Det här arbetet handlar om hur elever grupperas inom ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska indelas i grupper och klasser. Kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och elev på en högstadie- respektive en gymnasieskola har ringat in arbetet mot syftet. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet där huvudtesen är att individen lär av och med sin omgivning. Det visar sig i studien att det saknas tydliga direktiv kommunen och rektor inte alltid engagerar sig i sva-undervisningen.

Konstpedagogik har funnits sedan 1800-talet och förändrats med tiden, nya perspektiv har tillkommit och gett nya arbetssätt. På 2000-talet slog queerteorin igenom ordentligt som teori och började användas i olika sammanhang, ett sådant var som grund för konstpedagogiken. Med nya perspektiv kommer nya frågeställningar och nya grundvallar. Queerteorin vänder upp och ner på många invanda föreställningar om hur världen är eller ska vara. Konstpedagogiken grundar sig i många fall på konventioner om konst.

Uppsatsen är en fallstudie av landstriderna kring Narvik 1940 analyserade utifrån degrundläggande förmågorna med perspektivet att ta emot stöd.Trots tillskyndande stöd från allierade förband kunde inte de norska och allierade förbanden komma till ett avgörande mot de numerärt underlägsna och tillsynes avskurna tyska förbanden i fjällen kring Narvik.För att belysa de förutsättningar som rådde på taktisk nivå så används tre frågeställningar:-Hur fördelade sig de grundläggande förmågorna hos tyska förband respektive allierade förband under det studerade händelseförloppet?-Vilka förmågor var särskilt framträdande för de olika förbandens strid?-Vilka eventuella svårigheter att ta emot stöd i striderna kring Narvik är relevanta för svenska förhållanden?Resultatet av studien visar att avsevärda brister i förmågan till ledning hos de allierade förbanden förelåg varvid det tillskyndande stödet blev ineffektivt. Dessutom var de tyska förbandens goda förmåga till skydd samt uthållighet, viktiga faktorer för de allierades svårighet att komma till ett avgörande..

Sammanfattning Viberg, Cecilia. (2010). Den framgångsrika individuella utvecklingsplanen. (The successful development plan.) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90 hp, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka och öka förståelsen för hur man arbetar med individuella utvecklingsplaner som fungerar. Jag frågar mig alltså här hur ett framgångsrikt arbete med den individuella utvecklingsplanen (iup) kan gestalta sig.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundsärskolan arbetar med läsinlärningvad gäller elever med utvecklingsstörning. Studien redogör för deras arbete medläsinlärningsmetoder, läromedel, individanpassning, pedagogiska hjälpmedel samt vilkahinder och möjligheter som uppstår.Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet och vilken ses som enövergripande teori för lärande och utveckling. I studien används kvalitativundersökningsmetod där materialet samlades in med hjälp av intervjuer. Det insamladematerialet analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats.Resultatet visar att läsundervisningen har stor betydelse för elevernas utveckling ochmöjlighet till delaktighet i samhället. Elevernas läsning sågs som en mycket viktig förmåga attutveckla och som kräver erfarenhet och kunskap.

Vårt syfte med denna studie har varit att studera sambandet mellan delaktighet och livskvalitéhos de äldre på ett äldreboende samt hur personal och ledning arbetar för att främjalivskvaliteten genom delaktighet.Frågeställningv? Hur ser de äldre på sin delaktighet?v? Hur ser de äldre på sin livskvalitet?v? Hur ser personal och enhetschef på möjligheten i att främja de äldres livskvalitetgenom delaktighet?v? Hur påverkas de äldres livskvalitet av deras möjlighet till delaktighet?Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med de äldre,personal samt enhetschef. Den tidigare forskningen vi studerat rör åldrande, livskvalitet ochdelaktighet. I vår analys har vi applicerat det salutogena perspektivet, empowerment ochaktivitetsteorin.Vårt resultat visar att den äldres livskvalitet i hög utsträckning påverkas av möjligheten tilldelaktighet. Delaktighet tar sig uttryck på olika sätt där återkommande teman har varit;delaktighet i fysiska aktiviteter, fysisk delaktighet i sin egen omvårdnad samt inflytande översin egen omvårdnad.

Syftet med denna undersökning är att studera olika ensemblelärares strategier för att öka elevernas delaktighet. Lärarna arbetar på gymnasiets estetiska program. Ett särskilt fokus ligger på inledningen av undervisningen. För att utveckla syftet ställs följande frågor: Hur ser inledningen av lektionerna ut, är alla elever delaktiga från starten? På vilket sätt förebildar ensemblelärarna? Hur kommunicerar ensemblelärarna med eleverna?Som metod används en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade observationer.

Abstract Blomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssätt i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Vårt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssätt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet när det gäller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar även om hur pedagogerna på förskolan förhåller sig till barns upptäckarlust, hur de tar tillvara på det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssätt. Vår forskningsteoretiska utgångspunkt är främst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssätt, samt det pedagogiska förhållningssättet i ett naturvetenskapligt utforskande.

BakgrundFotsår är en vanlig komplikation hos diabetiker som ofta påverkar patientens livskvalitet.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors kunskaper med avseende att förebygga och behandla fotsår hos patienter med diabetes samt hur sjuksköterskan kan stödja patienterna i sin egenvård.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design, publicerade mellan 2000-2012. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor behövde öka sina kunskaper vid omvårdnaden av patienter med diabetesfotsår, medan patienterna efterfrågade mer kunskap om sjukdomen och dess komplikationer, samt behövde mer information och ökad motivation till att bedriva sin egenvård. Resultatet visade att utbildning och ökad kunskap om fotsår ledde till en bättre livskvalitet och ökad egenvård hos diabetespatienterna.Slutsats: Både sjuksköterskor och diabetespatienter är i behov att förbättra sina kunskaper om omvårdnaden av fotsår. Det är viktigt att sjuksköterskan skapar en god relation och en helhetssyn som inbegriper såväl det fysiska, psykiska som det sociala perspektivet på patienten. Detta förhållningssätt är grunden för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa och stödja patienten i sin egenvård..

Uppsatsen presenterar och analyserar hur Barentsregionen har utvecklats efterSovjetunionens fall, från början av 1990-talet till början på 2000-talet, och då explicit ur ettnorskt säkerhetspolitiskt perspektiv.Den har som utgångspunkt, för att analysera förhållandena i regionen, valt att studera hurdet formaliserade Barentssamarbetet med sin unika konstruktion har utvecklats och hur dethar påverkat relationerna mellan Norge och Ryssland. I undersökningen utnyttjas i förstahand det teoretiska perspektivet liberalism, för att fördjupa förståelsen för hurBarentssamarbetet kan ses som en framgångsfaktor för den ökade stabiliteten i regionen.Analysen visar att den traditionella geopolitiska kontexten om regionens marginalisering pågrund av den drastiska minskningen av tidigare så påtagliga yttre hot, inte kan stå somensam förklaring till regionens utveckling. En annan påverkande faktor är sannolikt denframgångsrika formaliseringen av Barentssamarbetet i Barents Euro-Arctic Region(BEAR), från början på 1990-talet och deras utveckling fram till idag, som har ökatinteraktionen mellan regionens befolkningar på alla nivåer och som med ett brettdeltagande har ökat förståelsen för de globala problemen och behovet av att överbryggavälfärdsgapet mellan väst och öst..

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning.

Hedersrelaterat våld och praktiserandet av traditioner som arrangerade äktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkännande av kulturella divergenser i en rad västliga länder. Studiens syfte är att belysa ståndpunkter i diskursen som rör kvinnors individuella rättigheter och gruppens rättigheter i ett mångkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgår från filosofen Martha Nussbaum teori om mänskliga funktionsförmågor och definition av mänskliga rättigheter. Jag har analyserat två aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (förespråkar individrättigheter) samt Charles Taylor (förespråkar grupprättigheter). Studiens centrala fråga samt övergripande frågeställningar är:Vad är mänskliga rättigheter?- ur det filosofiska perspektivet,- ur Taylors respektive Okins ståndpunkter och- ur det levda livets?Jag har intervjuat en kvinna, från en annan kulturell kontext än den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatspråk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och på vilket sätt chatspråk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet är att beskriva ungdomsperioden och ge en syn på hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till föräldrars och vuxnas medvetenhet om en sådan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förståelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och språk och vara ett stöd. Arbetet har utgått ifrån följande frågor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebära? På vilket sätt kan chatt och chatspråk forma ungdomars identitet? De metoder som använts för att få svar på frågeställningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatspråk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Steen, Karl (2010). Engelska som demokratiämne: En analys av två läroböcker. (English as a Subject that Promotes Democracy: An Analysis of two Textbooks). Skolutveckling och ledarskap, Examensarbete, Lärarutbildningen 90hp, Malmö högskola. Syftet med föreliggande uppsats är att granska två läromedel i engelska för gymnasieskolans kurs A i förhållande till perspektivet engelska som demokratiämne. Jag har valt textanalys som metod.

Syftet med vår undersökning var att utöka vår konfliktkompetens genom att få kunskap om elevers uppfattningar och erfarenheter till konflikt- situationer i skolan. Som bakgrund till undersökningen har vi studerat tidigare forskning inom konflikthanteringsområdet. Fokuseringen har varit kommunikationens betydelse och det etiska perspektivet, till varför konflikter uppstår och vilka verktyg man kan behöva i konfliktsituationer. Vår undersökning utfördes på två grundskolor i Norrbotten Fem yngre elever i år tre intervjuades i en kvalitativ studie emedan 73 elever i år sju till nio, fick delta i en kvantitativ enkätstudie som sedan analyserades kvalitativt. Detta eftersom vår undersökning huvudsakligen baserades på frågor som hade med attityd och åsikt att göra.