Sök:

Sökresultat:

10 Uppsatser om Katthem - Sida 1 av 1

Sociala interaktioner hos katter i grupphållning på ett svenskt katthem

Many homeless and private owned cats are relinquished to cat shelters. Shelters are often a very stressful place for cats and their welfare may be endangered. Today it is common that cats are housed in groups at cat shelters and there are some perceived problems in housing cats in groups. The social structure of the cat is very complex and although cats are basically solitary they can be kept in groups under the right conditions. The aim of this study was to investigate how cats in groups interact with each other at a cat shelter.

Bedömning av katters socialitet : ett arbete om klassificering och eventuella skillnader mellan sociala och skygga katter inför och efter adoption

Trots att intresset för att ha katt som husdjur är stort i Sverige lämnas tusentals katter in till olika Katthem årligen. Många av dessa katter uppges vara hemlösa. Då katternas bakgrund ofta är okänd finns en risk för bristande eller negativa mänskliga erfarenheter. Något som i sin tur kan leda till otillgänglighet och/eller skygghet hos dessa katter.Kattstallet i Åkeshov är ett av få Katthem i Sverige som tar emot även skygga och till synes förvildade katter. De klassificerar inkomna katter, på en femgradig skala, utifrån hur sociala och/eller hanterbara katterna bedöms vara.

Förekomst av agens i kattsnuvekomplexet på ett svenskt katthem

Conjunctival swabs from 12 cats in a Swedish animal shelter were analyzed by real-time PCR for FHV-1, Mycoplasma felis and chlamydiae. The purpose of this study was to see whether and to what extent these agents can be detected and if they were detected from cats housed in quarantine or in the adoption department. Samples were first taken upon arrival at the quarantine and then a second sample was taken two weeks after moving to the adoption department, or upon presentation of signs of disease. The cats spent the quarantine period in two separate quarantines: five in a new quarantine (quarantine A) and seven in a room in the old shelter (quarantine B). The difference between these quarantines was that in B the cats were often mixed together ant the hygiene routines were not as good as in quarantine A.

Hemlösa katter i Göteborg med omnejd

Today there are over 100 000 stray cats in Sweden and of these 10 000 are found in Gothenburg. There are several instances that try to reduce the number of stray cats. The problem for stray cats is primarily the suffering they may face in hunger, cold, predators, diseases, parasites, accidents, etc. The cats receive no veterinary care and may die from a simple infection that easily can be cured with antibiotics. Stray cats also can spread diseases to domestic cats, be a sanitary problem and compete with other small predators on prey. Authorities working with stray cats are the Country Administrative Board and the police authority.

Hantering och behandling av ferala katter på kliniken

Runtom i världen finns det utarbetade metoder för att begränsa den ökande populationen av förvildade katter. Studier gjorda över så kallade TNR-projekt (Trap, Neuter, Return) har visat goda resultat på den långvariga effekten av minskad förökning, men också på en förbättrad välfärd för individerna. I USA finns det kliniker som arbetar mycket eller enbart med dessa patienter. Dessa blir finansierade genom statliga bidrag, privatpersoners donationer, samt fri-villig arbetskraft. Lämpliga anestesipreparat har utvärderats till just dessa patienter, och rikt-linjer för hantering av icke hanterbara individer finns dokumenterade i flera studier. I Sverige uppskattas antalet hemlösa katter till cirka 100 000, men problematiken kring dessa individer sköts i stort sett av privatpersoner och Katthem.

Problembeteenden hos katt - ur ett djurägarperspektiv

Katten är idag ett vanligt sällskapsdjur, både i Sverige och i andra delar av världen. År 2012 fanns det 1159000 katter i Sverige, placerade i 745 000 hushåll. Av dessa var 56,8 % huvudsakligen innekatter och 43,2 % var huvudsakligen utekatter. Vi vet sedan tidigare att kattägare i högre utsträckning än andra djurägare lämnar sina oönskade djur till svenska Katthem, som idag är överfulla. I denna studie visade det sig att rumsrenhetsproblem var den vanligaste typen av problembeteende enligt kattägarna själva (25,2 %). Detta problem är enligt tidigare studier den vanligaste orsaken av beteendeproblem som leder till bortlämnade av katter till Katthem.

Tidig kastration av katt i små populationer under svenska förhållanden

Tidig kastration, i detta arbete definierat som kastration före leverans, är ei skrivande stund ett mycket omdebatterat ämne. Trots rådande rekommendation om kastration från sex månaders ålder förekommer en ökande efterfrågan om tidig kastration bland uppfödare. Syftet med den genomförda studien var att identifiera bakomliggande orsaker bland svenska uppfödare till denna önskan. Arbetet syftar fortsatt till att, utifrån vid studien inkomna svar, identifiera potentiella risker tidig kastration kan medföra på avelsmaterialet samt fastställa om eventuella djurskyddsmässiga fördelar vid tidig kastration kan underlätta djurskyddsorganisationernas arbete. Material till studien insamlades via enkäter som sändes ut till uppfödare, Katthem och veterinärer.

Katter och beteendeproblem. : vilka är orsakerna? : hur kan beteendeproblem förebyggas?

I många tusen år har människan och katten levt tillsammans. Katten drogs från allra första början till de mänskliga bosättningarna eftersom det fanns möss och råttor vid människornas lador. Människorna i sin tur tyckte att katten var bra att ha i sin närhet eftersom skördarna skyddades från skadedjur. Nu är katten ett av våra mest populära sällskapsdjur, men många katter uppvisar ett beteende som människor kan uppleva som ett problem. I det här arbetet utreds aggressivitet, rädsla, rumsrenhetsproblem och ätstörningar med avseende på vilka orsakerna är och hur problemen kan förebyggas.

Jämförelse mellan subjektiv bedömning och en objektiv bedömningsmetod av hältor på rakt spår

I många tusen år har människan och katten levt tillsammans. Katten drogs från allra första början till de mänskliga bosättningarna eftersom det fanns möss och råttor vid människornas lador. Människorna i sin tur tyckte att katten var bra att ha i sin närhet eftersom skördarna skyddades från skadedjur. Nu är katten ett av våra mest populära sällskapsdjur, men många katter uppvisar ett beteende som människor kan uppleva som ett problem. I det här arbetet utreds aggressivitet, rädsla, rumsrenhetsproblem och ätstörningar med avseende på vilka orsakerna är och hur problemen kan förebyggas.

Stress hos våra sällskapskatter med inriktning på flerkattshushåll och åtgärder

Katter är populära husdjur och finns i många hushåll i Sverige och även i resten av världen. Det är ett djur med en behändig storlek och många tycker att det är ett djur som passar att ha i lägenhet och i stan. Det har även blivit en vanlig företeelse att äga flera katter i samma hushåll, trots att det är allmänt vedertaget att katter är solitära. Socialiteten hos katter har diskuterats i decennier och i nuläget pekar de flesta studier på att katter faktiskt är sociala varelser som vid rätt omständigheter skapar grupper där de är mer eller mindre sociala mot medlemmarna. Detta gör att nya frågor väcks angående hållning av katt. Denna litteraturöversikt siktar på att undersöka stressen hos katter som är begränsade till att enbart vistas inomhus, både som ensamkatter och i flerkattshushåll. Syftet är också att försöka sammanställa bra berikningar för innekatter och hur miljön kan optimeras. Stress är svårdefinierbart och det är svårt att hitta bra och trovärdiga mätmetoder.