Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

Syftet med denna empiriska studie har varit att belysa hur barn talar om kärlek, sexualitet och relationer, samt hur pedagoger arbetar och interagerar med elever för att utvecklas tillsammans i dessa frågor. Viktigt under studien har varit att titta på olika sorters relationer och hur dessa skapas i sociala sammanhang. Detta har skapat två frågeställningar som besvarats i studien: Hur arbetar pedagoger med dessa ämnen i lärandesituationer? Och hur resonerar några enskilda barn kring kärlek, sexualitet och relationer utifrån barns perspektiv?Den etnografiska fältstudiens metoder har applicerats genom observationer samt djupintervjuer med två barn och en vuxen har genomförts och sedan använts som grund för vidare analys och diskussion.Resultaten visar att barnen resonerar olika kring dessa ämnen och att pedagogerna arbetar på skilda sätt i lärandesituationer där dessa ämnen tas upp. Vidare belyses samtalet och kommunikationen som viktiga beståndsdelar för att skapa förtroende mellan barn och pedagog i skolans verksamheter..

BakgrundMånga forskare och undersökningar visar att den tidiga läs- och skrivinlärningen är av stor betydelse för att lyckas som elev i grundskolan. Mot denna bakgrund väcktes ett intresse av vilka metoder lärare använder i den tidiga läs- och skrivinlärningen, samt vilka kartläggningar och åtgärder som vidtas när svårigheter uppmärksammas.SyfteSyftet med studien är att studera några lågstadielärares erfarenheter av metoder och åtgärder i samband med elevers svårigheter i den begynnande läs- och skrivinlärningen. Några centrala frågeställningar i studien är:1. Hur kartlägger lärare den tidiga läs- och skrivinlärningen?2. Vilka handlingsstrategier har lärare när elever uppvisar svårigheter i läs ? och skrivinlärningen?3. Vilken kunskapssyn ger lärarna uttryck för?4. Skiljer sig de didaktiska insatserna åt när det gäller elevers olikartade svårigheter inom läs- och skrivutveckling, och i så fall hur? MetodI studien användes en kvalitativ metod för att få tillgång till våra informanters erfarenheter i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Den kvalitativa metoden blev därmed inspirerad av fenomenologin som forskningsansats, då metoden lämpar sig för lärmiljöer.

Barns inflytande i förskolan är ett aktuellt ämne som dessutom anses vara otroligt komplext, både att förstå begreppet och att arbeta med. Vårt syfte är att synliggöra de normer som kännetecknar en verksamhet där barn får möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det får för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrån ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in på två avdelningar på två olika förskolor.

AbstractSedan Kubas revolution 1959 har landet genomgått stora förändringar. Denna uppsatsundersöker hur utvecklingen av Kubas sjuk- och hälsovårdssystem mellan åren 1959-1996 harpåverkats av såväl interna som externa faktorer. Detta har gjorts ur ett empiriskt och ettteorikonsumerande perspektiv. Statistik har legat till grunden för den empiriska delen och deteoretiska perspektiv som används är hämtade ur legitimitetsteori, biståndsteori ochsanktionsteori. I denna uppsats har vi använt oss av ett avvikande-perspektiv på Kubas sjuk-och hälsovårdssystem.

Uppsatsen analyserar Mia Törnbloms bok Självkänsla nu! utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv och diskuterar om man kan se Törnbloms bok som ett substitut till religion i dagens sekulariserade samhälle..

Uppsatsen är en komparativ studie om försvarsbeslut 1925 och försvarsbeslut 2004. Jag testar två teorier mot dessa två försvarsbeslut, det är realismen och liberalismen. Det jag vill få fram genom uppsatsen är att se likheterna och skillnaderna i de båda besluten inom ett säkerhetspolitiskt perspektiv..

Syftet med vårt arbete var att belysa lärares didaktiska val utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv på läs- och skrivlärande. Vi valde kvalitativ intervju med förutbestämda frågor och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lärare från olika skolor i olika stora städer i Mellansverige. Alla arbetar med den inledande läs- och skrivundervisningen. Genom att ta del av intervjupersonernas beskrivningar ville vi få en insikt i hur de väljer arbetsformer och innehåll och varför.

ABSTRACT Titel: Våldtäkt i Aftonbladet och Expressen: En idé- och ideologikritisk granskningNivå: CFörfattare: Mimmi Hedlund och Matilda GylleusHandledare: Mathias SylwanSeminariebehandlas: Tisdagen den 3 juni, klockan 11.00-12.00, sal 31:524 Syfte: Sexualbrott är den typ av brott som anmäls i minst utsträckning i Sverige, samtidigt som vi har en bred definition av våldtäkt i den svenska lagen som ska ge stöd åt offren i anmälningsprocessen. Mediernas nyhetsrapportering spelar en viktig roll i detta genom vad de tar upp och sättet de gör det på. Mot denna bakgrund tycks det ligga en viss konflikt och det är den problematiken som vi vill undersöka genom att vända blicken mot kvällspressens framställning av våldtäkt. Vår frågeställning är: Hur framställs våldtäkt i kvällspressen? Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ textanalys av tidningsartiklar från Aftonbladet och Expressen, med idé och ideologikritisk inriktning. Resultat & slutsats: Offer och förövare framställs ofta på ett kategoriskt sätt som placerar dem i olika fack. Detta leder till stereotypiska framställningar som då ofta bekräftar läsarens bild av våldtäkt.

Många forskare pekar på att demokratibiståndet har ökat stadigt sedan början av 1990-talet. I Sverige utgörs idag en stor del av biståndsbudgeten av demokratibistånd. Större jämförelserav det generella biståndet över tid, forskning kring effekter av demokratibistånd och jämförelser mellan länder över demokratibiståndet har givit en bra bild av dessa aspekter. En beskrivning av hur demokratibiståndet specifikt i Sverige sett ut och möjligen förändrats i sina mål, motiveringar, perspektiv, definitioner och fokus under denna tidsperiod är däremotsvårare att finna i referenslitteraturen. Med hjälp av en jämförande textanalys överpolicydokument från 1997 och 2012 undersöker jag i denna uppsats vad som betonas på de olika analyspunkterna samt vilka förändringar som syns.

Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frågeställningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskälla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrån ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lära oss av denna studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande? Varför är det viktigt att elever får kunskaper om naturen och vad ett hållbart samhälle är? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i år 6 och lärare på tre skolor. Lärarna undervisar på följande nivåer: förskola, fritidshem, år 3, och år 9. De resultat som framkommit är att lärare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik är av största vikt.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

I uppsatsen redogörs för en statsvetenskaplig förstudie kring valdeltagandet bland sverigefinnar bosatta i Haparanda, vilken sverigefinnarnas sociala perspektiv är i relation till valdeltagande, och hur det kan tänkas påverka gruppens valdeltagande. Syftet för studien var att analysera en minoritets politiska deltagande i det kommunala beslutsfattandet. Problemet som är utgångspunkten är Haparanda kommuns låga valdeltagande, som är lägst i Sverige. Studien omfattade 38 intervjuer med sverigefinnar bosatta i Haparanda, tre intervjuer med sverigefinska riksdagsledamöter och två intervjuer med kommunala tjänstemän. Statistiskt material om Haparandas befolkning, med fokus på den sverigefinska befolkningen och dess valdeltagande, ur befintliga källor, användes.

Syftet med denna studie är att, på tre skolor i en sydsvensk kommun, granska vilket perspektiv som råder - det relationella eller det kategoriska - och undersöka om någon perspektivförändring ägt rum i samband med implementeringen av regeringens proposition Hälsa, lärande och trygghet (2001/02:14) samt huruvida specialpedagogens relationella perspektiv haft någon betydelse i detta förändringsarbete. I inledningen beskrivs de tre huvuddelarna i studien; vilka perspektiv som kommer att fokuseras, specialpedagogsutbildningens utveckling och utvärdering samt implementeringen av elevhälsapropositionen. I litteraturdelen presenteras ramen för hela studien dvs. specialpedagogik. Därefter belyses innehållet i elevhälsapropositionen samt resoneras kring elever i behov av stöd.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lärarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssätten med elever som kräver särskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. Här undersöks även hur lärare och elever möter olika arbetssätt och metoder där de förhåller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..