Folkhälsovetenskapligt program.

Den normkritiska pedagogiken är ett tämligen nytt fenomen som kritiskt granskar de rådande och förgivettagna sätten att vara, eller med andra ord de rådande normerna i samhället. Under senare år har normkritisk teori fått ett stort genomslag inom forskningen och i den allmänna debatten, speciellt relaterat till skolans värld. Vilka konsekvenser en normkritisk praktik får finns det ingen forskning på menar normkritiker själva och det blir därför viktigt att problematisera normkritiken. I denna undersökning gör vi en kritisk granskning av normkritisk litteratur och hur den använder sig av begrepp så som: Kategorisering, normer, makt, intersektionalitet, stereotypisering och toleransperspektiv. Vi bidrar således till en fördjupad förståelse för vad den normkritiska diskursen kan bidra med i samhället samt vad det kan finnas för konsekvenser med detta perspektiv.

En undersökning om vad som testas på fysikprov, genom att prov från gymnasiekolan samlats in och analyserats med avseende på vilka problemtyper som förekom på proven..

I vår studie, Föreställningar om äldre dementa - ur vårdpersonal och kulturarbetares perspektiv, undersöker vi föreställningar om äldre dementa samt föreställningar om kultur för äldre dementa. Vi har intervjuat två kulturarbetare och två vårdpersonal för att kunna belysa deras föreställningar. Vi har även undersökt föreställningar som förekommer i litteratur. Vi har belyst kopplingar mellan vårt litteraturresultat samt vårt intervjuresultat då vissa föreställningar förekommer i båda. Vi har även diskuterat och analyserat resultaten utifrån delar av teorier som socialgerontologi samt Kategorisering.

Ambitionen med denna uppsats är att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att det är viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag är den grupp som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Syfte är således att öka förståelsen för funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social Kategorisering (Tideman).Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrävan.

To be able to research the chain of development and its causes within military doctrines you need to describe the change and categorize it to make it understandable.This essays intent is to categorize a phenomenon within the Swedish doctrine to make it available for further research about doctrinal development. The categories are found in two of the great theorists on guerrilla warfare due to the subjects? resemblance to guerrilla tactics and its means.The phenomenon that is to be researched is directly translated as ?the free war? which basically means the use of irregular warfare behind the enemy lines. The description of ?the free war?, by whom and when it is used, are the factors that have changed during the second half of the 20th century, and have therefore been placed into different categories.

Syftet med detta arbete har varit att utifrån olika professioners uppfattning belysa och få förståelse för och kunskap om vilka faktorer som påverkar barn, som befinner sig i gränszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rätt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebära. I studien används en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist på tid för undervisning samt brist på resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad Kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fått en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser.

This essay will focus on video and computer game violence. We hope to uncover, with the help of semiotics, according to Barthes design, if this kind of violence can have a negative effect on youth and adolescents. How intense is the violence and how graphic is it?. PEGI is the European measurement for game age limits.

Det moderna samhället styr mot ökad konkurrens, globalisering och en högre affärskomplexitet. Detta medför att behovet av snabb tillgång till önskvärd information bland verksamheter ständigt ökar. För att mätta denna typ av behov använder sig fler och fler verksamheter av datalager. Att utveckla och hantera ett datalager är dock inte problemfria processer.I detta arbete kommer framgångsfaktorer för hela datalagrets livscykel att studeras. Först genomförs en litteraturstudie där framgångsfaktorer för datalager tas fram.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ge kunskap om hedgefonders egenskaper och stategier utifrån ett investerarperspektiv. Genom att studera den svenska hedgefondmarknaden ska vi dela in alla svenskregistrerade hedgefonder i kategorier. Vi skall slutligen göra en rankinglista utifrån den avkastning som genereras i termer av fondernas historiska värdeutveckling och risknivå. Metod: Eftersom kunskapen om hedgefonder är låg kommer vi att belysa olika karaktärsdrag. De frågeställningar som tas upp i problemdiskussionen besvaras helt eller delvis i kapitel 3 och 4.

Denna rapport behandlar utvärdering av urbana ekosystemtjänster på stadsdelsnivå. Eftersom ökad urbanisering leder till ökad belastning på urbana ekosystem är det viktigt att både exploatering och etablering av grönområden sker på ett hållbart sätt där ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer inkluderas. Detta kan delvis uppnås genom att villkor i verktyg och certifieringssystem inkluderar aspekter för urbana ekosystemtjänster. Det undersökts hur certifieringssystemen BREEAM Communities och CASBEE for Urban Development samt verktyget Grönytefaktormetoden behandlar sådana urbana ekosystemtjänster. Analysen utgår från en föreslagen Kategorisering av urbana ekosystemtjänster.

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern marin i hans Kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.Frågan uppstår då huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik Kategorisering av världens sjömakter kan ha.Utifrån en analys av Tills Kategoriseringar som idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesärskolan En diskursanalys utifrån hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie är att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesärskolan. Jag ser även till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie är insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av två intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, på två skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgång bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar på en komplexitet gällande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas där den sociala- och kognitiva kunskapen ansågs viktiga. Två diskurser gällande undervisning inom gymnasiesärskolan träder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, där båda fokus sägs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Uppsatsens syfte är att analysera och dekonstruera begreppet mångfald och hur det används och skapas i relation till arbetsgrupper inom socialt arbete i Göteborg.De centrala frågeställningarna för uppsatsen är: Hur ser mångfaldsdiskursen ut i mångfaldsplanerna och för personer med ansvar för rekrytering inom Göteborgs Stad? Vilka grupper kan identifieras? Hur beskrivs dessa grupper? Vilka egenskaper tillskrivs grupperna? Vilka grupper ses som eftersträvansvärda att rekrytera ifrån för att uppnå mångfald? Vad uttrycks vara syftet med mångfalden?Uppsatsen bygger på postkoloniala teorier, socialkonstruktionism och diskurs som ett teoretiskt ramverk. Datainsamling har skett med hjälp av intervjuer och genom studiet av mångfaldsplaner från 15 av Göteborgs stadsdelar. Metoden som har använts är kritisk diskursanalys.Vi har funnit att mångfaldsdiskursen är problematisk eftersom den bygger på olikhet mellan ett antal olika grupper, och att den därför återskapar och förstärker dessa olikheter. Den oundvikliga konsekvensen av denna ständiga Kategorisering är en uppdelning i ?vi? och ?de?.Vi är inte intresserade av att komma med en utopisk lösning på hur man skall prata om verkligheten eller komma ifrån den Kategorisering som vi kritiserar.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ?praktiska?, eller yrkesämnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt.