Sökresultat:
1274 Uppsatser om Kartläggning och utredning. - Sida 60 av 85
Slopad revisionsplikt = ökad andel aktiebolag?
Alla aktiebolag i Sverige mÄste idag anvÀnda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lÀmnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lÀmna förslag om hur Europaparlamentets och rÄdets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rÀtt.Slopandet av revisionsplikt för de smÄ bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssÀnkningar, stÀrka de smÄ företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnÄ detta. Av denna anledning har man i mÄnga lÀnder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen Àr för mikrobolagen.
RÀddningstjÀnst i Stockholms lÀn: en studie av hur samverkan rÀddningstjÀnsterna emellan ser ut och fungerar
FrÄgestÀllningen för den hÀr studien Àr: ?Hur fungerar samverkan inom rÀddningstjÀnsten vid en rÀddningsinsats i Stockholms lÀn??. Intervjuer av kvalitativ art har genomförts med personer pÄ olika ledningspositioner vilka arbetar inom de olika rÀddningstjÀnsterna i omrÄdet. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrÄn en modell som Àr framtagen av en hÀndelseprocess av en tÀnkt olycka (Figur 9). Att kunna larma varandras styrkor kortar sannolikt larmhanteringstiden.
Den utdragna byggprocessen - En studie av utredningar i planprocessen
Under de senaste Ären har planprocessen legat i fokus. I Stockholm rÄder en stor bostadsbristoch de lÄnga planprocesserna som kan strÀcka sig upp till fem Är eller mer har medfört att ettantal utredningar och rapporter har genomförts för att se vari problemen ligger. De lÄnga ochkomplicerade planprocesserna medför Àven att konkurrenssituationen mellan byggherrarpÄverkas dÄ enbart de större byggherrarna har den tid och resurser att genomgÄ dennautdragna process. I den nya plan- och bygglagen som infördes 2 maj 2011 fanns en delförÀndringar som hade som mÄl att effektivisera denna process men Àn finns det utrymme förförbÀttringar.I vÄrt examensarbete har vi analyserat tre projekt i tre olika kommuner för att se huruvida deutredningar som krÀvs skiljer sig mellan kommunerna. Kommunerna vi har valt Àr Stockholm,Solna och SödertÀlje och för att fÄ en mer nyanserad bild har vi pratat medstadsbyggnadskontoret i SödertÀlje kommun samt tvÄ exploatörer i Stockholm och Solna omderas syn pÄ processen.
Utredning av grundavlopp pÄ broar
AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectorsâ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the companyâs products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the companyâs products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTAâs demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.
Könsblandning Àr bra - men kön spelar ingen roll : Hur ungdomar ser pÄ könsblandade respektive könsuppdelade arbetsgrupper.
Studie- och yrkesvÀgledare har till uppgift att motverka ungdomars könssegregerade val till gymnasieskolan. Bakgrunden till den hÀr studien Àr en statlig utredning dÀr hÀlften av ungdomarna tycker att det Àr viktigt med mÀn och kvinnor i yrket medan den andra hÀlften inte tycker det spelar nÄgon roll. Syftet Àr att ytterligare belysa hur ungdomar tÀnker och talar om kön och könsblandade grupper.  Vilken betydelse tycker ungdomar att det har att bÄde mÀn och kvinnor arbetar inom ett yrke? Vilka Àr deras egna erfarenheter, och har könsfördelningen i olika yrken pÄverkat deras gymnasieval?  Genom en diskursanalys av hur en grupp ungdomar i kvalitativa intervjuer talar om kön och könsblandade arbetsgrupper framkommer att ungdomarna har tillgÄng till en mÀngd olika diskurser om kön.   Analysen visar att ungdomarna har fÄtt goda kunskaper om genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor i skolan, och Àr positiva till jÀmstÀllda arbetsgrupper pÄ en strukturell nivÄ. Ett könsblandat arbetsliv Àr viktigt eftersom könen kompletterar varandra.
AnmÀlningsskyldighet för kuratorer pÄ ungdomsmottagningar : en studie i hur ett urval kuratorer pÄ ungdomsmottagningar förhÄller sig i sitt möte med barn under 15 Är som Àr sexuellt aktiva
UtifrÄn en kvalitativ och rÀttsdogmatisk metod stÀllde vi oss frÄgande till hur och utifrÄn vilka faktorer kuratorer pÄ ungdomsmottagningar bygger sina bedömningar pÄ. I sexualbrottslagstiftningen framgÄr det pÄ flera stÀllen att ett barn under 15 Är som utsÀtts eller deltar i sexuella handlingar Àr brottsutsatt. Vilket ledde till funderingar hur kuratorerna tillÀmpade lag och/eller förhöll sig till lag i praktiken. I denna uppsats har vi undersökt hur kuratorer pÄ olika ungdomsmottagningar i Stockholms lÀn, förhÄller sig till förÀndringen i sexualbrottslagstiftningen (BrB 6:4-6:5) som trÀdde i kraft 1 april 2005, samt om den fÄtt nÄgon praktisk betydelse för kuratorerna i deras arbete. Vidare har vi undersökt kuratorernas beslutsprocess samt hur kuratorerna kommer fram till för motiv till beslut att anmÀla enligt SoL 14:1.
En studie om EU-direktiv 2005/0182 : ? med fokus pÄ personlig integritet, etik och gÀllande direktiv
EU direktiv 2005/0182 röstades igenom i början av Är 2006. All trafik-data kring Internet- och telekommunikation ska lagras mellan sex mÄ-nader och ett Är. Direktivet kommer innebÀra gemensamma regler för EU:s medlemsstater. Syftet med direktivet Àr att data ska lagras för till-gÀnglig vid utredning, avslöjande och Ätal av grov organiserad brottslig-het och terrorism.Studien innehÄller tre problemomrÄden som behandlar andra gÀllande direktiv och konventioner, personlig integritet och etik. Först undersöks det nya direktivet i relation till European Convention on human rights (ECHR) Vidare förs diskussioner kring lagring av trafikdata och lokali-seringsdata i förhÄllande till personlig integritet.
SmÄbolagens attityd till avskaffandet av revisionplikten
Syfte:Syftet med vÄr utredning Àr att ta reda pÄ vilken attityd smÄ aktiebolag har inför avskaffandet av revisionsplikten. Vi vill dessutom ta reda pÄ vilken betydelse revisorn kommer att ha i framtiden i dessa bolag, kommer det att vara som idag eller om en förÀndring kommer att ske. Metod:Undersökningen anvÀnder en kvalitativ metod dÀr intervjuerna utformas pÄ ett semi-strukturerat sÀtt. FrÄgorna som anvÀnds vid intervjuerna har utformats genom den offentliga debatt som finns, som Àven arbetet belyser. Teoretiska perspektiv:För att förstÄ innebörden med att avskaffa revisionsplikten har vi valt att belysa den institutionella teorin samt Puxty et al (1987) och Jönssons (1991) artiklar i undersökningen.
Ăr Sverige redo för kreditderivat? : Vilka faktorer kan pĂ„verka anvĂ€ndandet av kreditderivat i Sverige?
Kreditderivat Àr ett finansiellt instrument som upplevt en explosiv utveckling pÄ stora finansiella marknader som exempelvis de i USA och England. Dock har denna massiva utveckling, relativt sett, uteblivit pÄ den svenska finansmarknaden. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar anvÀndandet av kreditderivat i Sverige. BÄde positiva och negativa faktorer avhandlas pÄ ett objektivt sÀtt med relevanta kÀllor av olika slag. Fokus ligger pÄ grundformen av kreditderivat, Credit Default Swaps.
Jag vill inte vara reparatör! Sex specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av pedagogiska lÀs- och skrivutredningar
SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka sex specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av pedagogiska lÀs- och skrivutredningar. TeoriI studien har en fenomenologisk livsvÀrldsansats anvÀnts. Genom intervjuer har sex specialpedagogers livsvÀrldar blivit synliggjorda och tolkats utifrÄn ?sakerna sjÀlva?. Enligt fenomenologin Àr det i dialogen vi förstÄr varandra.
Ekonomiska effekter av salmonellakontroll med fokus pÄ fjÀderfÀproduktionen inom eu
Salmonellainfektioner orsakar en betydande sjuklighet och innebÀr en stor kostnad för lÀnder inom EU. Inom fjÀderfÀproduktionen har serovaren S. Enteritidis störst
betydelse. EU-kommissionens "Zoonosis Directive" frÄn 2003 innehÄller regelverk för kontroll av zoonoser inom EU. Arten Salmonella spp.
Om förÀldrarna och förÀldraförsÀkringen
Syftet med denna C-uppsats Àr att studera hur olika utformningar av förÀldraförsÀkringen pÄverkar enskilda förÀldrapars familjesituation. Upprinnelsen till att vi kom att intressera oss för detta var det förslag om reformerad förÀldraförsÀkring som kom frÄn en utredning om förÀldraförsÀkringen i september 2005. Förslaget har till största delen inte trÀtt ikraft Ànnu beroende pÄ att dess utformning krÀver en utökning av förÀldradagarna, och det Àr inte aktuellt i dagslÀget. Det vi fann intressant att studera var hur familjer pÄverkas av att utformningen av förÀldraförsÀkringen förÀndras och vad det skulle kunna innebÀra om utredningens förslag trÀder ikraft. För att kunna studera detta valde vi att göra en enkÀtundersökning bland smÄbarnsförÀldrar för att ta reda pÄ hur olika utformningar pÄverkar den enskilda familjen.Det teoretiska underlag vi har haft som utgÄngspunkt inför denna studie Àr SOU 2005:73 ? Reformerad förÀldraförsÀkring ?KÀrlek omvÄrdnad trygghet? och Lisbeth Bekkengens (sociolog och fil dr i arbetsvetenskap) avhandling Man fÄr vÀlja ? om förÀldraskap och förÀldraledighet i arbetsliv och familjeliv.
"Det vÀrsta som finns Àr nÀr folk sÀger att: Du kan bara du vill.." : en kvalitativ studie om hur personer med ADHD- diagnos skapar strategier för en hÀlsofrÀmjande livssituation
Den psykiska hÀlsan har stor betydelse för vÄrt vÀlmÄende och ur folkhÀlsoperspektiv Àr det viktigt att plocka fram friskfaktorer som bidrar till ökad livskvalitet. ADHD, som Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder med svÄrigheter att reglera sitt beteende, Àr inget okÀnt fenomen och det Àr mÄnga som lever med det. Tidiga stödinsatser hjÀlper dessa individer till ett vÀl fungerande liv utan samsjuklighet, utanförskap, missbruk eller kriminalitet. Syftet med studien Àr att fÄ en uppfattning om hur det Àr att leva med en ADHD- diagnos, vilka strategier som de utformat för att behÄlla hÀlsan. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervju.
Grafisk design ? Hur förhÄller den sig till webbanvÀndbarhet?
Det fanns tider dÄ en webbplats lockade till sig anvÀndare oavsett hur dÄligt den fungerade eller hur dÄligt den sÄg ut. Tekniken var ny och anvÀndarna struntade i hur webbplatsen sÄg ut. Idag Àr allting annorlunda, företagens webbplats Àr ofta deras ansikte utÄt. Det första som en potentiell kund kommer kontakt med nÀr de söker efter information om olika tjÀnster och produkter Àr det pÄ företagens webbplats. Och faktum Àr, i dagens nÀringsliv, vill alla företag visa det bÀsta ansikte för allmÀnheten.
Svart pÄ vitt. Fyra lÀrares erfarenheter av arbetet med ÄtgÀrdsprogram
Syfte:Genom att ta del av fyra Är 6-9-lÀrares erfarenheter och upplevelser av arbetet med ÄtgÀrdsprogram Àr syftet med studien att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: 1. Vilka förutsÀttningar upplever lÀrarna att de har i arbetet med ÄtgÀrdsprogram, dvs rent praktiskt kunna upprÀtta, implementera, utvÀrdera och följa upp det som stÄr i ÄtgÀrdsprogrammen?2. PÄ vilket sÀtt fÄr lÀrarnas erfarenheter och upplevelser av arbetet med ÄtgÀrdsprogram konsekvenser för elever i behov av sÀrskilt stöd?Teori: Det teoretiska ramverket för studien Àr fenomenologisk livsvÀrldsteori. Att utgÄ frÄn denna ansats innebÀr att ta del av mÀnniskors erfarenheter och upplevelser och försöka sÀtta sig in i deras livsvÀrld. Metod: Studiens empiri utgörs av kvalitativa intervjuer med lÀrare om deras erfarenheter och upplevelser av arbetet med ÄtgÀrdsprogram. Jag utgick frÄn en intervjuguide med öppna, halvstrukturerade frÄgor i syfte att ge informanterna utrymme att pÄverka vilka tankar och Äsikter de ville uttrycka under intervjun.