Sök:

Sökresultat:

179 Uppsatser om Katt - Sida 11 av 12

Inventering av ladugårdskatter och deras levnadsförhållanden i Östergötland

Sveriges djurskyddslagstiftning är en av världens hårdaste, men för att kunna upprätthållaen lagstiftning behöver man också veta var problemen finns och det är vi inte alltid lika brapå. Ett område där man vet att det föreligger djurskyddsproblem är hos övergivna Katter,utöver det vet man väldigt lite om svenska Katters levnadsvillkor. Ett område som man vetsärskilt lite om är ladugårdsKatter dvs. Katter som lever i och omkring ladugårdar, som intehar tillgång till att gå in i ett bostadshus och i de flesta fall har till främsta uppgift att fångaråttor. Enligt tidigare utlänska studier förekommer flera hälsoproblem hos ladugårdsKatter,såsom virus, endoparasiter, ektoparasiter och trauma.

Reproductive physiology of the female cat

The cat is one of our most common pets. Understanding the reproductive physiology of the queen is important, not only for the knowledge of our domestic cats but also for wild undomesticated feline species, many of which have been reported endangered. Understanding the mechanisms behind the estrous cycle, ovulation and pregnancy is also important for handling the feral cat populations that are a problem in several countries. The purpose of this literature study is to look into the hormonal patterns of the reproductive physiology of the female cat, with focus on ovulation, pregnancy and pseudo-pregnancy, and from this information determine in which fields more research would be needed. The female cat is seasonally polyestrous in Sweden, meaning that she can have several estrous cycles during the breeding season but goes through a long period of reproductive dormancy during the darker months of the year. The queen is considered an induced ovulator, with copulation triggering the release of luteinizing hormone (LH) from the pituitary gland needed for ovulation.

Hemlösa katter i Göteborg med omnejd

Today there are over 100 000 stray cats in Sweden and of these 10 000 are found in Gothenburg. There are several instances that try to reduce the number of stray cats. The problem for stray cats is primarily the suffering they may face in hunger, cold, predators, diseases, parasites, accidents, etc. The cats receive no veterinary care and may die from a simple infection that easily can be cured with antibiotics. Stray cats also can spread diseases to domestic cats, be a sanitary problem and compete with other small predators on prey. Authorities working with stray cats are the Country Administrative Board and the police authority.

Övervakning av dissociativ anestesi vid ovariehysterektomi på friska katter

Dagligen kastreras många honKatter under dissociativ anestesi i Sverige. Dissociativ anestesi anses vara en relativ säker narkos, med minimal påverkan på djuret. Detta gör att det finns en risk att dessa narkoser övervakas i mindre grad än de narkoser där djuren är sövda med gas. Syftet med detta examensarbete var att utvärdera hur dissociativa narkoser av honKatter i samband med ovariehysterektomi övervakas i Sverige samt genom litteraturstudier och en egen studie i mindre skala utvärdera vilken grad av övervakning som är önskvärd vid en dissociativ narkos samt om övervakningen i Sverige idag motsvarar detta. En enkätundersökning skickades under sommaren 2014 ut till 106 djurkliniker i Sverige varav 67 stycken svarade.

Herrelösa katter i Skåne : problem och hantering

The large number of surrendered and feral cats is a big animal welfare problem all over the world. Populations of feral cats arise through a large number of unwanted cats which can lead to surrender of these, through cats allowed to roam free outside which can lead to the owner losing these and through the reproduction that occurs amongst these surrendered or lost cats. One aim of this study is to give an account of this problem. It is however difficult to draw general conclusions about these populations of cats since studies all over the world has been carried out on different types of populations, during different conditions and different periods of time. The welfare of many of these cats is presumably low because they are exposed to risks as disease, starvation, climate, traffic, other animals and humans.

Rummet, tingen och karaktärerna : om berättande genom animation

I uppsatsen behandlar jag frågan: Vilka verktyg främjar en enkel väg till berättande med tekniken animation?Jag ifrågasätter idén om att man bör veta vad man ska berätta och hur historien ska vara konstruerad, innan man börjar berätta. I stället vill jag visa att förmågan till berättande finns inom oss alla, och jag vill i detta arbete prova en metod för att låta berättandet byggas upp i interaktion mellan ting, rum och människor. Mitt didaktiska syfte är att utarbeta ett pedagogiskt tänkande kring hur jag kan handleda elever till ett aktivt och kreativt skapande av berättelser genom animation.Detta har jag undersökt på två sätt. I den första undersökningen skriver jag om och analyserar mitt arbete som handledare i animation med särskoleelever på Utbildningsradions medieverkstad (UR) Pedagogiskt forum.

Salmonella hos småfåglar och katter

Salmonellos hos småfåglar har blivit ett ökande problem de senaste åren och studier har visat att det är den infektionssjukdom som orsakar flest dödsfall bland småfåglar. Salmonellos hos Katter är ovanligt men utbrott har satts i samband med infektion hos småfåglar. Denna litteraturstudie tar upp vilka serotyper av Salmonella spp. som finns hos småfåglar respektive Katter, hur bakterien sprids mellan småfåglar, och från småfåglar till Katter samt vad som kännetecknar bakterien. Den serotyp som sprids mellan småfåglar och orsakar infektion är Salmonella Typhimurium och de fagtyper som dominerar är DT40 och DT56. S.

Kan infektion med hjärtmask (Dirofilaria immitis) smitta i Sverige?

Infektion med hjärtmask (Dirofilaria immitis) är endemisk bland hund och Katt i stora delar av världen, bland annat södra Europa och de flesta delstater i USA. I Sverige anses det i nuläget inte finnas risk för inhemsk smitta. Faktorer som klimatförändringar och förflyttning av sällskapsdjur inom Europa kan öka risken för spridning till tidigare fria områden. Denna litteraturstudie ger en översikt över hur smittspridning av Dirofilaria immitis sker samt hur dess förutsättningar ser ut i Sverige. För att smittspridning av Dirofilaria immitis ska kunna ske krävs närvaro av mikrofilaremiska hundar, myggor som fungerar som mellanvärdar och vektorer, samt ett klimat som tillåter utveckling av mikrofilarier till det infektiösa stadiet L3 i mellanvärden.

Hematologiska analysinstrument för mindre djurkliniker : en utvärdering av QBC-V och Scil Vet abc för analys av prover från hund och katt

Two haematological instruments intended for small animal clinic use were evaluated at the Department of Clinical Chemistry, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), Uppsala, Sweden. The QBC-V and Vet abc were compared to a reference instrument, the Cell-Dyn 3500. Fresh blood samples were obtained from canine and feline patients from the University Veterinary Hospital, SLU. The QBC-V was used for 111 canine samples and 78 canine blood samples were analysed with Vet abc. From cats, 23 samples were analysed with both instruments.

Kattungens behov och rådgivning till dess ägare

The cat has become a popular pet. To secure a prosperous cat-human relationship, the cat owner has to understand what kind of animal the cat is and what requirements need to be fulfilled. The purpose of this literature review is to summarize kittens? needs of socialization, anthelmintics, nutrition, vaccination and gonadectomy, until the age of six months and to give the cat owner information on how to care for the cat during this period. Articles were search for in ScienceDirect, Primo and Scopus.

Den lyckliga pensionathunden : Tillståndspliktiga hundpensionat och hunddagis i Skåne

Länsstyrelsen i Skåne ville ha bättre översikt och skapa sig en bättre uppfattning om hur många hundpensionat och hunddagis som finns i länet idag. För att uppnå detta ville man genomföra en undersökning av hur det ser ut i dagsläget. Därför valde vi att göra en inventering av samtliga verksamheter inom området. För att djurskyddet ska hålla samma kvalitet över hela landet och för att inspektionen ska hålla en jämnare standard gick ansvaret för djurskydd över från att vara kommunernas ansvar till att bli länsstyrelsens den 1 januari 2009. Länsstyrelsen är idag den enhet som ansvarar för att tilldela tillstånd att bedriva verksamheter som till exempel hunddagis och hundpensionat och även se till att dessa verksamheter uppfyller kraven som ställs i Djurskyddslagen (1988:534) samt föreskriften Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och Katt (SJVFS 2008:5). Om länsstyrelsen ska klara detta behövs en god kännedom om de verksamheter som finns och hur det bedriver sin verksamhet. För att inventera hunddagis och hundpensionat började vi med att ringa till Skånes 33 kommuner för att begära ut de tillstånd de hade utfärdat och godkänt innan ansvaret gick över till länsstyrelsen. Vi jämförde länsstyrelsens register med kommunernas och sorterade ut de verksamheter som inte länsstyrelsen fått in i sina diariesystem från kommunerna. Slutligen gjorde vi en genomsökning på sociala medier för att få fram de verksamhetsutövare som annonserade om sina tjänster på internet.     De hunddagis och hundpensionat som vi befarade bedrev sin verksamhet olagligt åkte vi, tillsammans med länsstyrelsen, ut och gjorde en inspektion på. I resultatet kan vi visa att det finns verksamheter som inte har tillstånd idag av olika anledningar och vi kan presentera alla verksamheter som bedrivs i Skåne idag samt kortfattat beskriva de verksamheter vi gjort en kontroll på.

Betydelsen av koncentrationen av serum amyloid A (SAA) hos katt vid diagnostik av felin infektiös peritonit (FIP)

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

Fysiologiska förändringar vid administration av butorfanol till friska getter : Physiological changes in healthy goats when administered butorphanol

Sammanfattning Idag genomförs många smärtsamma ingrepp på getter, så som kastrering och avhorning. Trots att det i svensk lagstiftning står att djur inte får utsättas för onödigt lidande finns det idag få smärtlindrande läkemedel som är godkända till get. Tidigare studier har visat att opioiden buprenorfin är olämpligt till getter. Syftet med den här studien var att genom att mäta olika fysiologiska parametrar undersöka om opioiden butorfanol kan vara eller inte vara ett lämpligt medel för getter. Läkemedlet är idag godkänt som smärtlindring till häst, hund och Katt.

Djurterapins effekt p? ?ldre personer i v?rden : En litteratur?versikt

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

Dödsorsaker och överlevnad hos svenska katter diagnosticerade med hypertrofisk kardiomyopati

Hypertrofisk kardiomyopati, HCM, är Kattens vanligaste hjärtmuskelsjukdom. Katter med HCM kan leva länge men ett ansenligt antal drabbas av hjärtsvikt, arteriell tromboembolism (ATE) eller plötslig död. Sjukdomen karakteriseras av en icke kongenital koncentrisk hypertrofi utan dilatation av vänster kammare. Etiologin för sjukdomen är inte helt klarlagd men den har visats vara genetiskt betingad hos flera raser och ha ett autosomalt dominant nedärvningsmönster. Kliniskt är HCM en uteslutningsdiagnos som ställs vid en ultraljudsundersökning av hjärtat då andra orsaker till hjärtmuskelhypertrofi uteslutits. Syftet med detta arbete var att undersöka dödsorsaker och överlevnaden hos Katter diagnosticerade med HCM samt att undersöka olika kliniska variablers diagnostiska värde. Katter som under perioden 2005-01-01 till 2010-12-31 fick diagnosen HCM på Universitetsdjursjukhuset i Uppsala men ej utvecklat kongestiv hjärtsvikt vid diagnostillfället inkluderades i studien.

<- Föregående sida 11 Nästa sida ->