Syftet med den här studien är att undersöka hur klasslärares syn på normalitet och avvikelse i skolan påverkar undervisningen för elever i koncentrationssvårigheter. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat sex klasslärare på fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad så att den passar alla elever utifrån deras specifika förutsättningar och behov. Skolans ramar begränsar dock lärarnas arbete och skapar därmed koncentrationssvårigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse är därmed en produkt av skolans organisation..

SammanfattningMed det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet som infördes i grundskolan 1995 decentraliserades styrningen av skolan ytterligare ett steg vilket ställde krav på att varje skola lokalt skulle forma betygskriterier för varje ämne. Lokala betygskriterier skall finnas på varje enskild skola för hela skolår 8 samt för höstterminen i skolår 9 eftersom det saknas centrala betygskriterier vid dessa betygstillfällen. Således skall bedömningen av elever utgå från skolans lokala kriterier.Undersökningens syfte var att studera innehållet i samtliga skolors lokala betygskriterier i Gävle kommun för höstterminen i skolår 9 i ämnet idrott och hälsa. Efter ett bortfall på tre skolor återstod det tretton skolor som utgjorde undersökningens grund. Som metod har främst en kvalitativ innehållsanalys med inslag av en kvantitativ analys använts.

Det finns två inriktningar i studien, den första är att granska hur skolor i mångkulturella områden organiserar de specialpedagogiska insatserna. Den andra är att granska skolledarnas förhållningssätt till interkulturell pedagogik som en stödjande förhållningssätt, eller som ett alternativt arbetssätt som mera utgår från elevers olika kulturer och språk än enbart den "svenska". Studien bygger på en kvalitativ undersökning. Genom att intervjua skolledning i skolan i mångkulturella områden är tanken att försöka ta reda på hur de förhåller sig till specialpedagogik och till interkulturell pedagogik..

"Att utöva matematikdidaktik" På senare tid har det genomförts diverse nationella och internationella studier kring matematikdidaktik. Slutsatsen är entydig; medvetenhet om matematikdidaktik i skolan gagnar elevers matematikkunnande. Det räcker inte att matematiklärarna har kunskap i matematik utan de måste också kunna förmedla den kunskapen till eleverna så att lusten och intresset för matematik väcks och vidmakthålls. Syftet med föreliggande studie är att undersöka två fjärdeklasslärares tillämpande av matematikdidaktik vid introduktion och genomförande av nya matematikuppgifter. Uppsatsens teoretiska del utgår från en litteraturstudie kring relevanta undervisningsmetoder och speciellt fokus är lagt på begreppet matematikdidaktik.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka på vilket sätt variation av ett fenomen har betydelse för barnen att känna lust att lära. Att mäta lust är inte så lätt men i rapporten Lusten att lära står det att engagemang, aktivt deltagande i lärandesituationer, intensitet och iver hos eleven kan ses som uttryck för lusten att lära. Variationsteorins grundfråga som min studie grundar sig på är - på vilka sätt kan just det här erfaras? Det är variationen som är det väsentliga i kunskapsprocessen. Läraren kan skapa förutsättningar för lärande vilket är mitt mål. Jag gör detta för att få en insikt och kanske bidra till ökad förståelse och kunskap om hur man på ett bra sätt kan ge barnen i förskolan ett meningsfullt lärande..

Syftet med vår undersökning var att se i vilken grad eleverna har förståelse för begreppet hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett mycket vitt begrepp har vi avgränsat oss till att behandla den konflikt som uppstår mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga synvinklar i hållbar utveckling. Vi ville även undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrågor. För att uppnå detta genomförde vi en enkätundersökning på två skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. Vår undersökning visade att eleverna visade förståelse för konflikten i hållbar utveckling men däremot kunde vi inte se om de hade någon större handlingskompetens..

Huvudsyftet med denna studie är att belysa utvalda lärares och föräldrars perspektiv på hur föräldrasamverkan implementeras i deras aktuella grundskolor. Varierade aspekter till varför detta samarbete är väsentligt beskrivs i relation till den aktuella forskningsfronten. Grunden till examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med sex föräldrar och fem verksamma lärare i en kommun i mellersta Sverige. Lärarna är verksamma på skilda skolor i kommunen med omnejd, med elever i olika grundsko-lestadier, varav en är högstadielärare. Föräldrarna har ett till fyra barn, där de som är i grundskoleålder är mellan sju och sexton år, även här på varierande skolor.I den tidigare forskningen har det bland annat framkommit att föräldrasamverkan eller ett samar-bete mellan hem och skola gynnar barns skolgång.

Syftet med arbetet är att belysa det behov av hjälp och insatser som skolorna anser sig behöva för att på bästa sätt ta emot elever med neuropsykiatriska funktionssvårigheter. Vi valde att intervjua åtta personer, vilka möter dessa barn på ett eller annat sätt i skolan. Sammanfattningsvis visar resultatet att alla önskar sig mer resurser i form av både pengar, kunskap och fler fysiska personer. Handlingsplaner för mottagandet av elever med NPF saknas på flera skolor samt att diagnosen inte sades ha någon betydelse för insatserna för dessa barn..

Syftet med undersökningen var att se på vad som kan vara skillnaden i förutsättningar mellan pojkar och flickor vid betygsättning i Idrott och hälsa. Vi utförde våren 2005 en undersökning på två skolor i Norrbotten. Eleverna gick i år. 9. För att nå det resultat vi gjorde använde vi oss av enkäter för att nå ut till många elever.

The subject of this paper is to examine the view of diversity among ten teachers and three principals in the Swedish compulsory school. The purpose is to investigate how they relate to the diversity and in what ways it is involved in their work.The French sociologist Pierre Bourdieus basic ideas of habitus, capital and field are used as a theoretical starting point. The study is mainly based on interviews supported by literature in the subject area.The findings show that diversity is associated with ethnicity among all informants. The drawn conclusion is that this is partly due to the mediated picture but also since ethnicity mainly serves as a starting point in the literature..

Kommunikation har stor pa?verkan pa? hur en organisation fungerar och hur va?l den arbetar enhetligt mot sina uppsatta ma?l. Kommunikation a?r ett komplext a?mne som kan vara sva?rt att fo?rsta? och beskriva. O?vergripande finns tva? skolor vars synsa?tt a?mnar angripa fo?rklarandet av kommunikation.

Studiens syfte var att granska om i vilken utsträckning skolan tillgodoser elevers behov av undervisning gällande kost, motion och hälsa. Resultatet pekar på att skolan har goda intentioner men begränsade möjligheter att nå upp till Lpo 94: s krav på att elever utövar någon form av fysisk aktivitet varje dag. Vidare visar resultaten att skolan har svårigheter att kunna undervisa de yngre åldrarna, i kost och hälsa på ett tillfredställande sätt, då lärarna upplever det som svårt att hitta bra material på grund av skolans otillräckliga budget. Konsekvenser för detta utmynnar i att skolor har svårt att efterleva intentionerna i Lpo 94.

Studiens syfte var att undersöka hur ämnesintegrering gestaltar sig i grundskolans tidigare år. Undersökningen har även innefattat två forskningsfrågor som berör pedagogernas uppfattningar kring deras eget arbete med ämnesintegrering och arbetslagets påverkan mot elevernas kunskapstillägnande. Undersökningen är en empirisk kvalitativ forskning med den fenomenografiska ansatsen som inspiration till analysmodellen. Fem halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fem informanter från två olika skolor inom Luleå kommun som använder sig av ämnesintegrering som undervisningsmetod. Studiens resultat visar att ämnesintegrerat arbete är en metod att föredra eftersom elever skapar ett livslångt kunskapstillägnande..

Det övergripande syftet med undersökningen är att studera hur lärare och skola på estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt får eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strävan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker också svar på frågan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare i strukturerad form på estetiska programmet bild och formgivning.Undersökningen är gjord genom intervju via mail av 13 lärare från olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvägledare samt 12 elever som går/har gått på programmet.Resultatet pekar på att arbetet kring studie- och yrkesorientering på estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende på profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhällsliv till stor del är beroende av den enskilda lärarens och de närmaste kollegornas förståelse och insikt i områdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan på skolorna för studie- och yrkesorientering och detta är beroende av mer resurser i form av tid och stöd från ledning och från högre poliska system.

Att det finns många olika sätt att ta in och föra ut kunskap på är alla medvetna om och även att vi bäst lär oss genom att få använda flera sinnen. Min föreställning är att eleverna lär sig bäst genom aktiv inlärning men dagens skolor domineras i hög grad av passiv inlärning från elevernas sida. Jag har valt att undersöka om ämnesövergripande undervisning, är en metod som gör det enklare att ta in aktiva arbetssätt. Med min uppsats vill jag ägna mig åt att undersöka hur lärares syn är på ämnesövergripande arbete och om de anser att det stimulerar eleverna mer än vanlig undervisning?.