Sök:

Sökresultat:

1274 Uppsatser om Kartläggning och utredning. - Sida 45 av 85

IT-bubblans och dess pÄverkan pÄ IT-branschen

Syfte: Att beskriva och analysera IT-bubblan och dessefterverkningar samt konsekvenserna av denna kris för destuderade företagen. Vi kommer att undersöka hur de harförÀndrat sina system, sitt sÀtt att arbeta och anpassat sinfinansiering och sina tillgÄngar för att passa dagens kunderoch investerare. Kunskapsbidraget Àr att ge en tydligare bildöver hur företag överlever en sÄ omfattande börskrasch somIT-kraschen och anvÀnder erhÄllen kunskap som en resurs.Metod: Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats med en kvalitativmetod. VÄr utredning bygger pÄ intervjuer med IT-företagsamt en börsanalytikerTeoretiskt perspektiv: Tidigare gjorda analyser av börskraschen samt artiklarkommer att ligga till grund för vÄr teoretiska bas.Vidare kommer företagsekonomisk- och informatiklitteraturanvÀndas för att fÄ en bredare bas.Empiri: Intervju med Ätta IT-företag för att se hur dessa hanteradeIT-kraschen och vad de lÀrt sig inför eventuellakommande kriser, samt hur de har förÀndrat tillÀmpningen avsina system. Vi kommer Àven att analysera företagensfinansiella information innan kraschen jÀmfört med idag.

Natur, Kropp och StÄndpunkt : Situering och feminismens roll i en era av global klimatförÀndring

Syftet med min uppsats Àr att undersöka betydelsen av begreppet situering, sÄ som den formulerats inom feministisk teoribildning, i förstÄelsen av den ekologiska krisen, samt att peka pÄ feminismens roll i en era av global klimatförÀndring. UtifrÄn en mÀngd (eko-) feministiska teorier nÀrmar jag mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vÄr situering. I uppsatsens analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrÄn tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap. I det första avsnittet gör jag en kort utredning av naturbegreppet, i den andra undersöker jag kroppslighetens roll i hur vi relaterar till naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur förstÄelsen av mÀnskliga relationer till det vi kallar naturen, Àr beroende av stÄndpunkt. Dessa underteman, belyser olika men sammanvÀvda dimensioner av hur vi Àr situerade i vÀrlden.

I backspegeln, i fordonet och genom vindrutan : den svenska e-legitimationens framvÀxt och nulÀge

Detta arbete utgör en sammanhÄllen bild av den elektroniska legitimationens (e-legitimationens) framvÀxt i Sverige, vilket Àr en viktig förutsÀttning för utvecklingen av sÀkra offentliga elektroniska tjÀnster inom den elektroniska förvaltningen. Eftersom statsförvaltningens styrning historiskt uppfattats som relativt otydlig har omrÄdet med tiden kommit att prÀglas av olika enskilda aktörers egna insatser, intressen och förestÀllningar. Studiens bidrag Àr att beskriva och analysera framvÀxten av den svenska e-legitimationen med hjÀlp av de tre analysperspektiven deltagande, förestÀllningar samt legitimitet. Jag har i studien intresserat mig för vad som skett historiskt och hur detta kan kopplas till det som sker i nutid kring e-legitimationer. SÀrskild vikt har lagts vid aspekter av icketeknisk natur varvid studien kan ses som en motvikt till den tydligt teknikfokuserade utredning kring den framtida e-legitimationen som genomfördes under hösten 2010.

Nationella Insatsstyrkan : Nutid och framtid

Anledningen till att Nationella Insatsstyrkan skapades var en utredning som tillsattes efter mordet pÄ Olof Palme. Utredningen kom fram till att Sverige behövde en styrka som skulle kunna anvÀndas vid terrorangrepp. Innan styrkan skapades figurerade det flera förslag pÄ hur styrkan skulle se ut, var den skulle vara placerad, och hur stor den skulle vara. Den 21 juni 1990 beslutade regeringen att en styrka pÄ ca 50 man skulle bildas och att den skulle inrÀttas vid dÄvarande polismyndighet i Stockholm. Sedan dess har ansvaret för styrkan flyttats och Àr i dagslÀget inrÀttad under Rikskriminalpolisen.

Resande för eremiter : Att frÄngÄ den mÀnskliga interaktionen i turismindustrin med hjÀlp av tekniska hjÀlpmedel

Resandet idag har tagit nya former. MÀnniskor reser idag under kortare och fler perioder Àn vad de gjorde förr, vilket har medfört att planeringen innan, till och under resan blivit kortare. Turisten idag fÄr vidare förlita sig pÄ diverse tekniska hjÀlpmedel sÄsom Internet och GPS för att snabbt fÄ information om resmÄl och destinationer. I och med de kortare planeringstiderna samt de kortare reseperioderna har turister inte lÀngre alltid möjlighet att planera in guidade turer med en mÀnsklig guide. Till turistens undsÀttning i problemet finns idag förinspelade ljudguider som exempelvis kan anvÀndas genom att ringa upp ett specifikt nummer pÄ en mobiltelefon.

UtvÀrdering av slamkvalitéten vid Sundets reningsverk i VÀxjö

Allt fÀrre globala tillgÄngar av fosfatmalmer, som anvÀnds frÀmst som mineralgödsel inom jordbruket, leder till att Äterföring av fosfor frÄn olika kÀllor blir allt mer viktigt. I NaturvÄrdsverkets utredning ?HÄllbar Äterföring av fosfor? undersöks olika fosforflöden och deras potential för hÄllbar Äterföring bedöms. Utredningen omfattar bland annat avloppsslam och matavfall och föreslÄr nya grÀnsvÀrden för fraktioner som sprids pÄ Äkermark.Sundets reningsverk har samrötat avloppsslam och matavfall sedan Är 2007. Rötslammet anvÀnds frÀmst som gödsel inom jordbruket.

VÀrdig vÄrd vid livets slut - att förena rationalitet med humanitet? : en studie om hur sociala aspekter uppmÀrksammas i palliativ hemsjukvÄrds uppföljningar av kvalitet

Syftet med studien var att undersöka hur enkÀter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvÄrd uppmÀrksammar sociala aspekter ? i enlighet med WHO:s definition av en vÀrdig vÄrd. Mot bakgrund av statens utredning om vÀrdig vÄrd vid livets slut, som pÄpekar att utvÀrderingen av palliativ vÄrd Àr eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vÄrdkvaliteten, stÀlldes tre frÄgor: Vad menar WHO med ?sociala aspekter??, Vilka frÄgor stÀlls i enkÀter inom palliativ hemsjukvÄrd?, Hur följer enkÀtfrÄgorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, dÀr 345 enkÀtfrÄgor som anvÀnds i palliativ hemsjukvÄrd inom Stockholms lÀns landsting bearbetades. TvÄ teoretiska utgÄngspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av vÀrdig vÄrd och KUPP-modellens vÀrdefaktorer.

RIKSINTRESSEN I BLÅSVÄDER

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning pÄ militÀrt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistÄr med faktamaterial frÄn bÄda parter i konflikten i en objektiv framstÀllning. Konflikten granskas pÄ nationell likvÀl som pÄ lokal nivÄ. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förÀndrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började pÄ 1960-talet.

Vill bankerna ha reviderade Ärsredovisningar? : En kvalitativ studie om hur en slopad revisionsplikt kan pÄverka kreditbedömningsprocessen

Ett förslag om att befria de allra minsta aktiebolagen frÄn det lagstadgade kravet pÄ revision ligger under utredning. Vilka företag som kommer att beröras Àr Ànnu inte faststÀllt men professorerna Thorell & Norberg har givet ett förslag att det Àr de företag med en omsÀttning pÄ högst tre miljoner som kommer pÄverkas.Ett aktiebolag omges av flera intressenter och vi har i vÄr kvalitativa studie valt att intressera oss för en intressent: banken och hur deras kreditbedömningsprocess kommer att beröras om de minsta aktiebolagen undantas frÄn revisionsplikten. Vi har Àven försökt skapa en uppfattning av hur en kreditbedömning gÄr till idag samt reda ut i vilken omfattning reviderade rÀkenskaper anvÀnds. VÄr uppsats utgÄr ifrÄn en deduktiv ansats med en teoretisk utgÄngspunkt för att fÄnga upp studiens syfte.Studien visar att banktjÀnstemÀnnen i stor utstrÀckning anvÀnder reviderat material men att den kompletteras med mjuk information. Det framkom Àven av undersökningen att kreditbedömning i hög grad bygger pÄ personen bakom företaget, vilket pÄvisar att reviderat material och mjuk information likstÀlls vid en kreditbedömning.

Transformatorers tekniska och ekonomiska livslÀngd

Detta examensarbete Ă€r utfört pĂ„ WSP i SkellefteĂ„ pĂ„ uppdrag av RönnskĂ€rverket i Skelleftehamn.RönnskĂ€rverkets började byggas av Boliden AB 1928 och var fĂ€rdigt för produktion Ă„r 1930. Man producerar koppar, bly, zinkklinker, guld och silver. År 2010 producerade RönnskĂ€r 190 000 ton koppar och Ă„r 2013 producerades 206 000 ton. HĂ€r jobbar 866 medarbetare i dagslĂ€get.Elförbrukningen för verksamheterna inom NEW Bolidens uppgĂ„r till ca 1,2 TWh/Ă„r.RönnskĂ€rs industriomrĂ„des elförsörjning Ă€r mycket högprioriterad och transformatorhaverier leder till lĂ„nga stillestĂ„ndstider och dyra reparationer. Krafttransformatorerna mĂ„ste ha hög drifttillgĂ€nglighet och transformatorerna som inhandlas till produktionsanlĂ€ggningarna mĂ„ste vara robusta.Syftet med detta examensarbete Ă€r att göra en jĂ€mförande studie mellan torrisolerade och oljeisolerade transformatorer som resulterar i en rekommendation med tanke pĂ„ framtida inköp.Arbetet ska belysa parametrar för drifttillgĂ€nglighet och driftsĂ€kerhet, göra berĂ€kningar för korslutningsströmmar och förluster pĂ„ transformatorer utifrĂ„n transformatortillverkarens uppgifter.Examensarbetets mĂ„l Ă€r att jĂ€mföra olika parametrar pĂ„ torr- och oljeisolerade transformatorer frĂ„n olika tillverkare som resulterar i en jĂ€mförelsetabell beroende pĂ„ skenbar effekt och spĂ€nning, visar skillnaden mellan olika typer av transformatorer.I arbetet finns en litteraturstudie frĂ€mst inom transformatorteori som underlag parallellt med en löpande dialog med uppdragsgivaren och transformatortillverkaren.Rekommendationerna ska ses som en förstudie.

TillgÀnglighet och anvÀndbarhet i allmÀnna offentliga hygienutrymmen : ett hjÀlpmedel för konsulter

Idag finns ett flertal checklistor och handböcker om hur man kan tillgÀnglighetsanpassahygienutrymmen. Arkitektgruppen i GÀvle AB tycker dock att det inte finns nÄgot braalternativ som kan fungera som en anvÀndbar lathund för arkitektkonsulter. Ett hjÀlpmedelsom kan spara tid och kraft i deras tillgÀnglighetsarbete. De anser ocksÄ att de rÄd ochanvisningar för dimensionering av hygienutrymmen som finns idag Àr för lÄsta viddimensionerna 2,20x2,20m och skulle behöva utredas.Syftet med detta arbete Àr att förenkla arbetet för konsulter vid planering för bÀttretillgÀnglighet och anvÀndarvÀnlighet i hygienrum och pÄ sÄ vis spara tid vid varje tillfÀlle.MÄlet Àr att skapa ett hjÀlpmedel som dels ska kunna fungera som ett förfrÄgningsunderlag förtotalentreprenad och dels utreda dimensionsbehoven i hygienutrymmen.Arbetet utgjordes till stor del av litteraturstudier i form av faktaböcker, forskningsstudier ochstandarder för att skapa ett underlag för uppgiften. Resultatet Àr en kombination av planer ochelevationer med förklarande texter framstÀllda i Autodesk AutoCAD Architecture 2009 ochmed ytterligare och mer utförliga beskrivningar i rapporten.Resultatet bestÄr av tvÄ delar.

PantsÀttning och överlÄtelse av bostadsrÀtt : En utredning kring brister, problem och lösningar

One fundamental principle in Swedish contract law is that passive acceptance does not constitute a binding acceptance of an offer. Still, business owners use the consumers unknowing of this, and form offers saying passivity will lead to a binding agreement. Business owners are thus trying to ?negatively bind? the consumer to agreements. There are rules prohibiting this kind of actions in the Swedish marketing law (MFL).In order to find out what constitutes this forbidden kind of agreement-entering according to the Swedish Market Court, an analysis of seven cases settled between 2002-2009 and concerning consumers in these situations, is made.

Bara för att man Àr ungdom, sÄ betyder det inte att man har fel : - En kvalitativ fallstudie om glesbygdsungdomars politiska deltagande

Den debatt om skolan som förs idag Àr kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har Àven riktats kritik gentemot dagens lÀrarutbildning. Som snart nyutexaminerade lÀrare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det Àven intressant att se vad skolledare tÀnker om lÀrarkompetens i allmÀnhet och i synnerhet i förhÄllande till lÀrarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lÀrare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den hÀr studien Àr att ta del av skolledares sÀtt att se pÄ lÀrarkompetens i allmÀnhet men ocksÄ i förhÄllande till lÀrarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lÀrarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua nÄgra skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angÄende lÀrarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.

Det materiella sambandets vara eller icke vara : en studie vilken berör SOU 2008:80

Det har lÀnge förts en diskussion kring om det materiella sambandet till redovisning Àr det bÀst lÀmpade sÀttet att faststÀlla beskattningsunderlaget. Den senaste utredningen kring förslaget om en frikoppling Àr SOU 2008:80. Denna utredning har varit utgÄngspunkten för vÄr undersökning, för att besvara vÄr frÄgestÀllning kring huruvida det föreligger ett behov av den föreslagna frikopplingen samt eventuella konsekvenser. Vi har utgÄtt frÄn en induktiv ansats och har utfört denna uppsats som en kvalitativ studie. VÄra primÀrdata Àr inhÀmtad frÄn intervjuer med revisorer frÄn tvÄ av Sveriges största redovisning- och revisionsbyrÄer.  Vi har Àven inhÀmtat information frÄn sex olika intressenter i deras remissyttranden över SOU 2008:80.

Shoppingbeteende : En studie om skillnaderna mellan mÀns och kvinnors klÀdshopping

Ansökningshandlingarna i ett kommunalt rekryteringsÀrende Àr vanligtvis att betrakta som allmÀnna handlingar. Detta har ibland upplevts som ett problem för kommunala arbetsgivare. Det befaras att mÄnga kompetenta presumtiva intressenter avstÄr frÄn att söka sig en ny kommunal anstÀllning, dÄ det inte kan ske utan en offentlighet redan vid ansökningstillfÀllet.  Under de senaste 20 Ären har kommuner dÀrför i allt större utstrÀckning anlitat konsulter vid rekrytering av högre tjÀnstemÀn. I samband med detta har det flera gÄnger diskuterats hur detta förfarande pÄverkar offentlighetsprincipen. NÀr privata konsulter sköter kommunala rekryteringsÀrenden, menar vissa att ansökningshandlingarna i Àrendet inte Àr att betrakta som allmÀnna nÀr de inkommer till konsulten.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->