Sökresultat:
1274 Uppsatser om Kartläggning och utredning. - Sida 62 av 85
SÀkerstÀllande av upphovsrÀttigheter : Kan en Internetleverantör ÄlÀggas att blockera sina kunders tillgÄng till tjÀnster/webbsidor som anvÀnds för att begÄ upphovsrÀttsintrÄng?
Informationsplattformen Internet har blivit som en sjÀlvklarhet för mÄnga. Dock har den tekniska utvecklingen medfört omfattande upphovsrÀttsintrÄng pÄ Internet och utmaningen att komma till rÀtta med problemet utgör frÀmst fall dÀr Internetleverantörer eller sÄ kallade mellanhÀnder av teknikens hjÀlp endast tillhandahÄller uppkoppling till nÀtet. Med anledning av att Internetleverantörers tjÀnster utnyttjas av kunder för att begÄ intrÄng kan det diskuteras huruvida det Àr möjligt och efterstrÀvbart att ÄlÀgga dessa leverantörer en blockeringsskyldighet för att begrÀnsa Ätkomsten av Internet. VitesförbudsbestÀmmelsen 53 b § i upphovsrÀttslagen och Àven annan reglering ger begrÀnsat utrymme för att meddela förelÀgganden mot mellanhÀnder i den utstrÀckning som torde vara önskvÀrd utifrÄn den olagliga verksamhet som förekommer pÄ Internet. Med stöd av 53 b § har Internetleverantörer förbjudits att tillhandahÄlla uppkoppling till tjÀnster som anvÀnds pÄ ett sÀtt som innebÀr upphovsrÀttsintrÄng.
Inget varar för evigt - Om diagnostiseringen av lindrig utvecklingsstörning utifrÄn teorier om social konstruktion.
Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer och empiri undersöka om diagnosen lindrig utvecklingsstörning utstÀlls pÄ vetenskapliga grunder, eller om den i vissa fall utstÀlls av andra skÀl. Med andra skÀl menas, exempelvis, för att fÄ tillgÄng till olika resurser i samhÀllet, sÄ som insatser enligt LSS (Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade), sÀrskola eller tillgÄng till habiliteringsverksamhet. Med andra skÀl kan ocksÄ menas att det under utredning av eventuell diagnos förekommit bristfÀllig information och tidsbrist vilket pÄverkat resultatet.Den frÄgestÀllning som studien Àmnar att besvara Àr;UtstÀlls diagnosen lindrig utvecklingsstörning pÄ vetenskapliga grunder och Àr diagnosen tillförlitlig och varaktig?Studien utgÄr ifrÄn teorier om sociala konstruktioner. Dessa anvÀnds för att framstÀlla tankar kring diagnostisering i allmÀnhet och diagnosen lindrig utvecklingsstörning i synnerhet.
EnergikartlÀggning av en Àldre industrifastighet
SamhÀllet idag riktar sig mer och mer mot en av de stora miljöfrÄgorna - vad ska vÀrlden göra för att minska koldioxidutslÀppen? En början Àr att minska ner pÄ energikonsumtionen i hemmen men Àven industrier borde undersöka vad de kan förbÀttra. VÄra boenden och lokaler stÄr för en ganska stor del av det totala energianvÀndandet i Sverige.
MÄlet med studien Àr att undersöka hur mycket energi en Àldre industrifastighet kan spara genom olika investeringar och ÄtgÀrder. Genom olika utredningar och berÀkningar presenteras olika alternativ pÄ besparingsÄtgÀrder.
MÄnga Àldre byggnader borde ses över, var och vad de kan minska sin energikonsumtion pÄ.
Svenska byggföretags inköpsmöjligheter frÄn Polen -Utredning av tillvÀgagÄngssÀtt för inköp av byggmaterial samt upphandling av underentreprenörer
Examensarbetet avhandlar möjligheterna att importera byggmaterial samt att anlita underentreprenörer frÄn Polen. Arbetet har gjorts Ät medlemmarna inom BIFAByggmÀstargruppenInterfaber AB. BIFA Àr en organisation med sjÀlvstÀndiga byggentreprenörer i effektiv samverkan vad avser gemensamma angelÀgenheter, som t.ex. inköp av byggmaterial.Rapporten omfattar tre delar, en teoretisk-, en empirisk- och en praktisk del. Arbetet inleds med en allmÀn beskrivning av Polen och dess ekonomiska förutsÀttningar.
Olika leka bÀst : En studie i samspel mellan olika berÀttarmodeller och element frÄn slow cinema
Uppsatsens syfte ligger i att undersöka huruvida filmteoretikern David Bordwells tvÄ inflytelserika berÀttarmodeller frÄn 1980-talet fortfarande Äterfinns inom samtida filmproduktion. Jag fördjupar mig i det klassiska- respektive konstfilmsberÀttandet och jÀmför vidare de typiska elementen frÄn de tvÄ berÀttarmodellerna med formatet slow cinema. I definitionen av slow cinema utgÄr jag ifrÄn filmvetaren Matthew Flanagans utredning av vad formatet innebÀr samt de tre byggstenarna han anser vara mest vÀsentliga. Dessa Àr lÄnga tagningar, en ickeberÀttande struktur och skildringar av realistiska, vardagliga skeenden. Med en utgÄngspunkt i detta utför jag en nÀrlÀsning av Alfonso Cuaróns film Gravity (2013).
?Det kÀnns som om jag skriver för dom och inte för klienten?: En uppsats om förhÄllanden mellan socialsekreterare och socialnÀmnd
Enligt socialtjÀnstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga fÄr möjligheten att vÀxa upp under trygga och för deras utveckling goda förhÄllanden. Denna uppsats har som syfte att undersöka socialsekreterares uppfattning om hur det Àr att arbeta under en socialnÀmnd samt att se hur nÀmndens arbete fungerar enligt de lagar som berör barnets bÀsta. Inom detta omrÄde har forskning varit begrÀnsat. Den existerande forskningen visar att socialsekreterare ofta lÀmnar sina jobb nÀr de inte trivs inom organisationen och att man inom organisationen inte tar hÀnsyn till deras mÄende och arbetsbelastning. Forskare tog Àven upp att arbetet mer och mer Àgnas till att fylla byrÄkratiska uppgifter och regler, Àn klientens behov.Syftet med det hÀr arbetet Àr Àven att fÄ reda pÄ hur socialsekreterare tÀnker kring det faktum att de arbetar under en granskande och beslutande nÀmnd samt hur de uppfattar att nÀmnden anammar, förstÄr och beslutar enligt barnperspektivet.
Inventering av bergborrade brunnar för dricksvatten i omrÄde med risk för salt grundvatten : en utredning av grundvattensituationen i Vreta-YtternÀs i Uppsala kommun
The city of Uppsala and its surroundings are a very expansive area. A prerequisite for a sustainable development of the area is well-functioning supply of drinking water. In Uppsala municipality, the Uppsala esker and Vattholma esker are the groundwater storages for drinking water. Besides the eskers, other sources of qualitative groundwater in the Uppsala municipality are relatively poor and more than half of the area consists of ground conditions with a risk of saline groundwater. The neighbourhood of Vreta-YtternÀs is situated 10 km south of Uppsala, in the area with risk of saline groundwater but outside the municipal water supply.
UtvÀrdering av tjÀnsten multidisciplinÀr teambedömning
Previas ?MultidisciplinÀr teambedömning? innebÀr en utredning av individens arbetsförmÄga och rehabiliteringspotential. Utredningarna har bestÀllts av arbetsgivare och de patienter som varit föremÄl för utredningarna hÀr har i regel flera Ärs sjukskrivningsproblem bakom sig helt eller delvis eller haft upprepade korttidssjukskrivningar. Denna undersökning Àr en utvÀrdering av de 21 utredningar som gjorts pÄ Previa under tiden mars 2004 till mars 2006. Gruppen bestod av 18 kvinnor och tre mÀn i Äldrarna 34 till 63 Är.
Resultat av oralmotorisk och fonologisk testning : En jÀmförelsestudie mellan taldelen i NOT-S och kortversionen av Stora fonemtestet
Tal Ă€r det akustiska resultatet av rörelser i talapparaten med avsikt att förmedla ett sprĂ„kligt budskap (Kent, 2000). Oralmotorisk funktion Ă€r en grundlĂ€ggande förutsĂ€ttning för talkommunikation (Sjögreen & Lohmander, 2008). Om tal- eller oralmotoriska problem uppstĂ„r kan en tal- eller oralmotorisk diagnos stĂ€lls utifrĂ„n en utredning över dessa funktioner (McAllister, 2008). Nordiskt Orofacialt Test ? Screening (NOT-S) Ă€r ett screeningmaterial som testar den oro-faciala funktionen (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjögreen & Ă
sten, 2007).
MatrÄdens pÄverkan pÄ skolmaten : en studie om matrÄdens funktion i Halmstad kommun
I Halmstad kommun finns det riktlinjer som sÀger att det bör finnas nÄgon form av matrÄdpÄ samtliga skolor i kommunen. MatrÄdet fungerar som en plattform dÀr elever ochrepresentanter frÄn olika personalgrupper möts och diskuterar Àmnen som berör elevernasmat- och mÄltidssituation. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrmed att ta reda pÄ hur matrÄden pÄ tre olika skolor iHalmstad kommun arbetar idag och om arbetet Àr uppskattat av avnÀmarna. Riktlinjerna, innefattar politiska beslut, som ska följas men kommunen vet i dagens lÀge inte hurmatrÄdens arbete fungerar och dÀrför behövs en utredning kring detta. För att ta reda pÄ hur matrÄdets arbete fungerar har ett antal nyckelpersoner medanknytning till skolorna intervjuats, sammanlagt 14 personer har deltagit i undersökningen.
Revisionspliktens avskaffande för smÄ aktiebolag- förekomsten av frivillig revision
Uppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för smĂ„ aktiebolag- förekomsten av frivillig revision Seminariedatum: 2007-06-07 Ămne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, företagsekonomi:redovisning, 10 poĂ€ng Författare:Per Nilsson, Bashkim Rogova Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: revisionsplikt, frivillig revision, smĂ„ aktiebolag, intressenter, förtroende Syfte: Syftet med denna utredning Ă€r att förutsĂ€ga hur revisionen kommer att förĂ€ndras som ett resultat av avskaffandet av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag. Vi vill speciellt studera hur den frivilliga revisionen kommer att skilja sig frĂ„n den lagstadgade. Metod: För att utreda detta outforskade omrĂ„de anvĂ€ndes kvalitativ metod med betoning pĂ„ grundad teori. VĂ„r empiriska undersökning genomfördes i tvĂ„ steg. I första hand studerades debatten pĂ„ omrĂ„det, vilket genererade intressanta intervjufrĂ„gor till vĂ„ra semistrukturerade intervjuer med berörda intressenter.
Resultat av lagstadgad hÀlsokontroll av jourlÀkare anstÀllda pÄ Barnkliniken och Anestesikliniken, LÀnssjukhuset i Halmstad
BakgrundNattarbete rÀknas som varje sjutimmarsperiod som infaller mellan kl.22.00-07.00. Faller minst 3 timmar av dygnets arbete inom en sÄdan period föreligger nattarbete enligt Arbetesmiljöverkets författningssamling (AFS). BÀst studerat Àr nattarbete vid regelbunden skiftgÄng. LÀkares nattarbete Àr mestadels oregelbundet. Man vet att prestationsförmÄgan under natten och tidiga morgonen Àr tydligt nedsatt, i vissa fall motsvarande 0,8 promilles alkoholberusning eller en normaldos sömnmedel.
Ăr revision nödvĂ€ndigt?: en kvalitativ studie om smĂ„ företags redovisning, i ljuset av ett borttagande av revisionsplikten
Revision i samtliga aktiebolag infördes dels för att ge Àgare bÀttre kontrollmöjligheter samt för att hjÀlpa till att bekÀmpa den ekonomiska brottsligheten. Revision innebÀr en trygghet för företagets intressenter dÄ de vet att informationen Àr granskad av oberoende part. Tidigare studier visar att smÄ företag ofta har sÀmre kvalitet pÄ redovisningen jÀmfört med stora. En förklaring till detta Àr att smÄ företag saknar internkontroll och kunskap om hur redovisningen skall upprÀttas. Brist pÄ internkontroll leder Àven till att dessa företag Àr speciellt kÀnsliga för fel och bedrÀgerier.
Utredning av alternativt startlÄs
Denna rapport Àr resultatet av det examensarbete som under hösten 2006 bedrivitspÄ Scania i syfte att utreda en möjlig flytt av startlÄset. Dagens rattlÄs Àr placeratunder ratten och begrÀnsar utrymmet för förarens knÀn och ben. Placeringen Àr ÀvenolÀmplig vid en olycka dÄ föraren kan slÄ i nyckeln. För att identifiera rÀttfordonsanvÀndare anvÀnds en traditionell nyckel med metallblad.För att fÄ en uppfattning av vilka system som finns pÄ marknaden gjordes enbenchmarking innefattande bÄde lastbilar och personbilar. DÀr konstaterades attmÄnga personbilar har elektriska rattlÄs och nycklar utan metallblad.
Analys av elbasnivÄ för VÄlbergsskolan, Karlstads Kommun : KartlÀggning av elanvÀndning nattetid samt undersökning av energieffektiviserande ÄtgÀrder.
Examensarbetet har gÄtt ut pÄ att ta reda pÄ varför en del skolor i Karlstads kommun, anvÀnder olika mycket el under kvÀllar, helger och nÀtter. Skillnaderna Àr stora och pÄ grund av det har ett nytt begrepp, kallat elbasnivÄ, definierats. I princip Àr elbasnivÄn den effekt som anvÀnds under de tider som lokalerna inte nyttjas.Efter genomförd rangordning av elbasnivÄn med hjÀlp av en egenutvecklad excelkalkyl, för ett urval pÄ 15 skolor i Karlstads kommun, valdes tvÄ av dessa ut för vidare utredning. En skola med lÄg elbasnivÄ och en skola med hög elbasnivÄ valdes. Frödingskolan Àr den skola som har lÀgst elbasnivÄ och valdes att fungera som en referensbyggnad.