arbete, belysa resurser som för den Àldre mÀnniskan frÀmjar och bevarar ett gott Äldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrÄn en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin.

 I sökandet efter gas och olja Àr allt tillÄtetSyfte: Det övergripande syftet med denna studie Àr attbesvara frÄgan om hur gas- och oljebolaget Lundin Petroleum skildrats i Dagens Nyheter under ett Ärs tid. Syftet fullgörs genom att studera samtliga artiklar frÄn den avsedda perioden dÄ Lundin Petroleum uppmÀrksammades för att eventuellt begÄtt brott mot mÀnskliga rÀttigheter.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr indelade i tre kategorier. Den första teorin innefattar den dramaturgiska aspekten, huruvida det i artiklarna förekommit vÀrdeladdade ord i samband med Lundin Petroleum för att förstÀrka eller dramatisera artikelns information. Den andra teorin innefattar den journalistiska aspekten, det vill sÀga hur trovÀrdigt artiklarnas innehÄll Àr i relation till artiklarnas kÀllhÀnvisning, och i relation till vem som skrivit innehÄllet. Den tredje teorin baseras pÄ nyhetsvÀrde, och avser urskilja vad för vikt eller relevans en artikel kan tÀnkas ha för deras lÀsare.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ innehÄllsanalys utförd pÄ 76 artiklar frÄn 2011-01-04 till 2012-03-27.