The castration of piglets is performed routinely all around the world. Most castrations are done without anaesthesia and analgesia, despite the fact that this procedure has been proved to induce acute pain and stress for the piglets. The procedure regarding castration of piglets is currently a hot topic of debate and an important political issue. The underlying issue is the boar taint which are highlighted in the heating of the meat after slaughter, which in turn can lead to reduced meat sales as it can be perceived as unpleasant for many consumers. The purpose of this study is to examine alternative drugs which may be selected in order to replace the practice of castration of piglets without anaesthesia, in light of improved animal welfare.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att utifrån utvalda (socialkonstruktionistiska) teorier och begrepp hämtade huvudsakligen från Butler och Foucault, med den heterosexuella matrisen i fokus, granska och analysera mitt huvudsakliga material som utgörs av en statlig utredning från 2007 ?Ändrad könstillhörighet - förslag till ny lag?. Jag har framförallt varit intresserad av att kritiskt granska och analysera diskurser som rör kön och sexualitet. Teorierna står i uppsatsens centrum medan jag exemplifierar med empirin. Teorierna tjänar alltså både som teoretisk grund och metod.

Sammanfattning Idag genomförs många smärtsamma ingrepp på getter, så som Kastrering och avhorning. Trots att det i svensk lagstiftning står att djur inte får utsättas för onödigt lidande finns det idag få smärtlindrande läkemedel som är godkända till get. Tidigare studier har visat att opioiden buprenorfin är olämpligt till getter. Syftet med den här studien var att genom att mäta olika fysiologiska parametrar undersöka om opioiden butorfanol kan vara eller inte vara ett lämpligt medel för getter. Läkemedlet är idag godkänt som smärtlindring till häst, hund och katt.

Idag finns i Sverige inget läkemedel som är godkänt för smärtlindring av små idisslare. Smärtlindring är viktigt ur djurskyddssynpunkt vid skador, sjukdomar eller operativa ingrepp som Kastrering och avhorning. Syftet med den här studien var att titta på om friska getter som injicerades subkutant med det smärtstillande medlet butorfanol (0,2 mg/kg) uppvisade några stressrelaterade beteendeförändringar som kunde tyda på att djuren upplevde obehag av läkemedlet. Studien gjordes i en crossover-design på åtta unggetter där alla getter var sina egna kontroller. Getternas beteende observerades med etogram där bland annat beteenden som kunde tyda på stress eller obehag observerades.

?Canine leishmaniosis? (CL) är en vektorburen zoonos, orsakad av den encelliga parasiten Leishmania infantum och sprids via sandmyggor inom släktet Phlebotomus. Vektorerna förekommer inte i Sverige men det finns flera fall av leishmanios hos importerade hundar och veterinärmedicinsk kunskap om sjukdomen behövs förbättras. Sannolikt kan vi förvänta oss en ökning av antalet fall i landet på grund av att man tar med sina hundar vid längre utlandsvistelser samt också på grund av hundimport. Arbetet syftar till att fördjupa kunskapen om L. infantum med fokus på diagnostik, behandling och profylaktiska metoder.

Tikens skendräktighet kan ställa till med mycket problem för djurägaren och även förvirring hos hunden. Många ser Kastrering som en lösning på problemet men det kan i sin tur ge biverkningar. Därför undersöks i denna uppsats vad man idag vet om skendräktighet, varför bara vissa tikar visar de typiska skendräktighetssymptomen och vad man potentiellt skulle kunna göra för att minska dessa i framtiden. Frågan belyses utifrån hundens specifika fysiologi, hormonerna, ursprunget från vargen, och vad användning av denna kunskap kan leda till i framtiden. Hunden har, oavsett dräktighet eller ej, alltid en kvarstående gulkropp efter östrus. Detta ger förhöjda progesteronnivåer vilket kan leda till symptom som, bobygge, mjölkbildning och modersbeteende.

Kaniner har blivit ett allt vanligare husdjur för sällskapsbruk. Dagens sällskapskanin härstammar från den europeiska vildkaninen (Oryctolagus cuniculus) och sällskapskaninens beteenden är mycket lika de beteenden som den europeiska vildkaninen har. Den europeiska vildkaninen är ett socialt djur som lever i kolonier tillsammans med andra kaniner. Som bostad använder den europeiska vildkaninen hålor under marken. Dessa hålor gräver kaninerna själva och hålorna sitter sedan ihop med varandra genom tunnelsystem.