Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.

I bakgrunden berör vi det sociokulturella perspektivet där Vygotskij och Säljö beskriver samspelets betydelse med omgivningen för barnets språkutveckling. Därefter belyser vi språkliga definitioner som följs av förskollärarnas samverkan med föräldrarna för att avslutningsvis ta upp förskolans roll för att stimulera barns språkutveckling. Studien syftar till att undersöka förskollärares uppfattningar kring modersmålet och samarbetets betydelse med föräldrarna för flerspråkiga barn i förskola. För att få svar på vår undersökning utförde vi kvalitativa intervjuer med fem förskollärare som arbetar i mångkulturella förskolor. Valet av förskollärare gjorde vi medvetet med utgångspunkt av tidigare erfarenheter kring den verksamhetsförlagda utbildningen.

I Sverige har dagverksamhet för personer med demenssjukdom en relativt kort historik, den första verksamheten för hemmaboende personer startade år 1971. Dagverksamhet är komplex med många syften och med en stor betydelse för många människor. Det visade sig att den mesta forskningen inom området fokuserar på svårigheter och problem inom demensvården, på dagverksamheten som anhörigstöd samt på samhällsekonomiska aspekter. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka personalens uppfattning om vad dagverksamheten hade att erbjuda och vad de ansåg att verksamheten betydde för besökarna. Som datainsamlingsmetod användes fokusgruppintervjuer med personal från två olika dagverksamheter.

Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

Palliativ vård är en helhetsvård av patienten och dennes familj. Fler människor önskar att få dö i det egna hemmet och olika hemsjukvårdsformer har vuxit fram. Hemsjukvården är en form som har ökat och målet är att ett stort antal personer med sjukvårds- och omvårdnadsbehov ska kunna bo kvar i det egna hemmet. Det vårdvetenskapliga perspektivet beskriver att målet med vårdandet av den palliativa patienten är att förhindra eller lindra lidandet och skapa villkor för välbefinnande. Det är också viktigt att stödja patienten och dennes familj så att de upplever en så bra livskvalitet som möjligt, något som den tidigare forskningen visar.

Lexin-projektet startade 1979 i Sverige med syftet att utreda och skapa förutsättningar för produktion av lexikon för invandrare. Den svenska Lexin-serien består i tryckt form av en svensk enspråkig ordbok och flertalet tvåspråkiga ordböcker. Det svenska källmaterialet har under projektets gång legat till grund för lexikon i andra nordiska länder samt utgivits i en internetversion.Syftet med uppsatsen är att redogöra för en undersökning av den svenska och den norska internetversion av Lexin-projektets enspråkiga ordböcker utifrån perspektivet att hitta möjliga förbättringar inför en ny upplaga av den svenskspråkiga hemsidan.Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning av 27 vanliga ord, slumpmässigt utvalda via en frekvensordbok. Ett flertal lexikografiska aspekter behandlas, t.ex. strukturering och åtkomst av uppslagsorden.

Genom att ta del av detta examensarbete får läsaren en bild och insyn i hur det grundläggande arbetet med läs- och skrivinlärning ser ut i förskoleklassen. Jag har läst mycket litteratur innan om läs- och skrivinlärning, främst litteratur om hur man kan främja läs- och skrivsvårigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen är hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror på att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning där och intresserade mig för just den åldern då den i mitt tycke är mer komplex än någon annan.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar möter dagligen patienter som är alkohol- eller narkotikapåverkade. När patienter kommer till akutmottagningen och är påverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta våld. Det vårdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet är Kaséns syn på vårdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som är påverkade av alkohol eller narkotika på akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i mellersta Sverige.

Sammanfattning/abstract Linda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehållsanalys med hermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Bakgrund Det saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utsträckning utredningen kan vara ett användbart redskap för pedagoger.

Den här uppsatsen utgår från hypotesen att även om de stora imperierna kom att falla sönder under efterkrigstidens decennium så kom det koloniala systemets maktstruktur att leva kvar genom den globala, kapitalistiska världsmarknaden; och detta har i sin tur påverkat den ekonomiska och politiska utvecklingen av Afrika i en negativ riktning. Den eurocentriska diskurs som konstruerar en verklighet där Väst uppfattas som ett ?facit? kom med andra ord inte att försvinna i samband med de koloniala imperiernas fall. Materialet som uppsatsen fokuserar på är framför allt artiklar publicerade i Journal of African History mellan år 2000 och 2010. Den här uppsatsen dra slutsatsen ? här presenterad i breda drag ? att det är väldigt få undersökningar som har problematiken kring det eurocentriska perspektivet på Afrikas historia som sin utgångspunkt.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har en lång tradition av att arbeta med familjer, där kunskap om barnet i samspel med familj och omgivning har varit vägledande. Under de senaste åren har det skett en kursändring mer mot det medicinska perspektivet och det finns en ökad tendens att förklara sociala svårigheter med psykiatriska diagnoser. Familjearbetet anses vara på tillbakagång på grund av ett allt mer individualiserat samhälle. Det spekuleras om att orsakerna till minskat familjefokus kan bero på att det upplevs tidkrävande och att behandlare saknar kompetens. Den här uppsatsen handlar om behandlarnas egna tankar om och erfarenheter av familjearbetet inom Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvårdsmottagning.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet.

Begreppet dynamisk pedagogik myntades på 1970-talet av efter att ha uppkommit inom Kordainstitutet vilket var en utbildningsorganisation som växte fram ur barnteaterrörelsen Vår Teater vars verksam finns sedan 1940-talet. Dynamisk pedagogik syftar, likt övrig Kordapedagogik, till att utbilda ledare inom olika verksamheter genom självinsikt. Sedan pedagogikens och Kordainstitutets grundare Dan Lipschütz gått bort lever den dynamiska pedagogiken kvar dels inom lärarutbildningen på Stockholms universitet. Enkätstudier, observationer, intervjuer, utbildningsmaterial och annan litteratur har varit utgångspunkten för att ta reda på hur en kurs i dynamisk pedagogik inom lärarutbildningen utformats i relation till dess rötter. Studiens resultat visar att dess dynamiska förhållningssätt lever kvar och är värt att bära med sig ut i arbetslivet som lärare.

Förväntat kunskapsbidrag: Denna studie förväntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstå, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolåren. Syfte: Syftet är att på en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn på de blyga barnen från förskoleklass upp till årskurs tre. Teori: Vår studie utgår från två teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv där avsikten är att se till hur elevens förutsättningar ändras beroende på hur omgivningen är utformad. Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det är med hjälp av dialog som läraren kan gå in i barnets medvetande och därigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin går att kombinera och är dessutom relevanta utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv.

Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfälten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förändrat synen på ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillämpa metoder från det privata näringslivet. En av dessa kulturverksamheter är Riksteatern, som under åren 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation där ordet kvalitet stod i fokus. För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbättring tog Riksteatern hjälp av ett koncept som främst använts inom näringslivet. Detta koncept går under namnet totalkvalitetsstyrning översatt från engelskans Total Quality Management (TQM) och handlar bland annat om att skapa en helhets syn på verksamheten i syfte att minska kostnader, osäkerheter och samtidigt förbättra kvaliteten.Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förklara konsekvenserna av att använda TQM i Riksteaterns omorganisation som påbörjades 2007.