In this study, we looked at how balanced the various christian denominations in Sweden were raised in the news, on the basis of the requirement for balanced reporting. To measure the balance, we utilized Harcup and O'Neill?s news values and studied to what degree these values occurs in association with news articles that address the various denominations. The following denominations were selected for this study; Word of Life, the Pentecostal Church, Jehovah's witnesses, the Catholic Church, the Salvation Army and the Swedish Church. These denominations were then studied on the basis of news values in four of Sweden?s largest news organisations, in terms of audience numbers.

SyfteIdag är det få barn som når upp till de fysiska aktivitetsrekommendationerna och detta är det huvudsakliga motivet till att studien genomförs. Syftet med denna studie var att undersöka elevers fysiska aktivitet under raster på skolor med varierande utformning på skolgården.MetodFör att besvara syftet valdes en kvantitativ metod med accelerometrar, samt en klassificering av skolgårdar genom observationer. Även enkäter har använts som datainsamlingsmetod. Eleverna bar accelerometrar under en dag och data samlades in under två raster. Skolgårdarna klassificerades utifrån fyra olika komponenter som definierats som stimulerande komponenter i den tidigare forskningen: tillgängligheten av olika faciliteter, lekutrustning/löst material,målade markeringar samt tillgängligheten och antalet utrymmen.

Syftet med detta arbete är att få en fördjupad förståelse av elevers syn på skola och utbildning på en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger på 8 stycken intervjuer med elever från en femteklass på en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat på ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgår det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem på skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att både lärare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra på skolan.

Bakgrund: Fetma är en folkhälsosjukdom som drabbar många barn. Barn som är överviktiga och feta förblir det också vanligtvis som vuxna. Fetma kan ge följdkomplikationer som diabetes, och hjärt- och kärlsjukdomar. Det gör att ansträngningar bör vidtas för att motverka barnfetman.  Skolor anses vara ett bra forum för att upptäcka och hjälpa barn med, eller med risk för, fetma. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva interventioner som gett positiva resultat vad gäller viktreducering och livsstilsförändring i samband med barnfetma.

Att vara fysiskt aktiv i grundskolan är obligatoriskt för många. Utgångspunkten i arbetet är det uppdrag som skrevs in i läroplanen 2003 som innebär att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Vad är rektorns ansvar och vilka förutsättningar har rektorer och skolan för att kunna erbjuda eleverna fysisk aktivitet? Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rektorerna i en kommun i norra Sverige erbjuder alla elever daglig fysisk aktivitet. Som metod har vi valt att skicka ut enkäter till alla rektorer på F-6 skolor i en kommun, efter att ha genomfört en pilotstudie på ett fåtal personer skickade vi ut vår egenkonstruerade enkät.

Vi har förvånats över att inte ha stött på ämnet Teknik under vår verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta är en tillfällighet eller om teknikämnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkätstudie bland teknikansvariga lärare i ett utvalt område.Studien är utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar på att visa vilken plats det obligatoriska skolämnet Teknik får i kommunala skolor i årskurserna 4-6, då eleverna ska nå uppnåendemålen för år 5.Syftet är att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar hur mycket tid Teknik får i skolan. Undersökta faktorer är lärarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs.Resultatet, baserat på enkäter och kommentarer från ansvariga lärare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte är något högt prioriterat ämne i de undersökta skolorna. Flertalet av lärarna är inte intresserade av fortbildning trots att de inte är nöjda med sin undervisning.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Syftet med denna komparativa, enkätbaserade studie var att synliggöra eventuella skillnader i uppfattningen om processen för bedömning av lärares prestationer hos skolledare i några skolor i Sverige och på några internationella skolor. I litteratur-genomgången gick jag igenom ett antal faktorer alt. delmoment som skulle kunna stödja en systematisk utvärderingsprocess och jag placerade in lärarutvärdering som ett led i skolutvecklingsarbete, ett led i den enskilde lärarens professionsutveckling och ett verktyg som stöd för att individuell lönesättning (på de skolor där lön/anställnings-kontrakt kopplas till prestation). Sex olika förutsättningar för utvärdering av lärare presenterades, vilka kopplades till ett systematiskt arbete med lärarutvärdering på skolor. Utifrån dessa ställde jag upp två utgångspunkter, vilka jag avsåg att utvärdera genom denna enkätundersökning: att skolenheter som har en tydlig vision/mission/värdegrund har en mer strukturerad process för bedömning av lärares individuella prestationer och att skolledarna på de internationella skolorna som deltar i undersökningen genomför en mer systematisk utvärdering av lärarnas arbete.

Ambitionen med denna uppsats är att skapa en bättre förståelse kring frågor gällande tillhörighet till religiösa samfund och olika religiösa värderingar som kan skapa friktion mellan medlemmar och majoritetssamhället. Syften med uppsatsen är att undersöka hur medlemmar i Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Jehovas Vittnen upplever sitt medlemskap i de religiösa samfunden de tillhör och vilka religiösa värderingar som kan påverka deras förhållande med samhället.I undersökningen använder vi oss av fallstudiedesign vilken vi senare tolkar utifrån olika teorier som handlar om olika typer av gemenskap (Stroope) och vilka värdesystem samt som ideologier påverkar samfundens medlemmars handlingar och deras relation till majoritetssamhället (Dumont).Undersökningen visar att en del kyrkomedlemmar strävar efter en gemenskap som de inte upplever i majoritetssamhället. Engagemang och tillhörighet till ett kristet samfund påverkas inte av majoritetssamhällets åsikter. Resultatet ger en bild av en stor upplevd gemenskap bland de kristna samfundens medlemmar vilka betraktar sin tillhörighet till respektive samfund som ett medvetet val. Deras gemenskapskänsla leder till att de behåller sina religiösa värderingar oavsett om det skapar friktioner mellan dem och majoritetssamhället. .

SammanfattningVi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering.Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära.Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder.Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga några faktorer som påverkar bildskapande undervisning i grundskolans lägre åldrar och försöka förtydliga bildskapandets del i ämnesintegrerad verksamhet. I denna uppsats tas begrepp som radikal estetik och multimodalitet upp. Undersökningen bygger på enkätsvar från 14 skolor i södra Sverige som analyserats kvalitativt. Resultatet visar att urvalsgruppen ser på bildskapandets roll utifrån ämnesintegrering, kommunikation och elevhälsa. Ämnesintegrering var frekvent i de lägsta årskurserna men avtog betänkligt från årskurs fyra.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

En färsk inspektion på skolor runt om i landet visar tydliga tecken på att bollspel och bollen överlag är flitigt använda på idrottslektionerna. Samma underökning visar också att närvaron hos elever i den svenska skolan på idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt många tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt påverkar eleverna. Syftet med vår undersökning var därför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och få tydlighet i vilket förhållande elever har till ämnet idrott och hälsa. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förståelse.

Denna uppsats studerar vilka könsmönster som finns i Jokkmokks kommuns skolor och hur dessa ser ut. Genom en teori som Yvonne Hirdman har om hur genus skapas och vidmakthålls ges ett svar på uppsatsens syfte. Den går i stort ut på att vi kan se en process genom tiderna som kännetecknas av två logiker. Den första är att mannen och kvinnan isärhålls. De tillskrivs olika egenskaper, de ska göra olika sysslor och de ska befinna sig på olika platser.

Syftet med studien är att undersöka, beskriva och problematisera Reading Recovery samt att ta reda på varför två nyzeeländska skolor har valt att behålla respektive sluta med programmet. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer samt en kvalitativ observation, vilka skedde på två skolor där den ena slutade med Reading Recovery för några år sedan och där den andra skolan fortfarande använder programmet. Undersökningen syftar inte till att jämföra de båda skolornas språkundervisning, utan till att ge en bild av hur det kan fungera på en nyzeeländsk skola. Intervjuerna ägde rum på Nya Zeeland och de intervjuade hade olika anknytning till Reading Recovery. I uppsatsens bakgrundsdel beskrivs den tidigare forskningen om uppsatsens tre grundteman, det nyzeeländska skolsystemet, språkpedagogik samt stödundervisning.