Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som konstnär söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden.

Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som konstnär söker. Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett koncentrerat uttryck. Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar. Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:48.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje år upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever ett vårdande stöd från sjuksköterskan under sin sjukdomstid. Studien har knutit an till Joyce Travelbee, Katie Eriksson, Johan Cullbergs kristeori samt de vårdvetenskapliga begreppen lidande, vårdlidande, sjukdomslidande och vårdrelation. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts och litteratursökningen följde Polit, Beck och Hunglers flödesschema.

Introduktion: I ett multitrauma skadas en person i flera organsystem samtidigt. Katie Eriksson beskriver människan som en multidimensionell individ, med kropp, själ och ande. Ett multitrauma kan få komplexa och livslånga fysiska samt psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter som drabbats av ett multitrauma upplever sitt psykiska och existentiella välbefinnande. Samt hur patienterna upplever sjuksköterskans bemötande och hur sjuksköterskan ska bemöta patienternas behov.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013.Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial.Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt.

En artikelserie om livmoderhalscancer.I Sverige diagnostiseras 30 000 kvinnor varje år med cellförändringar i livmoderhalsen. Av dem utvecklar 450 cancer. Chris Eriksson överlevde livmoderhalscancer med ett ärr som minne. John Karlssons sambo Ylva var en av de som inte överlevde..

Eriksson, Martin (2009). Lärande i mentorskap. En studie av lärandet i Malmö högskolas mentorsverksamhet Näktergalen. Martin Eriksson (2009). Learning in mentorship. A study of the learning in the mentoring programme Näktergalen at Malmö University. Varje år går ca 90 högskolestudenter igenom Malmö högskolas mentorsprogram Näktergalen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera tidningen GQ:s omslag mellan åren 1958-2013 för att ta reda på om patriarkala strukturer går att urskilja i omslagens text- och bildspråk. Jag vill specifikt undersöka hur män och kvinnor framställs på omslagen och hur detta kan ha förändrats mellan åren 1958-2013.Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstå hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att använda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har också varit en väsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas också upp i arbetet. Vidare har även Anja Hirdmans tidigare forskning i området med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstå mitt analysmaterial.Metod: Samtliga 599 omslag från GQ:s arkiv mellan våren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt.

Övervikt och fetma är ett växande problem bland världens befolkning som medför ökaderisker för att drabbas av olika sjukdomar och en förtida död. Övervikt och fetma har ocksåen negativ påverkar på livskvaliteten där faktorer så som upplevelser av lidande och hälsakan ha betydelse. Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva medövervikt/fetma utifrån faktorer som kunde orsaka lidande samt hur de hanterade dessaupplevelser. Till denna litteraturstudie söktes vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl ochPubMed, samt manuellt. Fjorton artiklar valdes ut efter att ha kvalitetsgranskats.

Syftet med vår undersökning var att försöka utröna vilka möjligheter flerspråkiga barn i Malmö har för att skapa så goda förutsättningar i förskolan för att klara sin skolgång i Sverige. Våra huvudfrågeställningar var därför. ? Vilka faktorer påverkar flerspråkiga barns framtida skolsituation i Malmö? ? Hur tänker Agneta Eriksson i egenskap av kommunalråd i Malmö kring denna problematik? Vi ville belysa vår första frågeställning utifrån hur två pedagoger och biträdande rektor, samtliga verksamma i multikulturell förskola och skola i Malmö ser på invandrarbarns språkutveckling. I debatter hör vi ofta att flerspråkig undervisning för invandrarbarn är en politisk fråga (Fürstenberg, 2004), vad menas med det? Vi valde därför att intervjua kommunalrådet Agneta Eriksson.

Abstract The topic of this essay is to show why I regard the non fiction novel as a problematic genre and to compare two popular and famous swedish non fiction novels; Legionärerna (1968) by Per Olov Enquist and Gömda (1995) by Maria Eriksson and Liza Marklund.I start with giving a short introduction to modern genre theory and to non fiction novels as a genre. I also discuss different definitions of non fiction novels by, for example, Rolf Yrlid and Lars-Olof Franzén. Then I discuss Enquist?s Legionärerna and the critics? reception of it. I am also doing the same with Eriksson?s and Marklund?s Gömda before I compare these two novels with each other. My conclusion is that Legionärerna and Gömda have a lot in common although there are some differences.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns upplevelser i samband med sjukhusvistelse och röntgenundersökning samt vilken betydelse sjuksköterskans information har för att skapa trygghet för barn och föräldrar i denna situation. Röntgensjuksköterskan kan ge information till barn innan, under och efter undersökning. Denna information är minst lika viktig att ge till barnets föräldrar/anhöriga. Uppsatsen är baserad på 12 artiklar som hittades i Cinahl samt genom manuell sökning. I artiklarnas resultat fann vi två teman, barn och sjukhusvistelse och hur sjuksköterskan informerar och förbereder barn utifrån utvecklings och åldersnivå.

Eriksson, Karin (2014). Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov av särskilt stöd. Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola..

Vanvård på särskilda boenden för äldre blir till och från ett aktuellt ämne i samhället. Historiskt sett började äldreomsorgen på 1700-talet med fattighus. Sedan dess har flera reformer skett till dagens äldreomsorg som omfattar över 300 000 personer. Flera lagar styr över äldreomsorgen såsom Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen och Patientsäkerhetslagen, vilka även styr vårdpersonalens arbete. I lagarna värdesätts kvalitét och säkerhet för den enskilda vårdtagaren högt.